En galen historia

[Petra86]

Sv: En galen historia

Fast stoet gick ju faktiskt att rida någorlunda den första tiden efter att tanten fått hem henne. Även om det naturligtvis är helt fel sorts häst för en nybörjare, på tok för mycket nerver.
Sen ramlade tanten av när stoet hoppade till för något, varav hon inte vågade rida så mycket mer efter det och hästen blev stående innan hon försökte igen. Givetvis hade den då överskottsenergi och tanten blev rädd igen - lät hästen stå och så var den onda cirkeln igång. Stoet skulle antagligen kunna funka hos en duktig ryttare som vill ha en häst med speed i, för hon är egentligen väldigt fin.

Sen har jag faktiskt inte hoppat på de som vissa verkar tro här. Jag har inte gått fram och sagt åt de hur de ska göra! Däremot har jag stått och snackat med tanten då hon själv bland annat sagt att de inte har så mycket tid för att rida - varav jag föreslagit att de skulle försöka hitta en medryttare och liknande.

Det som folk i stallet "hoppat på" paret för har varit att de gav hästarna på tok för mycket mat (varsin höbal per måltid + mängder med kraftfoder), vilket hade kunnat göra hästarna sjuka.

 

[Skogstroll]

Sv: En galen historia

Exakt hur skulle en höbal per häst och måltid kunna göra hästarna sjuka?Och exakt hur mycket kraftfoder får dom för att det ska göra dom sjuka?
Om det nu skulle hända en olycka så tror jag det är ägarna som blir skadade och inte hästarna, så det är ju deras bekymmer.Och hur ska dom kunna förstöra hästar som dom aldrig rider?

 

[Heulwen]

Sv: En galen historia

Hur kan fri tillgång på hö (stor höbal) göra en häst sjuk?
Sedan undrar jag lite hur du vågar skriva så här öppet om det och hänga ut dem på ett forum, du har ju kommit med ganska specifika detaljer om t.o.m. vad du har för sorts häst. Hur vet du att dem inte läser här eller att någon i deras närhet gör det och "skvallrar"?
Kanske ett anonymt nick och mindre detaljer hade varit hänsynsfullare för alla?

 

[Ciceron]

Sv: En galen historia

Jag tillhör gruppen "drygt bättre begagnade" och har varit i en liknande situation som paret du talar om. Utfodrade enligt säljarens instruktioner men eftersom jag kan räkna foderstater så insåg jag snabbt att det räckte med hö.
Det löste en del av problemet. Resten har jag fått lära mig den hårda vägen. Vår hästs "nerver" berodde mycket på att hon inte litade på oss. Så - vi började med markhantering. Inspirationen kom från Hempfling och westernfolket. I dag är hon en fantastisk häst tillsammans med oss. Otroligt lätthanterlig. Hon har precis lika mycket nerver, vilket syns om en främmande ryttare ska sätta sig upp. Har även utbildat unghäst, även den hästen trevlig och lätthanterlig.
Till pudelns kärna; Det kunde lika gärna ha gått åt pipsvängen, men vi hade förmånen att lära känna en duktig kvinna som var väldigt klok och bara fanns där för oss. Utan pekpinnar, utan att sätta sig på höga hästar. Många gånger när vi jobbade fanns hon bara där och var tillgänglig. Om inte hon hade funnits som stöd, vet jag inte om vi hade varit där vi är i dag. Så tipset är; ha respekt för vad som görs, var tillgänglig när nån ber om hjälp och låt det ta tid (för det gör det). Egentligen, försök vara en kamrat.
Sen hoppas jag innerligt att ingen av dom läser på buke, för jag skulle aldrig förlåta att bli utlämnad i ett sånt här forum.
Lycka till

 

[Elin5]

Sv: En galen historia

Som jag ser det.
Hästarna sköts om väl. De får regelbundet mat och vatten. De ryktas och har rena boxar och daglig utevistelse. De står i ett bra stall där paret kan få hjälp och råd om skötsel, veterinär, ridning mm. Händer det nåt- kan de få hjälp.

Paret har troligen uppfyllt sitt livs dröm och är nöjda även om de inte galopperar över gröna ängar. De äger var sin häst som de kan slösa kärlek på. Det räcker troligen.

Visst - de rids inte regelbundet- men de utsätts inte heller för överansträngning de få gånger de rids. Allt går lungt tillväga. Inga hugg o slag.

Tror det finns många hästar skulle vilja byta med dessa två.

Låt dem hållas

 

[lovegullit]

Sv: En galen historia

EEh oj... Jaa man sluter aldrig att förvånas (haha), nej men sånt är jobbigt.. skulle man inte kunna be dom skaffa med ryttare eller så, så hästarna iaf får den motion dom behöver..?

 

[Flaekja]

Sv: En galen historia

Ja, vi är väl inne lite på samma tanke där. Ögonbindeln på. Samtidigt kan man inte låta bli att skratta åt eländet ibland där det skriker om deras okunskap. Som när tanten kom springande till stallägaren och frågade om hennes häst var sjuk.
"-Näe, jag har inte märkt något med henne?! Varför tror du det?" undrade stallägaren förvånat.
"-Jo, hon har bajsat i ett annat hörn än sitt vanliga i boxen!" svarade tanten...

Eller när gubbens häst (som är dominant och gärna testar) inte ville gå ut från boxen en dag. Då trodde paret att hästen hade sett det dåliga vädret genom fönstret och därför inte ville gå ut i hagen.

Skriv gärna lite mer!

 

[lobell]

Sv: En galen historia

Min sambo kunde inte rida alls när han fick ta över min häst. Själv red jag bara nåt år på ridskola för 25 år sen
Men vi tar bra hand om våra hästar. Bra hö, regelbundet verkning och skoning osv , sen att vi inte är experter på att rida tror jag inte hästarna mår dåligt av. Vi skrittar mest i skogen eller på grusvägar några gånger i veckan. Har barn och grannar som oxå rider ibland.
Sambon rider sin häst med bara grimma från hagen utan några problem.
Vi har en fd granne som när hon köpte hästar hade ridit i 35 år och varit medryttare i 10. Hennes hästar får knappt hö 2 ggr per dag, har stått ute dygnet runt utan vindskydd (en ponny på 28 år) och blev sist verkade i augusti -08. Det tycker jag är värre. Att kunna rida men inte sköta resten...

 

[Belethien]

Sv: En galen historia

Exakt hur skulle en höbal per häst och måltid kunna göra hästarna sjuka?Och exakt hur mycket kraftfoder får dom för att det ska göra dom sjuka?
Om det nu skulle hända en olycka så tror jag det är ägarna som blir skadade och inte hästarna, så det är ju deras bekymmer.Och hur ska dom kunna förstöra hästar som dom aldrig rider?

Jag undrar också?? En höbal per måltid är ju praktiskt taget fri tillgång, det mår ju alla hästar bäst av egentligen ur metabolismens synvinkel.

Och om hon nu slutat rida hästen och gör markövningar så är det väl bara bra?? Hästen kommer inte att förstöras eftersom den inte blir riden och säljer de den någon gång kan ju en duktig ryttare rida hästen ändå. Min häst stod ju på bakbenen, sparka bakut och bockade ofta i början men likväl är hon är jättefin ridhäst nu som inte gör så alls längre. Och då var hon felriden väldigt länge.

 

[Equilina]

Sv: En galen historia

Så länge inte hästarna far illa så låter man var och en sköta sitt.

 

[norrland65]

Sv: En galen historia

Jag tycker inte att det låter så hemskt?

Paret lär inte vara några dumskallar, med tanke på att han är framstående advokat. Troligen är de rätt skärpta, så att säga. Kan säkert ta in information och lägga ihop två och två.

Att de inte ridit så länge och skaffar egen häst är ju inte så ovanligt. Om de känner att ridningen inte funkar än, och försöker lösa det med ledarskapsövningar - är det fel? Brukar det inte vara standardsvar 1 på Buke när trådar handlar om samma sak. Borde ju vara bra att kvinnan gör såna övningar.

Att de ger hästarna fri tillgång på grovfoder är väl bara bra? Kan inte se några nackdelar. Hästarna går tillsammans och får sina behov tillgodosedda. Hur skulle de lida, menar du?

Nä, jag får känslan av att det här är en tråd som skulle ändras om båda sidor kom till tals. Ärligt talat - du låter faktiskt lite avundsjuk.

Norrland

 

[Elin5]

Sv: En galen historia

En tjej i stallet red ut på min häst i början av november och då följde gubben med ut på en lugn skrittrunda. Min häst fick då fnatt i en nerförsbacke och stack, varav gubbens häst hängde med. Dock i lugn trav! Gubben tappade ena stigbygeln och höll på att åka av (han satt dock kvar för ovanlighetens skull) och sen dess har han inte vågat rida ut igen...
Han vågar inte ens trava inomhus numera.

Om det var jag som följt med "gubben" som "trygg följeslagare" på dennes första uteritt skulle jag vara mycket noga med att välja rätt ridväg och att rida en häst som jag kunde hantera mycket väl. Helst avstå från branta nedförsbackar och andra "risker och besvärligheter". Det är jag som är mest rutinerad- då är det jag som har ansvaret. Man anpassar ridningen efter den i gruppen som rider sämst eller som den som rider en unghäst/besvärlig häst. Vill man inte anpassa sin ridning tycker jag det är bättre att säga nej och berätta att den runda man tänkt sig är lite för tuff.

Så om min häst "stack" skulle jag anse att det var jag misslyckats inte nybörjaren. Tycker han faktiskt att han var duktig som kunde få stopp på hästen och sitta kvar trots han tappat stigbygeln. Att han inte vill rida ut igen förstår jag mycket väl. Kanske blir av när han hittar rätt ekipage att rida ut med. Nån han känner han kan lita på.
Det är stor skillnad att rida i "ute" jmf med ridhus o ridbana.

Är det kanske så att ni tycker det är lite roligt om de misslyckas? Det blir ju lite att snacka om.

 

[aramis]

Sv: En galen historia

Kan inte annat än att hålla med.

Varför reagera så starkt över att ett par äldre människor skaffat häst? Dom sköter dom bra och frågar om råd då dom tror någonting är fel (när dom trodde hästen var sjuk tex).

Jag reagerar betydligt starkare på folk som rider sönder sina hästar och far runt på allt möjligt och omöjligt utan att hästarnas välbefinnande finns på kartan.

Till TS Om du vill så va en trevlig stallkamrat som dom kan lita på och komma till OM DOM vill. Det tjänar alla på.
Att kvinnan gått över på att göra ledövningar tycker jag tyder på god insikt och en bra start att bygga på. Jag är själv av den uppfattningen att man inte ska sitta upp på en häst som man inte kan hantera från marken, det är där man startar, sen kan man rida när det sitter.

 

[Claudia2]

Sv: En galen historia

Jättebra råd , det finns så mycket tyckande inom hästvärlden. Så länge hästarna inte lider, ligg lågt.

 

[Popcorn]

Sv: En galen historia

Alltså, man slutar aldrig att bli förvånad över folk...
Visst, hästarna far väl inte illa. Men folket kan fara illa. Det kan sluta drastiskt.

Men bra att du reagerar över det. Egentligen skulle det vara lag på ett sk. "körkort" när man köpte häst, likaså hund.

 

[Görel]

Sv: En galen historia

Jag kan förstå att det är väldigt frustrerande att behöva titta på när andra inte tar hand om sina hästar på vettigt sätt och inte kan tolka djurens signaler rätt. Hästen har det inte bra men okej och är inget fall för djurskyddsmyndighet men ägarens okunskap och ovilja att ta in andras kunskap kan gå en på nerverna.

Det enda du kan hoppas på är att hästarnas ägare inser att situationen är omöjlig och att det måste göras något åt den. På det du beskriver låter det som att de har det bra men inte optimalt.

 

[karamelldrottningen]

Sv: En galen historia

En skruv lös har man om man vägrar ge hästen mat, vatten, regelbunda besök av hovslagare och liknande. Om man slår hästen tills den blir blodig. Om man inte mockar så den får stå i knäna upp till skit. Om man tävlar hästen så frekvent och vårdslöst tills den inte kan stå längre. Oja, hela maskineriet har pajat...

Inte om man bara är kass på att rida men hästarna i övrigt får bra mat, skötsel och all vård man kan tänka sig.

Jag tänker inte argumentera i hur ägarna sköter sina hästar vad gäller foder och övrig vård, eftersom jag inte har träffat dem eller deras hästar. Men vad gäller ridningen, alltså motionen så verkar det inte gå så bra för dem, pga. deras okunnighet. Jag tycker att alla häster som kan ska få sin dagliga stimulans och motion, åtminstonde några ggr i veckan. Som ägare har man detta ansvar för hästen. Kan man inte själv rida/köra/tömköra/promenera eller vad man nu sysslar med, så får man lösa det på något sätt. Javist kan man ha en häst för hästägandetsskull, men då kommer följdfrågan: Vad är påängen egentligen? Vill de ha sina hästar till myspys så vist!! Absolut, det är upp till dem. Men slutade de inte på ridskolan för att de "inte utvecklade sig" där? Ja, men hur utvecklade är 15 minuters skritt nån enstaka gång dådå?

Undrar bara hur de tänker , la la la.

 

[Boj]

Sv: En galen historia

Finns ju inget formellt krav att hästen måste ridas, vi skaffar ju inte hästen för att vi måste motionera dem utan vi skaffar häst för att vi vill rida.
Hästen i sig blir inte lyckligare eller olycklig pga att människan inte rider, det går ju som sagt att aktivera hästen på andra sätt genom te x mararbete om man nu vill det. Den lyckligaste hästen är förmodligen den som inte har några krav på sig, men ändå får mat i magen.

 

[Cizma]

Sv: En galen historia

Det är jag som är mest rutinerad- då är det jag som har ansvaret. Man anpassar ridningen efter den i gruppen som rider sämst eller som den som rider en unghäst/besvärlig häst.

Så om min häst "stack" skulle jag anse att det var jag misslyckats inte nybörjaren. Tycker han faktiskt att han var duktig som kunde få stopp på hästen och sitta kvar trots han tappat stigbygeln. [/QUOTE]


Så sant så.... Den filosofin har vi även här hemma när vi rider ut i flock...allt anpassas efter den "svagaste" ryttaren.... dessutom så kan inte jag förstå varför det ska vara så himla tjorvigt med att skaffa häst... Jag hade ALDRIG hållt på med hästar tills för 3 år sedan.... inte ridit, lett eller nått annat men bestämde en dag bara att NU ska vi skaffa häst... och så blev det....och inte bara en utan 3..... funkar kanonbra, men personligen så är jag rena katastrofen när det gäller att rida, MEN VAD GÖR DET...JAG NJUTER av fulla drag av våra turer i skogen och jag blir väl bättre och bättre ju mer jag tränar...

 

[angelwings]

Sv: En galen historia

*kl*

Jag kan förstå att det är frustrerande att se men samtidigt så verkar ju inte hästarna ha det dåligt på något vis. Kanske skulle de haft varsin gammal trygg läromästare att börja på men de tycker väl om sina hästar så då får man göra det bästa av situationen.

Har man inte ridit så mycket kan jag förstå att det är läskigt att rida ut, jag rider ut med min lilla dotter ibland och då är jag överförsiktig så att allt blir bra för henne och inte läskigt. Jag har fortfarande vissa saker som jag tycker är obehagliga trots alla års erfarenhet jag har. Och när vi rider ut får mitt ridsällskap ta hänsyn till det, precis som jag tar hänsyn till om någon har något de inte vill göra osv. Jag skulle vägra rida ut med någon som inte har kontroll på sin häst, fast jag inte är nybörjare. För mig ska ridning vara ett nöje där jag kan slappna av, inte sitta på helspänn. Men det kan ju ta ett tag innan man kommer dit. Alla är olika.

Kanske det behövs att de tillbringar tid tillsammans för att sen få upp förtroendet och modet att rida mera? Och då tycker jag ni ska försöka stötta istället för att skratta i smyg för det låter det som om ni gör. (Men jag vet inte, jag har inte varit där. )