Egen hästgård som ensamstående

[ufot]

”Går” det att ha egen hästgård som ensamstående?

Någon här som har det och kan dela med sig av sina erfarenheter?

Min dröm är att bo mitt ute i ingenstans och ha hästarna hemma.

Men, jag vet vilket jobb det är och hur bunden man blir. Dessutom är jag inte helt fysiskt frisk.

Samtidigt trivs jag inte med det liv jag lever nu. Något måste ändras och nu finns möjligheten att förverkliga DRÖMMEN….

 

[Roheryn]

Ja, det går. Jag gör det sedan ungefär ett år tillbaka. Delvis bor jag här ensam, delvis bor min dotter här (på kanske 50% hittills). Tillsammans har vi fyra hästar - två är hennes, två är mina - och minst två är här hela tiden (dottern tar med sig 1-2 hästar i perioder när hon är o jobbar hos vår tränare). Tycker att jag har ordnat det ganska lättskött - släppa ut hästar o mocka på morgonen före jobb, då går jag även en runda med hunden. Lunchfodring (o hundpromenad) mitt på dagen, och så ridning mm på kvällarna. Nu på sommaren är allt väldigt lätt, behöver ju i princip bara fylla på vatten, vintern är lite mer jobb med vatten som fryser, höpåsar mm. Jag tycker det är värt det för att kunna ha hästarna hemma!

 

[Lillgrådis]

”Går” det att ha egen hästgård som ensamstående?

Någon här som har det och kan dela med sig av sina erfarenheter?

Min dröm är att bo mitt ute i ingenstans och ha hästarna hemma.

Men, jag vet vilket jobb det är och hur bunden man blir. Dessutom är jag inte helt fysiskt frisk.

Samtidigt trivs jag inte med det liv jag lever nu. Något måste ändras och nu finns möjligheten att förverkliga DRÖMMEN….

Jag har skött min gård själv sedan drygt 20 år tillbaka så uppenbart går det. De första åren med inackorderade, men sedan mer än tio år bara mina egna hästar. Och ja, det kräver mycket jobb. En rejäl buffert med pengar. Och du blir bunden. Många (inklusive jag själv) har erfarenheten att med en egen gård så lägger du ofta ner så mycket tid och pengar på underhåll så att ridningen blir det sista du kan prioritera.

Det underlättar om gården inte kräver en massa renoveringar och omedelbart underhåll, och det underlättar om du har gott om kapital och bekanta med stora maskiner för att kunna köpa in en del tjänster (snöröjning etc).

Men: du är ändå vanligtvis ensam med att gå över och fixa trasiga staket, att harva och sköta ridbanan, att ordna med gödseln, att klippa gräs, att köra in höbalar och allt löpande som måste göras på fritiden. Sådant som bara löser sig när man står inackorderad. Jag bor inte alldeles ute i ingenstans utan har hästägande grannar och några till som kan tillfrågas när det någon gång verkligen verkligen behövs hjälp med in- och utsläpp eller tillsyn/passning. Men helst vill jag lösa det själv.

För mig har det alltid varit värt sitt pris att bo så här, men jag är också frisk och har aldrig varit rädd för att slita hårt och tålmodigt för att på lång sikt få saker som jag vill. Man vänjer sig vid detta att det är bara jag som bestämmer över hur mina hästar ska ha det med hagar och sällskap och utevistelse (som är superviktigt för mig), ingen står i spolspiltan när jag behöver den, ridbanan är bara min och ingen annan flänger runt där eller har asat ut hinder när jag ska rida dressyr. Så jag hade haft svårt att vänja mig vid någon annan lösning nu, står inte ut med att ha inackorderingar heller längre.

Men visst finns det också dagar när traktorn inte startar, vattnet har frusit, man ska försöka välta en 200 kilos höbal för hand att komma åt att öppna den och man får asa in höpåsarna i mörker och 20 m/s blåst och snöstorm. Och de dagarna så behöver jävlar-anamma-kontot vara ordentligt påfyllt från den fina och lite enklare sommarperioden.

 

[ufot]

Jag har skött min gård själv sedan drygt 20 år tillbaka så uppenbart går det. De första åren med inackorderade, men sedan mer än tio år bara mina egna hästar. Och ja, det kräver mycket jobb. En rejäl buffert med pengar. Och du blir bunden. Många (inklusive jag själv) har erfarenheten att med en egen gård så lägger du ofta ner så mycket tid och pengar på underhåll så att ridningen blir det sista du kan prioritera.

Det underlättar om gården inte kräver en massa renoveringar och omedelbart underhåll, och det underlättar om du har gott om kapital och bekanta med stora maskiner för att kunna köpa in en del tjänster (snöröjning etc).

Men: du är ändå vanligtvis ensam med att gå över och fixa trasiga staket, att harva och sköta ridbanan, att ordna med gödseln, att klippa gräs, att köra in höbalar och allt löpande som måste göras på fritiden. Sådant som bara löser sig när man står inackorderad. Jag bor inte alldeles ute i ingenstans utan har hästägande grannar och några till som kan tillfrågas när det någon gång verkligen verkligen behövs hjälp med in- och utsläpp eller tillsyn/passning. Men helst vill jag lösa det själv.

För mig har det alltid varit värt sitt pris att bo så här, men jag är också frisk och har aldrig varit rädd för att slita hårt och tålmodigt för att på lång sikt få saker som jag vill. Man vänjer sig vid detta att det är bara jag som bestämmer över hur mina hästar ska ha det med hagar och sällskap och utevistelse (som är superviktigt för mig), ingen står i spolspiltan när jag behöver den, ridbanan är bara min och ingen annan flänger runt där eller har asat ut hinder när jag ska rida dressyr. Så jag hade haft svårt att vänja mig vid någon annan lösning nu, står inte ut med att ha inackorderingar heller längre.

Men visst finns det också dagar när traktorn inte startar, vattnet har frusit, man ska försöka välta en 200 kilos höbal för hand att komma åt att öppna den och man får asa in höpåsarna i mörker och 20 m/s blåst och snöstorm. Och de dagarna så behöver jävlar-anamma-kontot vara ordentligt påfyllt från den fina och lite enklare sommarperioden.

Tack för jättebra svar.
Eget kapital finns inte.
Där jag tänkt köpa är gårdarna billiga, så just boendekostnaden klarar jag utan problem.
Men det finns egentligen inga pengar till fyrhjuling, och än mindre till traktor.
Nu är tanken 2 lättfödda Islandshästar på lösdrift. Köpa in småbalat hösilage och ha tillräckligt stora hagar så att mockningen blir minimal.
Men självklart kostar allt, stängsel, thermobal, fyrhjuling, hästtransport osv…
Så jag inser nog att jag behöver betydligt mer kapital …. och jag har häst för att rida … inte för att sköta gård och stall.

Det jag funderar seriöst på är att ha hästen/hästarna inackorderderade på ridskolan vintertid och hitta en fjällstuga med tillräckligt mycket mark och bo där sommarhalvåret.

Känner som så att sommartid hade jag klarat av egen gård utan problem … men inte vintertid.

 

[MiniLi]

Tack för jättebra svar.
Eget kapital finns inte.
Där jag tänkt köpa är gårdarna billiga, så just boendekostnaden klarar jag utan problem.
Men det finns egentligen inga pengar till fyrhjuling, och än mindre till traktor.
Nu är tanken 2 lättfödda Islandshästar på lösdrift. Köpa in småbalat hösilage och ha tillräckligt stora hagar så att mockningen blir minimal.
Men självklart kostar allt, stängsel, thermobal, fyrhjuling, hästtransport osv…
Så jag inser nog att jag behöver betydligt mer kapital …. och jag har häst för att rida … inte för att sköta gård och stall.

Det jag funderar seriöst på är att ha hästen/hästarna inackorderderade på ridskolan vintertid och hitta en fjällstuga med tillräckligt mycket mark och bo där sommarhalvåret.

Känner som så att sommartid hade jag klarat av egen gård utan problem … men inte vintertid.

Så gör en del på anläggningen där jag står inackorderad. De flyttar hem hästen över sommaren men vinterhalvåret står de uppstallade med all service osv
Det hade jag också kunnat tänka mig!

 

[iNHALE]

Tack för jättebra svar.
Eget kapital finns inte.
Där jag tänkt köpa är gårdarna billiga, så just boendekostnaden klarar jag utan problem.
Men det finns egentligen inga pengar till fyrhjuling, och än mindre till traktor.
Nu är tanken 2 lättfödda Islandshästar på lösdrift. Köpa in småbalat hösilage och ha tillräckligt stora hagar så att mockningen blir minimal.
Men självklart kostar allt, stängsel, thermobal, fyrhjuling, hästtransport osv…
Så jag inser nog att jag behöver betydligt mer kapital …. och jag har häst för att rida … inte för att sköta gård och stall.

Det jag funderar seriöst på är att ha hästen/hästarna inackorderderade på ridskolan vintertid och hitta en fjällstuga med tillräckligt mycket mark och bo där sommarhalvåret.

Känner som så att sommartid hade jag klarat av egen gård utan problem … men inte vintertid.

Att ha hästen hemma över sommaren bara och sen hyra in den på gård vintertid är nog den bästa lösningen om man inte är väldigt inbiten med hela gårdslivet. Vintertid på gård kan vara riktigt tungt och om man inte brinner för gårdssysslor generellt så kostar det mer än det smakar ofta. Vill man bara rida och sköta hästen så är gård ofta för mycket kringjobb. Jag har en kollega som ganska nyligen köpt hästgård för att ta hem sina två hästar och h*n sa "jag har aldrig haft så lite tid att rida som nu, hur man än vänder sig så finns det något annat man måste göra istället". Jag som är uppväxt på gård och nu står inackorderad har liknande syn på det, fast åt andra hållet, jag har aldrig varit hästägare och samtidigt haft så mycket tid över till att enbart rida, pyssla, mocka, smörja läder och göra allt sånt som är direkt relaterat till min häst. Hade jag fått välja själv hade jag helst haft en egen gård om jag haft ekonomin men på ett sätt är det ganska skönt att slippa en del av gårdssysslorna, även om det kostar en slant. På sommaren är det inga problem, det är lätt att ha djur hemma på sommaren, men på vintern är det värre. Hade jag haft mark till det hade jag gärna tagit hem min häst över sommaren dock.

 

[Marita73]

Jag har egen gård med två hästar. De går på lösdrift och jag har inga maskiner alls. Utöver det rider jag bara ut då jag inte har någon ridbana, longera gör jag i en hage.
Hämtar rundbalar en gång i månaden. De lastas med traktor och när jag kommer hem lastar jag av dem för hand.

Det är jobbigt men det går. Jag är allergisk mot sol, värme och starkt ljus. Har artros i handled och fotleder och har ett trasigt knä. Jobbar heltid plus övertid för att ha råd.
Trots att det låter negativt är det hästarna som håller mig rörlig och vid liv. De tvingar mig att komma ut och engagera mig.

 

[Marita73]

Saker som förenklar:
Lösdrift (jag jobbar oregelbundet), thermobar, fri tillgång, hästar som inte måste tränas sex dagar i veckan m.m. Jag har lyckan att ha grannar jag kan be om hjälp när det skiter sig fullständigt. Jag försöker klara mig själv så gott det går men ibland blir det för mycket.

 

[prinsessfeminist]

Jag har skött min gård själv sedan drygt 20 år tillbaka så uppenbart går det. De första åren med inackorderade, men sedan mer än tio år bara mina egna hästar. Och ja, det kräver mycket jobb. En rejäl buffert med pengar. Och du blir bunden. Många (inklusive jag själv) har erfarenheten att med en egen gård så lägger du ofta ner så mycket tid och pengar på underhåll så att ridningen blir det sista du kan prioritera.

Det underlättar om gården inte kräver en massa renoveringar och omedelbart underhåll, och det underlättar om du har gott om kapital och bekanta med stora maskiner för att kunna köpa in en del tjänster (snöröjning etc).

Men: du är ändå vanligtvis ensam med att gå över och fixa trasiga staket, att harva och sköta ridbanan, att ordna med gödseln, att klippa gräs, att köra in höbalar och allt löpande som måste göras på fritiden. Sådant som bara löser sig när man står inackorderad. Jag bor inte alldeles ute i ingenstans utan har hästägande grannar och några till som kan tillfrågas när det någon gång verkligen verkligen behövs hjälp med in- och utsläpp eller tillsyn/passning. Men helst vill jag lösa det själv.

För mig har det alltid varit värt sitt pris att bo så här, men jag är också frisk och har aldrig varit rädd för att slita hårt och tålmodigt för att på lång sikt få saker som jag vill. Man vänjer sig vid detta att det är bara jag som bestämmer över hur mina hästar ska ha det med hagar och sällskap och utevistelse (som är superviktigt för mig), ingen står i spolspiltan när jag behöver den, ridbanan är bara min och ingen annan flänger runt där eller har asat ut hinder när jag ska rida dressyr. Så jag hade haft svårt att vänja mig vid någon annan lösning nu, står inte ut med att ha inackorderingar heller längre.

Men visst finns det också dagar när traktorn inte startar, vattnet har frusit, man ska försöka välta en 200 kilos höbal för hand att komma åt att öppna den och man får asa in höpåsarna i mörker och 20 m/s blåst och snöstorm. Och de dagarna så behöver jävlar-anamma-kontot vara ordentligt påfyllt från den fina och lite enklare sommarperioden.

Vad gjorde att du slutade med inackorderingar?
Hade du någon hjälp av dem när du hade dem?

 

[Lillgrådis]

Vad gjorde att du slutade med inackorderingar?
Hade du någon hjälp av dem när du hade dem?

Jag hade hjälp när jag gjorde grundutbildningen på jobbet, då var jag på kurs må lunch - fre lunch 4 x 4 veckor och det vet jag inte hur jag skulle ha löst annars så det var jag tacksam för. Då fick de stå gratis en månad för varje tiodagarsperiod som de tog hand om sysslorna.

Men sedan återgick jag till att sköta det själv och det blev olika störningsmoment, en släpade mer och mer med betalningarna och slutade till sist så jag fick säga upp den. De två stora hästarna som mitt halvblod gick med skulle plötsligt gå på bete på ett annat ställe, trots att jag hade bete, så jag fick ordna annat sällskap till min egen häst med kort varsel.

Men framför allt två av dem styrde och ställde, tog över mer och mer som att de var de självutnämnda stallcheferna och jag var deras (lågavlönade) anställda som bara skulle ta order av dem. Ifrågasatte öppet väldigt mycket, bland annat hyreshöjningar på 100 kr eller mindre (från en låg nivå) så att jag konstant ”måste” motivera och redogöra för orsaken om de ev. skulle kunna godkänna mina skäl och mina beslut. Jag var ofta ute i stallet senare än de andra, delvis för att jag inte trivdes själv. Och då ville jag inte fortsätta.

 

[prinsessfeminist]

Jag hade hjälp när jag gjorde grundutbildningen på jobbet, då var jag på kurs må lunch - fre lunch 4 x 4 veckor och det vet jag inte hur jag skulle ha löst annars så det var jag tacksam för. Då fick de stå gratis en månad för varje tiodagarsperiod som de tog hand om sysslorna.

Men sedan återgick jag till att sköta det själv och det blev olika störningsmoment, en släpade mer och mer med betalningarna och slutade till sist så jag fick säga upp den. De två stora hästarna som mitt halvblod gick med skulle plötsligt gå på bete på ett annat ställe, trots att jag hade bete, så jag fick ordna annat sällskap till min egen häst med kort varsel.

Men framför allt två av dem styrde och ställde, tog över mer och mer som att de var de självutnämnda stallcheferna och jag var deras (lågavlönade) anställda som bara skulle ta order av dem. Ifrågasatte öppet väldigt mycket, bland annat hyreshöjningar på 100 kr eller mindre (från en låg nivå) så att jag konstant ”måste” motivera och redogöra för orsaken om de ev. skulle kunna godkänna mina skäl och mina beslut. Jag var ofta ute i stallet senare än de andra, delvis för att jag inte trivdes själv. Och då ville jag inte fortsätta.

Herregud!

Det är min mardröm. Vi har från och med i höst en egen gård, och historier som din verkar inte vara ovanliga. Det gör att inackorderade, tyvärr, går bort för vår del.

 

[Lillgrådis]

Herregud!

Det är min mardröm. Vi har från och med i höst en egen gård, och historier som din verkar inte vara ovanliga. Det gör att inackorderade, tyvärr, går bort för vår del.

Väljer man riktigt noga och har färre eller bara en inhyrd så är det ju svårare att gruppera sig så skevt som det blev hos mig. Och kanske min frånvaro på kursveckorna bidrog till att de tyckte sig ha rätt att fortsätta bestämma sedan också.

Jag och en granne har samarbetat när det krisat med att vi båda tillfälligt stått med en ensam häst pga akutavlivningar, så då har jag haft min häst där några månader. Vi har inte identiskt men tillräckligt samma tänk för att det nog skulle kunnat fungera också på längre sikt, och vi respekterar varandras åsikter. Men jag är foglig om något ställs på sin spets och jag är gäst i hennes stall. Så en ensam vuxen att ha som ridsällskap hade kanske funkat. Jag kan också sakna den sociala kontakten i att få babbla häst och ridning med någon på ungefär samma nivå och liknande ålder, som hos grannen. Men de flesta sådana kandidater har egna stall häromkring nu.

Och: grattis till gården!

 

[Fille]

Herregud!

Det är min mardröm. Vi har från och med i höst en egen gård, och historier som din verkar inte vara ovanliga. Det gör att inackorderade, tyvärr, går bort för vår del.

Jag får uppfattningen att fler och fler väljer bort inackorderingar, både privatstall och ridskolor, för att inackorderingarna har för mkt krav och inte kan acceptera regler/kostnader.

 

[Human]

Herregud!

Det är min mardröm. Vi har från och med i höst en egen gård, och historier som din verkar inte vara ovanliga. Det gör att inackorderade, tyvärr, går bort för vår del.

Jag har tre inackorderingar, och de är fantastiska. De gör mitt gårds- och hästliv både lättare och roligare. Så det finns absolut guldkorn.

 

[prinsessfeminist]

Jag har tre inackorderingar, och de är fantastiska. De gör mitt gårds- och hästliv både lättare och roligare. Så det finns absolut guldkorn.

Absolut!

Vår "medryttare" som blivit en kär vän, och då vi gjort mycket ihop med hästarna, skulle vara välkommen alla dagar i veckan. Skaffar hon egen häst, så skulle hon självklart få vara hos oss.

Så visst förstår jag att det finns guldkorn.

Men eftersom jag också varit inhyrd själv, så vet jag också allt om hur det kan bli i gruppen, särskilt om stallägaren har svårt att hålla sig konsekvent, eller blir en pushover.

Det är inte alltid enkelt att vara inackorderad själv heller, menar jag.

Och tar man betalt för en tjänst, så ställs krav på en, vilket såklart innebär ansvar.

Därför är jag, som sagt, tyvärr tveksam till upplägg med inackorderade själv.

TACK för grattis, @Lillgrådis det känns fantastiskt!

 

[ghostofashark]

Jag bor själv och flyttade hem mina 2 hästar för någon månad sen. Velade länge dock då det ju är mycket ansvar och lätt att man bli låst. Har fått lite mer flexibilitet med att jobba hemifrån efter pandemin, så det var det som avgjorde, vet inte om jag skulle orka med det om jag också måste vara borta på kontoret ca 10 timmar per dag ink. restid etc, 5 dagar i veckan.
Funderade också mycket kring lösningar för att effektivisera arbetet innan jag fattade beslutet att ta hem hästarna. Har lösdrift, en bra lösning med vatten direkt vid hagen, tänkte lösa utfordringsintervaller med fodergrindar etc. Än så länge fungerar det prima och är så skönt att slippa passa tider i ett annat stall etc, men det är ju sommar nu. Får se hur glad jag är i februari. Gillar att rida utomhus och kommer anlägga ridbana i sommar, men oavsett vad så gör ju vintervädret i mellansverige att det ju t.ex. inte är superkul att stå utan ridhus dec-feb.

 

[skiesabove]

Tack för jättebra svar.
Eget kapital finns inte.
Där jag tänkt köpa är gårdarna billiga, så just boendekostnaden klarar jag utan problem.
Men det finns egentligen inga pengar till fyrhjuling, och än mindre till traktor.
Nu är tanken 2 lättfödda Islandshästar på lösdrift. Köpa in småbalat hösilage och ha tillräckligt stora hagar så att mockningen blir minimal.
Men självklart kostar allt, stängsel, thermobal, fyrhjuling, hästtransport osv…
Så jag inser nog att jag behöver betydligt mer kapital …. och jag har häst för att rida … inte för att sköta gård och stall.

Det jag funderar seriöst på är att ha hästen/hästarna inackorderderade på ridskolan vintertid och hitta en fjällstuga med tillräckligt mycket mark och bo där sommarhalvåret.

Känner som så att sommartid hade jag klarat av egen gård utan problem … men inte vintertid.

Jätteklok idé och jag går också i de funderingarna.

Man kanske till och med skulle stå ut med lägenhet vinterhalvåret om stuga med stall fanns...

För vintertid är det vidrigt att ha gård själv. Och då har jag bara 2 ponnies på lösdrift. Men snön ska skottas, höet hämtas, och alla hästsysslorna göras. Blev ungefär noll tränat det året kan jag säga. Numera har jag sambo som tar över snöskottningen, då funkar det igen.

 

[Roheryn]

Många (inklusive jag själv) har erfarenheten att med en egen gård så lägger du ofta ner så mycket tid och pengar på underhåll så att ridningen blir det sista du kan prioritera.

Det här har jag ju hört typ alla säga, men det är en sanning med modifikation tycker jag. Jag bor som jag gör på grund av hästarna - de är mitt liv och mitt stora intresse och jag skulle aldrig ha gård utan dem. Det är helt sant att av all tid jag lägger på hästarna och gården så är ridningen den LILLA delen och det ska man ju vara medveten om. Man måste liksom vara okej med att lägga tid på att hämta hö, mocka, tina vatten, stängsla och vad det nu kan vara. Men nog sjutton rider jag! Hästen står tio steg från min egen ytterdörr och det är bara att promenera de där stegen, borsta och sadla och ge sig ut! Det har ju liksom aldrig varit så lätt att komma ut på en ridtur som nu. Och för mig är det prioriterad aktivitet - efter mat, hage och ren box kommer motion för att hästarna ska må bra! Att även jag mår bra av det är bonus!

 

[ghostofashark]

Det här har jag ju hört typ alla säga, men det är en sanning med modifikation tycker jag. Jag bor som jag gör på grund av hästarna - de är mitt liv och mitt stora intresse och jag skulle aldrig ha gård utan dem. Det är helt sant att av all tid jag lägger på hästarna och gården så är ridningen den LILLA delen och det ska man ju vara medveten om. Man måste liksom vara okej med att lägga tid på att hämta hö, mocka, tina vatten, stängsla och vad det nu kan vara. Men nog sjutton rider jag! Hästen står tio steg från min egen ytterdörr och det är bara att promenera de där stegen, borsta och sadla och ge sig ut! Det har ju liksom aldrig varit så lätt att komma ut på en ridtur som nu. Och för mig är det prioriterad aktivitet - efter mat, hage och ren box kommer motion för att hästarna ska må bra! Att även jag mår bra av det är bonus!

Ja, jag som gått från boxplats till lösdrift måste också säga att jag upplevde det som mycket mer måsten när jag stod inackorderad, nu kan jag ju sätta ett schema som passar mig bäst och är helt fri att bygga om etc så att allt ska passa min hästhållning på bästa möjliga sätt.
Men jag är ju också en person som typ har gård som hobby, tycker det är ett kul projekt att fixa hemma. Just snöskottning som någon nämnde tänkte jag dock leja ut till grannar med maskiner, kanske inte det man ser mest fram emot.

 

[prinsessfeminist]

Det här har jag ju hört typ alla säga, men det är en sanning med modifikation tycker jag. Jag bor som jag gör på grund av hästarna - de är mitt liv och mitt stora intresse och jag skulle aldrig ha gård utan dem. Det är helt sant att av all tid jag lägger på hästarna och gården så är ridningen den LILLA delen och det ska man ju vara medveten om. Man måste liksom vara okej med att lägga tid på att hämta hö, mocka, tina vatten, stängsla och vad det nu kan vara. Men nog sjutton rider jag! Hästen står tio steg från min egen ytterdörr och det är bara att promenera de där stegen, borsta och sadla och ge sig ut! Det har ju liksom aldrig varit så lätt att komma ut på en ridtur som nu. Och för mig är det prioriterad aktivitet - efter mat, hage och ren box kommer motion för att hästarna ska må bra! Att även jag mår bra av det är bonus!

Det där håller jag med om, utan att ha haft egen gård själv.

Det senaste året har jag hyrt/arrenderat lösdrift och sedan eget stall och skött ALLT själv.

Det har inneburit mycket tid i bilen, laga staket (väldigt lite tid), sätta upp stängsel från scratch (ett par dagars jobb), ta emot hö leveranser, rulla 250kgs balar för hand, fylla hölåda och vatten, bygga hölådan själv, förresten.... ja allt som man gör om man har egen gård.

Men, då har ridningen verkligen blivit nedprioriterad, eftersom det också tagit tid att köra till stallet/lösdriften mellan två och fyra gånger per dag.

Jag har varit helt slut och det blev inte roligt att rida ens, när man inte kunde göra det regelbundet.

Avsaknad av bra ridvägar och paddock har inte direkt underlättat heller.

Fördelen nu, som jag ser det, med snart egen gård, är de där 10-20 stegen till stallet och att när man är hemma från jobbet, då är man hemma. Jag kommer att njuta av varje steg, jag vet det.

Nu har min situation förmodligen varit den sämsta tänkbara under ett års tid, så jag är väldigt ödmjuk inför att det givetvis inte bara kommer att vara en dans på rosor med eget ställe.

Men jag ser faktiskt mest möjligheter och mindre besvär, för allt som ingår I att ha gård, har jag skött på 11 km i distans.

Jag kommer definitivt prioritera ridning när vi flyttat. Livsstilen med häst är redan väl etablerad.

För övrigt är själva ridningen det minsta för 99 proc av alla hästägare ändå, tror jag.