Sv: Ekologiskt foder
Ang. kväve...så står lite här s. 9 bla men även på mer ställen !!!
http://www.sjv.se/download/18.3c40f0106de78b9888000265/Vallen.pdf
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_53524.svd
Anledningen att jag äter & förespråkar ekologiskt är :
Att inte få i sig alla konstiga tillsatser / syntetiskt / Kemiskt / folk ska dö för att jag vill ha bomullskläder med mycket mera!
Sedan uppskattar jag mest svenskt / närproducerat & ekologiskt....men lite svårt att hitta ex. svenskt kaffe m m
Om man väljer rätt i de viktigaste frågorna som : Kött / Tomater / Bananer / Kaffe / Bomull m m
Man behöver inte bli fanatisk men alla kan försöka så gott det går !!!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_102444.svd
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article379558.ab
Detta ur SvD handlar ej om Ekologiskt men något att tänka på.....
”Urlakade jordar ett hot mot folkhälsan"
Publicerad: 30 juli 2006, 05.30. Senast ändrad: 11 oktober 2007, 06.22
Mängden järn minskar i spannmål – och frukt och grönsaker lider brist på näring och smak. Det har SvD berättat i en serie artiklar om mat med dålig kvalitet. I dag riktar den brittiske författaren Graham Harvey skarp kritik mot användningen av kemikalier inom jordbruket.
Textstorlek: Normal text Större text Störst text Skriv ut Läs vidare Läs merLäs tidigare artiklar i SvD om matens kvalitet
Urvattnade grönsaker och annan näringsfattig mat är ett hot mot folkhälsan. Det anser den prisbelönte brittiske författaren Graham Harvey, vars senaste bok väckt debatt i Storbritannien kring utarmningen av jorden.
En tesked frisk matjord innehåller fem biljoner mikroorganismer från 10 000 olika arter. Biologer har känt till deras existens i över hundra år, men först på senare tid har de börjat förstå hur samspelet mellan växter och jord skapar näringsrika grönsaker.
–Dagens kemikalieinriktade jordbruk där man bara tillsätter tre av alla de ämnen som urlakas – kväve, fosfor och kalium – slår ut detta myllrande liv, säger Graham Harvey till SvD.
Detta så kallade NPK-jordbruket är enligt honom ”den sista kvarvarande resten av den tyska reduktionistiska civilingenjörskonsten som växte fram med 1800-talets industrialisering”.
–Det är mycket märkligt att detta kunnat fortgå så länge och att ingen drar paralleller mellan dagens hälsoproblem och vad vi gör med jorden, fortsätter Graham Harvey.
Nyligen skrev han en teaterpjäs om den tyske kemisten Fritz Haber som uppfann NPK-gödslet och därmed förvandlade världen. Samma person uppfann också stridsgasen.
–Han var rysk jude och råkade senare illa ut, trots sina ansträngningar för Tyskland. Han var på många sätt en tragisk figur men jag ville undersöka hans liv och motiv, hans inflytande på mänskligheten är enormt.
Graham Harveys tidigare bok ”The killing of the countryside” vann British Petroleums stora miljöpris. Sin nya bok ”We want real food”, som fått stor uppmärksamhet i brittiska medier, ägnar den före detta agronomen och vetenskapsjournalisten helt åt jorden.
–Jag vet inte hur det är i Sverige, men här i England bombarderas vi med hälsobudskap om att inte äta mättat fett, inte äta salt, och så vidare. Men jag menar att det är irrelevant. Det viktiga är hur maten produceras. Animaliskt fett kan vara nyttigt om det kommer från djur som är uppfödda på näringsrika gräsängar med balanserat mineralinnehåll. Även mjölken var nyttigare förr, säger Graham Harvey.
Nyligen berättade SvD om den låga kvaliteten på frukt och grönsaker i svenska butiker. Fruktsaften klarade för det mesta inte kravet för fruktjuice, uttryckt i ett så kallat Brix-värde, ett mått på halten av fruktsocker.
Graham Harvey har själv gjort mätningar i brittiska butiker som gett samma nedslående resultat. Inför sin senaste bok intervjuade han en mängd forskare, odlare och konsulter inriktade på jordanalyser. De poängterade kopplingen mellan Brix-talet och grödans näringsinnehåll.
–Även ledande forskare knutna till industrin har uppfattningen att det finns ett sådant samband. Rakaste vägen till höga Brix-värden går via en jord med ett väl balanserat mineralinnehåll, hävdar Graham Harvey.
Graham Harvey nämner att hans granne hade problem med sjuka djur och angripna grödor. Genom att tillföra jod och selen har skördarna ökat radikalt och djuren blivit friska. Grödor med höga Brix-tal är dessutom mer motståndskraftiga mot frost, sjukdomar och insektsangrepp och kräver mindre besprutning.
–De största skälen till låga Brix-tal är att man odlar på jordar som är utarmade på mineraler och att man av ekonomiska skäl skördar innan produkten har mognat, säger Graham Harvey.
Låga Brix-tal kan också orsakas av att grödan förmås att växa för snabbt och bli för stor med hjälp av kvävegödsling och höjd koldioxidhalt i växthus. I decennier har statliga subventioner premierat ett jordbruk som inriktats på volym istället för kvalitet.
–Sambanden är tydliga, men ändå forskas det nästan ingenting kring detta, troligen för att industrin har för stort inflytande över forskningsanslagen, säger Graham Harvey.
Henrik Ennart
