Elakt barn!

[fettso]

Suck min systers son är helt enkelt ett väldigt elakt barn som inte fått läta sig nån som helst medmänsklighet...
Han är också otroligt bortskämd!

Han får alltid som han vill och han har alltid rätt enligt sin mamma.....

Han slår och sparkar sin 1,5årige lillebror när han tror att ingen ser,han slår alltid mina döttrar när dom träffas,skyller också ifrån sig och ljuger.
När Melissa var 2år satte han sig på henne när dom var själva(på magen)så att hon inte fick luft han var då 5 år.(Han är nu 6)
Han slår sina andra kusiner också...

Jag vågar aldrig lämna mina barn själva med honom.Blir rädd när jag tänker på hur han ska bli som vuxen,då han tror att allt han gör är rätt och att han är medvetet elak mot andra barn.

Att prata med min syster om detta är lönlöst då hennes barn aldrig kan göra fel.. Detta har blivit ett stort problem därför att det är svårt att hälsa på med våra barn,man måste liksom ha järnkoll hela tiden...Han är ett sånt barn som kan slå hunden medvetet när han känner för det och ingen ser,han sparkade sin lillebror i huvudet när dom var här sist(med skor och lillebror är 1,5)Men säger man det till min syster säger hon bara att "Ja så får du inte göra"

 

[oz_joj]

Sv: Elakt barn!

Stackars barn som inte får hjälp att lära sig empati, medkänsla, socialt samvaro etc. Han blir ju socialt handikappad av en sådan brist på uppfostran. Tycker ni ska försöka allt vad ni kan att få modern och fadern medvetna om detta, smygfilma om så behövs...

 

[astronaut]

Sv: Elakt barn!

du kan inte försöka att få din syster att förstå? för har det hänt så ofta och några klagar så borde det väl ändå gå upp för din syster inom en snar framtid?

 

[k i m]

Sv: Elakt barn!

Hur går det för honom i skolan? Är han lika utåtagerande där? Då bör skolan ta upp det med din syster o då kanske hon förstår allvaret...
Inte roligt när barn gör så, men har ni tur lugnar han sig med åren... Klen tröst, jag vet... Försök prata med din syster igen o säg i värsta fall att du inte vill träffas för du är rädd att pojken ska skada ditt barn!
Lycka till!

 

[Gry]

Sv: Elakt barn!

Jag hade verkligen sagt ifrån! (Eller jag hade velat vara en sådan som hade gjort det men när det väl kommer till kritan blir det jobbigt) Din syster verkar behöva det. Och ditt systerbarn. Fast det är ju lättare sagt än gjort, eller hur...
Själv har jag problem med en kompis barn. De två yngsta är verkligen... Tja vad säger man? De kan hålla på att lura/tvinga/tjata att min fyraåring ska pussa dem på snoppen, hittils bara på byxorna och du mår tro att jag får spelet av det här. Den ena har Aspergerdrag och har lite svårt för det där med snopp, för att inte tala om bajseriet och då kommer det ut i sådana här gräsligheter.

Tyvärr tycker mamman att det bästa är att säga at det är barnsligt bara av honom att göra sådär, och visst, det kanske är bäst, men för brodern? Och för min son????

Visst är det jobbigt när man ska behöva säga till i sånthär?

 

[Sjalen]

Sv: Elakt barn!

Suck min systers son är helt enkelt ett väldigt elakt barn som inte fått läta sig nån som helst medmänsklighet...
Han är också otroligt bortskämd!

Han får alltid som han vill och han har alltid rätt enligt sin mamma.....

Då är han väl inte elak utan istället bortskämd och har inte fått någon ledning av "chefen" därhemma.

Barn är sällan elaka utan orsak. Jag tycker det låter som om han vill kommunicera något men eftersom jag inte känner honom så vet jag inte vad. Hans mamma säger att han alltid har rätt säger du. Men ser hon honom verkligen eller är det bara ett standardsvar av en som inte riktigt orkar engagera sig i sitt barn?

Vill du säga något så skulle även jag köra på linjen att "skolan snart kommer säga något" eller att "han kommer få svårt att få kompisar..." (har han förresten några?) men gör det utan att skylla på barnet. Det är inte meningen att din syster ska skälla på honom när du gått utan hon ska fråga och lyssna på honom.

Jag har liknande problem med en sexåring på dotterns gård/skola fast där är fallet att mamman inte verkar ett dugg intresserad av sina barn. Egentligen bor han inte alls på vår gård utan är där bara och "härjar" riktigt rejält (vräker ner nya träd, spottar på folks terasser osv.) och så går han till vår servicebutik och snattar. Han har en elvaårig bror som får agera "pappa" och ta honom på bussen till skolan på morgnarna. Elvaåringen försöker ofta muta lillebror med småpengar för att få honom att lyda men lika ofta med småsparkar och liknande. Samtidigt har mamman därhemma fått ännu ett barn nu i höst. Hon verkar inte bry sig ett dugg om att hennes sexåring springer vind för våg när folk pratar med henne men det är inte tillräckligt farligt för att skolan ska ha reagerat för barnen är "hela och rena". Jag vill så gärna göra något för det drabbar ju min dotter i och med att de springer upp till henne och fjantar (även när jag är med på busshållplatsen m.m.), försöker få med henne över gatan till butiken osv. och jag tycker så synd om dessa "övergivna" barn men det är "blankety blank" i mammans (och barnens) ögon...