Dandylinn
Trådstartare
Min dröm är att någon gång kunna skaffa mig en egen hund..men just nu känns den väldigt krossad..och jag känner mig elak, egoistisk och trångsynt, men samtidigt är det något jag verkligen vill..
Nu vill jag ha era idéer tankar kring detta.
Så här ligger det till:
Jag och killen ska strax flytta ihop. Jag vill ha hund, han vill inte trots att han gillar hundar också, men han vill inte för sin systers skull som är allergisk.
(Nu inte sagt att jag promt ska ha hund på studs, det går ändå inte pga min ekonomi).
Men..jag känner mig helt låst..
Tanken att inte kunna bestämma över mitt eget hem och att anpassa mitt hem efter någon annan får det att koka i min hjärna! Någon som dessutom bara kommer på besök då och då..På något vis känns det som vårt hem - vårt liv och de utifrån får anpassa sig hemma hos oss..
Faktum är ju dessutom att det aldrig kommer att vara helt allergifritt i denna lägenhet då jag har häst och förmodligen kommer att släpa hem en hel del ridkläder mm..Att sanera någon lägenhet inför ett besök av hans syster är något jag inte vill behöva göra hur fräckt det än må vara..det blir ju ohållbart att jag ska behöva sanera mig själv i mitt eget hem, eller hur?
Han gillar hundar jättemycket..så hade hans syster inte varit allergisk hade det inte ens varit något snack om saken.
Är jag egoistisk, som ur hans synvinkel vill låsa hans syster ute?
Hans bror och hans fru har hund - där går det bra? Men han vill inte vara "lika taskig" och "låsa ute" sin syster. Samma hund har vistats på samma ställe som hans syster flera gånger, varpå jag frågat min kille "tål hon hundar nu?" eller "har hon tagit någon medicin?" och får till svar att "nä men det går väl bra ibland"..
- Är det ett svar att acceptera?
Det funkar som sagt ypperligt att de har hund och att vi alla samlas för middagar mm tex hemma hos deras föräldrar- där är det helt djurfritt..och mer förståeligt att någons föräldrar avstår från djur för sin dotters skull.
En god vän till systern har hund, nakenhundar iof och där är hon ofta. Hon köpte en själv men det visade sig att hon förmodligen inte tålde den..De gjorde ingen utredning utan antog det då de efter ca ett halvår märkte att hon var snuvig oftare än vanligt..
- Lika dant där, det går bra trots att den köpta hunden fick lämnas tillbaka för allergin?
- Vid de tillfällena får det mig att vilja tänka (ja, det är elakt) om det är mer vilja än allergi..Hon är allergisk givetvis, men ni förstår tanken?
Jag vill ju inte låsa ut hans syster såklart, men jag tycker att man kan ju ses och träffas ändå? Varför ska det vara så himla viktigt att just alla kan komma och gå i vårt hem? För mig spelar det ingen roll vars vi ses..Bara vi ses?
Det svåra i det här är att mitt enda intresse är djur, de har gemensamt båtar/sport som ett stort intresse (alla hans syskon + övr familj) och jag skulle känna mig fruktansvärt utanför om inte jag fick ha något också att pyssla med..Jag skulle aldrig klara av att vara utan djur.
Har talat om detta och får till svar "jamen, du har ju hästarna" men tycker att det hade varit väldigt kul att kunna få ha djur mer på hemmaplan också..Häst kan jag säkerligen ha, men med ca 2 mils avstånd och ett besök per dag.
Vad tror ni?
Kommer det funka, finns det kompromisser, eller är det jag som tänker helt fel?
Nu vill jag ha era idéer tankar kring detta.
Så här ligger det till:
Jag och killen ska strax flytta ihop. Jag vill ha hund, han vill inte trots att han gillar hundar också, men han vill inte för sin systers skull som är allergisk.
(Nu inte sagt att jag promt ska ha hund på studs, det går ändå inte pga min ekonomi).
Men..jag känner mig helt låst..
Tanken att inte kunna bestämma över mitt eget hem och att anpassa mitt hem efter någon annan får det att koka i min hjärna! Någon som dessutom bara kommer på besök då och då..På något vis känns det som vårt hem - vårt liv och de utifrån får anpassa sig hemma hos oss..
Faktum är ju dessutom att det aldrig kommer att vara helt allergifritt i denna lägenhet då jag har häst och förmodligen kommer att släpa hem en hel del ridkläder mm..Att sanera någon lägenhet inför ett besök av hans syster är något jag inte vill behöva göra hur fräckt det än må vara..det blir ju ohållbart att jag ska behöva sanera mig själv i mitt eget hem, eller hur?
Han gillar hundar jättemycket..så hade hans syster inte varit allergisk hade det inte ens varit något snack om saken.
Är jag egoistisk, som ur hans synvinkel vill låsa hans syster ute?
Hans bror och hans fru har hund - där går det bra? Men han vill inte vara "lika taskig" och "låsa ute" sin syster. Samma hund har vistats på samma ställe som hans syster flera gånger, varpå jag frågat min kille "tål hon hundar nu?" eller "har hon tagit någon medicin?" och får till svar att "nä men det går väl bra ibland"..
- Är det ett svar att acceptera?
Det funkar som sagt ypperligt att de har hund och att vi alla samlas för middagar mm tex hemma hos deras föräldrar- där är det helt djurfritt..och mer förståeligt att någons föräldrar avstår från djur för sin dotters skull.
En god vän till systern har hund, nakenhundar iof och där är hon ofta. Hon köpte en själv men det visade sig att hon förmodligen inte tålde den..De gjorde ingen utredning utan antog det då de efter ca ett halvår märkte att hon var snuvig oftare än vanligt..
- Lika dant där, det går bra trots att den köpta hunden fick lämnas tillbaka för allergin?
- Vid de tillfällena får det mig att vilja tänka (ja, det är elakt) om det är mer vilja än allergi..Hon är allergisk givetvis, men ni förstår tanken?
Jag vill ju inte låsa ut hans syster såklart, men jag tycker att man kan ju ses och träffas ändå? Varför ska det vara så himla viktigt att just alla kan komma och gå i vårt hem? För mig spelar det ingen roll vars vi ses..Bara vi ses?
Det svåra i det här är att mitt enda intresse är djur, de har gemensamt båtar/sport som ett stort intresse (alla hans syskon + övr familj) och jag skulle känna mig fruktansvärt utanför om inte jag fick ha något också att pyssla med..Jag skulle aldrig klara av att vara utan djur.
Har talat om detta och får till svar "jamen, du har ju hästarna" men tycker att det hade varit väldigt kul att kunna få ha djur mer på hemmaplan också..Häst kan jag säkerligen ha, men med ca 2 mils avstånd och ett besök per dag.
Vad tror ni?
Kommer det funka, finns det kompromisser, eller är det jag som tänker helt fel?