Egen häst- vad fick ni lära er den hårda vägen ?

[Yrrol69]

.... att de kan ha föl i magen.... tjock ponny som vi red 1-2 ggr om dagen för att banta.... men till slut fick veterinär komma och ta blodprov och efter 32 dagar stod ett föl i hagen.... inga 11 månaders dräktighet där inte
Det var lite jobbigt, när man som grön nybörjare köper en underbar ponny som plötsligt blev två, DET är överkurs det....

 

[_Charlotte_]

Jag visste ingenting om sår, hur man gör rent dem, hur de ska tas om hand och sånt. Ska erkännas att jag fortfarande är lite osäker och hellre ringer mamma och frågar hur jag ska göra än chansar

Och så visste jag ingenting om lastning, vilket resulterade i att den lite svårlastade ponnyn sakta men säkert blev väldigt svårlastad, friskt påhejad av diverse förståsigpåare som skulle "hjälpa till" med en lång rad tips och knep. Linor, spön, tröja över ögonen, you name it.
Och det i sin tur ledde till en arg, envis ponny och en gråtande, arg och rädd Sparris

Till slut sket jag i alla tips jag fått, och passade på att träna när jag var ensam i stallet. Jag började lyssna på ponnyn och det tog inte många gånger förrän han började gå raka vägen in utan krångel.
Så att lyssna på hästen och min egen magkänsla, inte på alla andra runtomkring, har jag verkligen lärt mig den hårda vägen.

 

[Aionee]

Jag har inte haft min egna häst så länge, men jag är typ som en tvättsvamp med kontrollbehov så jag vill verkligen se till att vara väl informerad om saker innan jag är i den situationen så att säga. Kommer säkert få lära en hel del via "den hårda vägen" men inget jag kommer på nu.
Men märker nu att kanske jag borde läsa på mer om skador och sjukdomar, läskigt hur lite man egentligen vet (fast sen hoppas man att ens häst kommer vara friskt också).

 

[Grazing]

Vad kunde / visste ni inte då ni köpte första hästen ? Jag tänker kunskapsmässigt? Vad har ni fått lära er hårda vägen ? På egen hand när ingen varit behjälplig? Vad kunde ni inte eller inte förstod ? Jag kan inte räkna foderstat, klippa häst eller brodda men drömmer om att lära mig och ev köps häst.

Jag kunde nog nästan..egentligen ingenting när jag väl stod där och hade ansvaret helt själv. Hade ridit på ridskola hela mitt liv och gått på ridgym. men steget till egen häst var stort ändå.

Jag kan inte komma på någon speciell händelse eller så men det som slagit mig är att hur otroligt nästan omöjligt det är att vara förberedd på allt man faktiskt måste tänka på när man köper egen häst och har ansvaret själv. Det är väldigt många grejer som man aldrig ens behöver tänka en tanke på när man rider på ridskola eller är medryttare eller liknande, sådant som hästägaren fixar och förbereder och tänker på oftast.

Mängder av smågrejer som man får hantera efter hand som situationerna uppstår, alla årstider för med sig sina speciella "problem".

Jag har iallafall dragit slutsatsen efter alla år med egen häst att, man kan aldrig bli "redo" för ett hästägande, man kan aldrig förbereda sig, alla hästar kommer med sina speciella behov och problem osv som man får ta tag i när situationen uppstår. Huvudsaken är att man är villig att lära sig, villig att fråga om man inte förstår osv.

 

[Gimlan]

Jag lärde mig att säljare inte alltid talar sanning , att tölt är svårt som 17 och att man inte måste välja de mest brutala brodden som finns (men det går bra det också). Sen har hästfan lärt mig nyttan av att vara konskvent och en massa annat.

 

[Freeride]

Oj, ALLT kände jag spontant!! Men så kändes det ju inte då...
Men jag hade ridit på ridskola och tävlat för ridskolan under 6-7 år, jag hade varit medryttare i flera omgångar och även hjälpt till med att rida till hästar ett kortare tag på en anläggning, inte som jobb utan som fritidssyssla när jag pluggade.
Jag köpte min första häst när jag kände att jag hade en inkomst och insett att de jag var medryttare åt kunde betydligt mindre i många fall.
Jag har allitd läst och tagit in mycket information men saker som att få en häst utdömd och ta bort den är ju svårt att förstå innan det hänt tex.
Det hände min första häst, och då var planen att helt sluta med hästar.
Men efter ett antal år var jag där igen

Annars tyckte jag att det var svårt att lägga upp en lagom träningsplan efter individ, foderstat var inte så "inne" på den tiden och det fanns inte så mycket forskning. Jag fick en del problem med min relativt outbildade häst, jag löste dem men det tog ju rätt mycket längre tid och mycket energi och frustration.
Överhuvudtaget så kommer ju erfarenheterna med tid och vad man utsätter sig för, nu 7 hästar senare är ju banken definitivt större men också ödmjukheten.
Varje häst har haft sina "grejor", både vad det gäller skador och "problem" eller egenheter, den biten är svår att ha varit med om eftersom det skiftar så mycket. En del hästar reagerar jättestarkt på vissa saker andra inte alls.

 

[Lavinia]

Jag har det mest pinsamma svaret. Jag visste inte att hästskor fanns i olika storlekar så när jag bokade mitt första hovslagarbesök o han frågade i telefon vad hästen hade för storlek på skor var jag typ "va...??"

Till mitt eget försvar, min enda erfarenhet av skoningar var min kusins ponnyer när jag var tonåring, och hennes hovis varmskodde alltid och då stod han där o bankade i varma metallbitar o jag trodde att dom alltid gjorde skorna från scratch

Jag går nu så att ni kan skratta åt mig

Du är knappast ensam om det. Senast jag ringde en akuthovis för påslagning av tappsko (som jag inte hittat) frågade han väldigt försiktigt om jag kanske eventuellt visste skostorlek på hästen. Nu är ju min en hovproblemhäst så jag har stenkoll på sånt, men jag lovar dig att du inte är ensam!!

/Lavinia

 

[Tussinussen]

Du är knappast ensam om det. Senast jag ringde en akuthovis för påslagning av tappsko (som jag inte hittat) frågade han väldigt försiktigt om jag kanske eventuellt visste skostorlek på hästen. Nu är ju min en hovproblemhäst så jag har stenkoll på sånt, men jag lovar dig att du inte är ensam!!

/Lavinia

Men gud vad skönt

 

[Dandylinn]

Vad kunde / visste ni inte då ni köpte första hästen ? Jag tänker kunskapsmässigt? Vad har ni fått lära er hårda vägen ? På egen hand när ingen varit behjälplig? Vad kunde ni inte eller inte förstod ? Jag kan inte räkna foderstat, klippa häst eller brodda men drömmer om att lära mig och ev köps häst.

Typ allt..fick lära mig det mesta och mycket på egen hand. Gick ridskola ett par år sedan tröttnade jag på det, medryttare gick inte så jag ville ha en egen och fick efter många om och men.
Sög i mig all kunskap från andra eftersom att ingen av mina föräldrar var hästvana eller intresserade öht, de betalade hästen och körde mig thats it.
(skulle aldrig ge mina/bitt barn häst så tidigt faktiskt om jag själv inte hade kunskapen eller någon som kunde vara i mitt ställe).

Finns såå många fel som gjordes från början men pålle hade det gott hos mig ändå i 11 år, är tacksam att jag fick lära mig det mest grundliga och det man behöver i vardagen av andra kunniga, red för tränare regelbundet.
På gott och ont är jag glad över hur jag fick lära mig för kunskapen jag har, sitter i benmärgen för alltid och jag har lärt mig på det sättet som funkar bäst på mig - learning by doing med fördelen att jag lär mig snabbt, ser lätt när saker är fel tex.

Fast jag tror oavsett att ska man skaffa egen häst börjar man lite på "noll"..vad man lär sig på ridskolan är bara teori i princip, att sätta det i verkligheten med rutiner i vardagen 7 dagar i veckan 365 dagar om året med allt som tillkommer är något helt annat som inte går att lära sig på ridskola 1-2ggr i veckan..alla får testa sig fram, alla kommer göra fel i någon form

 

[Nepenthe]

Det mesta lärde jag mig allt eftersom. Läste på om vaccinering/avmaskning på nätet och rådfrågade veterinär.
Jag har alltid haft folk runtomkring mig som jag kunnat fråga och hellre ringer jag veterinär en gång för mycket än att låta något gå för långt. Och man ska våga fråga! Annars lär man sig inget

Det viktiga som jag var tvungen och lära mig hårda vägen är hur mycket det verkligen kostar. Det går INTE att räkna på precis allt utan har man inte en bra inkomst som tillåter oväntade utgifter och en bra försäkring så tycker jag att man ska avvakta att köpa häst.

 

[supersonic]

Skönt att veta att man inte är ensam om en del misstag man gjort som hästägare

Hade ridit 6 år på ridskolor (av varierande kvalitet ) och varit fodervärd i tre år åt en ponny. Syrran hade hållit på lika länge och hade två ponnyer till låns samtidigt som vi hade en hyrhäst över sommaren. Vår mamma hade ridit i yngre år, unghästar, galoppörer, ridskola... Men det är ändå annorlunda när man väl står där med en häst man har ansvaret för. Nu ägde varken jag eller syster vår första häst, det gjorde mamma eftersom hon tyckte vi var för unga för att ha huvudansvaret (17 resp 12 år var vi). Den första hästen vi köpte var dessutom en 6-årig insutten travare som bara kunde skritta och trava på rakt spår under ryttare... Dock hade vi stor hjälp av mer erfarna hästägare men efterhand lärde vi oss att lyssna på råd och sen ta efter de som kändes rätt. Det är väl det största misstaget vi har gjort, att göra som alla andra säger för de har minsann haft häst i 20 år (och alla hästar är ju likadana...). Annars fick vi lära oss den hårda vägen att bara för att man genast byter ut en illasittande sadel tar inte det bort problemen som den skapat. Det som vi var mest bekymrade över var hur vi skulle se om någon av hästarna blev sjuka. Det tog typ tre månader så rök vår ponny på världens förkylning med snor, hosta och feber så det märkte vi verkligen av!

 

[Houdinie]

Vad kunde / visste ni inte då ni köpte första hästen ?

Jag hade ingen aning om hur mycket jag faktiskt visste. Glad överaskning!

 

[Lindon]

Vad kunde / visste ni inte då ni köpte första hästen ? Jag tänker kunskapsmässigt? Vad har ni fått lära er hårda vägen ? På egen hand när ingen varit behjälplig? Vad kunde ni inte eller inte förstod ? Jag kan inte räkna foderstat, klippa häst eller brodda men drömmer om att lära mig och ev köps häst.

Oj! Har lärt mej mer än vad jag kunnat förstå. För det första.. jag kunde inte läsa av hästar i början. Min första häst var svår och skrämde mig. Min andra häst samma sak tills jag förstod att jag var för velig och osäker. Lärde mig mycket av henne, ett sur äldre sto som hon var. Att lyssna på hästen var A och O.

Har oroar mig,hönsat, skrivit och funderat,läst för mycket, analyserat, till den grad att hästkräken nästan gått sönder. Nu har jag lärt mig att slappna av. Att lita på min magkänsla som visat sig genom åren alltid varit den rätta,men ändå inte älta för mycket. Är en ältig person så det har gällt allt i mitt liv.

Nu har vi en ponny som är vår egen, en inhyrd samt vår storhäst som faktiskt flyttar i helgen. Finns massor kvar att lära, men är nöjd med hur jag fungerar ihop med vår lilla.

Summa: hästarna har lärt mej massor om mej själv. . Det tkr jag är det bästa!

 

[Piek]

Trots att jag hade ridit på ridskola och haft diverse medryttarhästar så kunde jag inte mycket. Jag kunde rida och ta hand om hästen så länge allt var så som det skulle!

Sen dök allt annat upp.
- Jag känner nästan att jag kan titulera mig som hobbyveterinär och hovslagare (skämt och sido). Men under de sex åren jag hade min stjärna fick jag prova på: Hovbölder i mängder, även hålväggar och hovsprickor som behövde specialskoningar på klinik under över ett års tid. Hade världens bästa hovslagare på kliniken som gärna svarade på alla mina tusen frågor och förklarade ALLT han gjorde och varför. Att lilla fröken dessutom var mästare att tappa skorna och hade usel hovkvalité drog inte ner på hovslagarbesöken och allt har nog provats på henne.
- Hobbyveterinär var det också ja. Mysiska hältor, sticksår millimetrar från senskidan, tumörer, fång, misstänkta fästingsjukdomar... Ja den listan kan vi göra längre än lång. Stammis på kliniken och när jag ringde suckade de och sa "men vad har hon gjort nu då?". Dessutom all sårvård som följer med ett klumpigt fullblod med för långa ben som hon inte hade koll på. Jag fick även lära mig att se och känna skillnaden när det var dags att ringa veterinär, hovslagare eller equiterapeut. Iallafall på den hästen.
- Foder... Jag kan fortfarande inte räkna foderstater, det överlåter jag till de som har koll och utifrån det de kommer fram till så fodrar jag med ögat.
- Lastning! Jag hade aldrig lastat en häst innan jag köpte min egna. Hon var inte den mest lättlastade. Efter träning och hjälp kunde jag lasta själv. Men det var tydligt att det var färskvara för när vi inte åkt på länge var vi tillbaka på ruta ett...
- Tålamod... Nej fröken vill inte komma in idag, freaka inte ur nu...

Hon har nog lärt mig tusen saker till min underbara tjej. Men det här är vad jag kommer på just nu

 

[Vira]

När det blev klart att jag skulle få egen häst som elvaåring, ridit på ridskola i två och ett halvt år, hade en förälder som kunde marginellt mer än jag, så satte jag mig med leksakshästarna och övade på att sätta på grimmor åt rätt håll. Det kanske säger allt om min kunskapsnivå?

Ponnyn gick inte igenom besiktningen pga lätt hälta , men ägaren sa att det var lugnt ändå och vi köpte glatt ponnyn och litade på ägaren. Det visade sig vara helt korrekt att ponnyn nog bara blivit böjd för hårt och det var ett fantastisk lyckat köp på alla sätt och vis, men jag har ju i efterhand insett hur mycket tur vi hade .

Så svaret är typ ALLT utom grundridning, ridskoleteori och basal hästhantering. Det gick strålande ändå tack vare att ponnyn stod inackorderad på ridskolan, så de tog väldigt mycket ansvar för hästen .

 

[avslutat medlemskap]

Vad jag lärt mig, tja, allt,,,,,,,eller det är hästarna som lärt mig allt nästan. 3 terminer på ridskola och den sista på stallets skräck-buse som nästan alla vägrade hantera var grunden. Sen har jag lärt mig att strukna öron eller ett vinklat lite vevande bakben och blottade tänder inte betyder "du ska DÖÖÖ" utan "kom igen nu så tjaffsar vi lite".

Jag visste ju redan innan att djur har humor men att det gick att retas och vara så respektlös med varann utan risk att tappa valda kroppsdelar visste jag inte innan, och att speciellt ston var riktiga retstickor ena minuten medans man i nästa stund låg och pustade ut i halmen tillsammans, det var mer än jag kunnat föreställa mig att man kunde göra med en häst.

Mina hästar har ju varit av den "knäppare, farliga" sorten som kommit till mig antingen på socialisering eller som gratishäst (med lynnesfel som alla vägrade hantera men det sa dom ingenting om) och dom har faktiskt lärt mig all typ av hantering, dom har helt enkelt tagit över helt och det har bara funkat hela vägen.

Älskade galna märrar, så fantastiskt kul att ni kom in i mitt liv och lärde mig en helt ny sida av hästeriet.