Jag funderade lite på det här nu när jag var ute en sväng och jag tycker väl iofs att det inte bara handlar om de svenska ryttarna utan om att det fortfarande är ganska låg nivå generellt på hoppkvaliteten och det märks när man kommer ur hoppleden (som jag har för mig att @Niyama tex, gör).
Fast va? Hoppryttarna i Sverige är väl verkligen inget att hurra för om vi nu ska använda det kortet. Om man nu ska kolla på typ ryttare upp till nationell 150 så vågar man ju knappt titta på ritterna oftast när man är på tävling för det ser så jäkla illa ut.. Hade inte hästarna varit så grymma på att hoppa som dom faktiskt är idag (eftersom banhoppningshästarna inte har galopperat i kuperat tuggummi i 12 minuter dagen innan) så hade var och varannan dåre slagit ihjäl sig för längesedan.
Nu tar jag iof för givet att @Niyama inte rider på Malin Bayard nivå, men det kanske hon gör, vad vet jag.. Fast iof så var väl inte Malin Bayard eller Helena Persson insats på årets EM något att hurra för heller för den delen... Men inte skulle jag kalla det för ridskolenivå
Eller vad diskuterar vi? Jag fattar inte riktigt det?
Det ÄR svårt som fan..