Drömmen om gård och häst

[zorwinsipo]

Hej på er! Som ny medlem är det här mitt första inlägg och jag hoppas att ni som är kunniga kan komma med goda råd, tankar och åsikter som kan hjälpa mig på vägen.

Så här ligger det till:

Jag började på ridskola som så många andra i 6-års åldern och drömde såklart om en egen häst. Men eftersom den drömmen av ekonomiska skäl inte kunde gå i uppfyllelse så fick jag nöja mig med lektion 1 gång i veckan. Och så fortsatte det tills jag började 7:an på högstadiet och fick chans till en extra ridlektion via skolan. Så 2 ggr/veckan red jag runt, runt i manegen/paddocken, red samma övningar på olika hästar varje gång utan att riktigt känna att jag utvecklades som ryttare samtidigt som jag tappade meningen med att hålla på med hästar.

Så när jag var 17 blev jag erbjuden att rida ett avelssto hos några bekanta på deras gård som slutat tävla och bara behövde nåt ridpass eller en skogstur ibland. Jag stortrivdes! Här kunde jag komma och gå som jag ville, känna naturen på ett sätt som man bara kan göra från hästryggen och mysa på i stallet så som jag inte riktigt kunde göra på min ridskola. Men så fyllde jag 19, flyttade hemifrån och började få andra prioriteringar.

Sedan dess har jag haft en paus, mer eller mindre, från hästar och hästhantering. Intresset har funnits kvar och jag har varit med en av mina väninnor som har egen häst till stallet ibland eller hängt med på en turridning om somrarna. Däremot har inte den där drömmen om egen häst infunnit sig förrän nu, 9 år senare, när jag är 28 år gammal och min lantis-själ börjar vilja bryta sig loss från lägenheten i förorten. Drömmen om en egen gård där man har hästarna runt husknuten och stallet ett stenkast från ytterdörren.

Den uppvaknande drömmen har gjort att jag satt mig in i "hästeriet" igen, börjat läsa bloggar och forum, lyssna på podcasts, beställa hem böcker och bara suga in andras erfarenheter samtidigt som jag skapat mig en egen bild av hur jag vill att min hästhantering ska se ut. Mitt syfte med att ha häst skulle inte vara att tävla - det har jag aldrig haft intresse för - utan att rida mycket i skog och mark, eventuellt sätta mig in i dressyr, men mest att skapa den där kontakten till djuret i sig. Jag har en bild i huvudet där mina framtida hästar går på lösdrift året om i en stooor hage, får skapa sig en fin vinterpäls utan täcken, med chansen att få leva i flock och bara vara hästar. Så ser min dröm ut.

Och nu - efter en kort självbiografisk roman - som jag hoppas att ni har haft tålamod att läsa, vill jag ha dom där råden, tipsen, tankarna och åsikterna som jag behöver för att på nåt sätt skapa mig en vägledning till den här drömmen.

Från att ha haft en 9-års paus från hästhantering, aldrig haft erfarenhet av egen häst eller häst på hemmaplan - skulle det vara en för stor övergång tror ni? Måste man absolut ha stor erfarenhet innan man bestämmer sig för egen hästhållning eller räcker det med att man har läst på, förstår hästar och allt runt omkring på övre basnivå och verkligen förstår vad det innebär med häst hemma? Vad skulle ni ge mig för råd? Ni som har häst hemma, ev på lösdrift, skulle ni kunna hantera er egen situation om ni stod i mina skor idag?

 

[Lovise]

Det är säkert ingen omöjlighet, men ett stort steg, absolut. Då handlar det ju inte längre "bara" om ridning och all hästskötsel, skador, sjukdomar utan även fullt ansvar över foder, vatten i minusgrader, stängsel, hagskötsel, stallet ska tas om hand, tömning av gödselstack. Det kan bli väldigt ensamt i eget stall och har man då sin första egna häst kan det bli tufft känner jag spontant. Man får ju heller inte ha hästar ensamma, så antingen blir du tvungen att skaffa två hästar på en gång eller ta in en hyresgäst.

Jag har alltid haft egen häst, och alltid varit inackorderad fram tills förra året då jag och min man köpte en egen gård. Min dröm av hästhållning har växt fram genom åren och jag har provat olika alternativ men till sist (återigen) landat i att det är lösdrift som jag gillar bäst. Fördelen med att ha hästarna hemma är ju också att man faktiskt kan ändra och prova sig fram lite, vad passar egentligen mig och min häst bäst?

Jag tycker det låter som att du är införstådd i att det kan vara ett stort steg att ta, och det är antagligen inte den lättaste vägen att gå. Men med lite kunnig hjälp i din närhet, rätt häst(ar) och förmågan att söka hjälp om du känner att det är på väg att gå åt fel håll så ska det väl inte vara en omöjlighet?

 

[Gimlan]

Hej på er! Som ny medlem är det här mitt första inlägg och jag hoppas att ni som är kunniga kan komma med goda råd, tankar och åsikter som kan hjälpa mig på vägen.

Så här ligger det till:

Jag började på ridskola som så många andra i 6-års åldern och drömde såklart om en egen häst. Men eftersom den drömmen av ekonomiska skäl inte kunde gå i uppfyllelse så fick jag nöja mig med lektion 1 gång i veckan. Och så fortsatte det tills jag började 7:an på högstadiet och fick chans till en extra ridlektion via skolan. Så 2 ggr/veckan red jag runt, runt i manegen/paddocken, red samma övningar på olika hästar varje gång utan att riktigt känna att jag utvecklades som ryttare samtidigt som jag tappade meningen med att hålla på med hästar.

Så när jag var 17 blev jag erbjuden att rida ett avelssto hos några bekanta på deras gård som slutat tävla och bara behövde nåt ridpass eller en skogstur ibland. Jag stortrivdes! Här kunde jag komma och gå som jag ville, känna naturen på ett sätt som man bara kan göra från hästryggen och mysa på i stallet så som jag inte riktigt kunde göra på min ridskola. Men så fyllde jag 19, flyttade hemifrån och började få andra prioriteringar.

Sedan dess har jag haft en paus, mer eller mindre, från hästar och hästhantering. Intresset har funnits kvar och jag har varit med en av mina väninnor som har egen häst till stallet ibland eller hängt med på en turridning om somrarna. Däremot har inte den där drömmen om egen häst infunnit sig förrän nu, 9 år senare, när jag är 28 år gammal och min lantis-själ börjar vilja bryta sig loss från lägenheten i förorten. Drömmen om en egen gård där man har hästarna runt husknuten och stallet ett stenkast från ytterdörren.

Den uppvaknande drömmen har gjort att jag satt mig in i "hästeriet" igen, börjat läsa bloggar och forum, lyssna på podcasts, beställa hem böcker och bara suga in andras erfarenheter samtidigt som jag skapat mig en egen bild av hur jag vill att min hästhantering ska se ut. Mitt syfte med att ha häst skulle inte vara att tävla - det har jag aldrig haft intresse för - utan att rida mycket i skog och mark, eventuellt sätta mig in i dressyr, men mest att skapa den där kontakten till djuret i sig. Jag har en bild i huvudet där mina framtida hästar går på lösdrift året om i en stooor hage, får skapa sig en fin vinterpäls utan täcken, med chansen att få leva i flock och bara vara hästar. Så ser min dröm ut.

Och nu - efter en kort självbiografisk roman - som jag hoppas att ni har haft tålamod att läsa, vill jag ha dom där råden, tipsen, tankarna och åsikterna som jag behöver för att på nåt sätt skapa mig en vägledning till den här drömmen.

Från att ha haft en 9-års paus från hästhantering, aldrig haft erfarenhet av egen häst eller häst på hemmaplan - skulle det vara en för stor övergång tror ni? Måste man absolut ha stor erfarenhet innan man bestämmer sig för egen hästhållning eller räcker det med att man har läst på, förstår hästar och allt runt omkring på övre basnivå och verkligen förstår vad det innebär med häst hemma? Vad skulle ni ge mig för råd? Ni som har häst hemma, ev på lösdrift, skulle ni kunna hantera er egen situation om ni stod i mina skor idag?

Jag var i sits för 8-9 år sen, inte så att jag ville ha en gård, men en egen häst. Köpte en islandshäst, hade noll koll på gångarter och foder, men läst på och tog mycket hjälp. Idag har jag stenkoll och vet vad jag tror på och vilka källor som är pålitliga.

Hur som helst, det gick bra med den egna hästen och har hunnit köpa och sälja lite hästar. Ridit in några, har ett föl på g (uppstallad hos erfaren uppfödare och lånar mage på hennes kalassto).

Men hade jag haft häst hemma då så hade jag dött av chock över allt jobb, alla pengar det kostar att ha häst hemma, jag hade varit en sämre hästägare för att jag inte haft nån att bolla med och lära mig av i vardagen. Jag hade blivit en usel och utmattad hästägare. Men. Du är inte jag, så för dig kanske det kan funka

 

[zorwinsipo]

Det är säkert ingen omöjlighet, men ett stort steg, absolut. Då handlar det ju inte längre "bara" om ridning och all hästskötsel, skador, sjukdomar utan även fullt ansvar över foder, vatten i minusgrader, stängsel, hagskötsel, stallet ska tas om hand, tömning av gödselstack. Det kan bli väldigt ensamt i eget stall och har man då sin första egna häst kan det bli tufft känner jag spontant. Man får ju heller inte ha hästar ensamma, så antingen blir du tvungen att skaffa två hästar på en gång eller ta in en hyresgäst.

Jag har alltid haft egen häst, och alltid varit inackorderad fram tills förra året då jag och min man köpte en egen gård. Min dröm av hästhållning har växt fram genom åren och jag har provat olika alternativ men till sist (återigen) landat i att det är lösdrift som jag gillar bäst. Fördelen med att ha hästarna hemma är ju också att man faktiskt kan ändra och prova sig fram lite, vad passar egentligen mig och min häst bäst?

Jag tycker det låter som att du är införstådd i att det kan vara ett stort steg att ta, och det är antagligen inte den lättaste vägen att gå. Men med lite kunnig hjälp i din närhet, rätt häst(ar) och förmågan att söka hjälp om du känner att det är på väg att gå åt fel håll så ska det väl inte vara en omöjlighet?

Tack för ditt suveräna svar! Tanken är förstås att om jag väljer att skaffa häst på egen gård så ser jag till att den hästen också har kompisar, då jag är mycket mån om hästens behov som flockdjur Förmodligen inackorderingar då jag känner att det är lite väl mäktigt att gå från 0 till 2 eller fler hästar på en gång. Själva arbetet på gården är jag inte rädd för, jag tycker bara sånt är härligt men givetvis tar jag till mig av det du säger och inser att det kan bli jobbigt emellanåt. Speciellt när man är ensam.

Det praktiska i att vara inackorderad förstår jag verkligen. Att slippa allt ansvar runt omkring och bara fokusera på just ridningen och skötseln av hästen. Ett alternativ som jag faktiskt har funderat på. Men just där försvinner på nåt sätt charmen lite för mig som säkerligen skulle uppskatta själva "fixandet och donandet" lika mycket som ridningen.

Kan det vara ett alternativ att börja med en foderhäst "på prov" (med tillhörande inackorderingar) först kanske? Eller bara några inackorderingar? Då skapar man ju sig samtidigt lite kontakter runt omkring sig som förhoppningsvis kan lite mer än en själv?

 

[Masse]

Jag kommer ifrån "stan" och en icke hästkunnig familj. Idag bor jag på egen gård med 18 hästar.
Det som man märker med eget är att det är mycket jobb, att man är ensam på gott och ont, att det är billigare än att stå uppstallad men att man inte kan bli sjuk eller resa bort hur som helst.

I ditt fall där du inte har häst idag och inte direkt har skött ett stall innan så är mitt råd att om det kliar i hästtarmen, köp, låna eller ta en häst på foder först. Ha den uppstallad på ett ställe där du kan få hjälp med saker som foderstat, hantering och utrustning. Då har du chansen att dels att lära dig allt runt om och dels får du känna på lite hur det är med egen häst. Känns det bra då och du lär dig rent praktiskt vad som krävs för att hålla häst, då är det dags att leta eget. Om det fortfarande är det du vill

 

[zorwinsipo]

Jag var i sits för 8-9 år sen, inte så att jag ville ha en gård, men en egen häst. Köpte en islandshäst, hade noll koll på gångarter och foder, men läst på och tog mycket hjälp. Idag har jag stenkoll och vet vad jag tror på och vilka källor som är pålitliga.

Hur som helst, det gick bra med den egna hästen och har hunnit köpa och sälja lite hästar. Ridit in några, har ett föl på g (uppstallad hos erfaren uppfödare och lånar mage på hennes kalassto).

Men hade jag haft häst hemma då så hade jag dött av chock över allt jobb, alla pengar det kostar att ha häst hemma, jag hade varit en sämre hästägare för att jag inte haft nån att bolla med och lära mig av i vardagen. Jag hade blivit en usel och utmattad hästägare. Men. Du är inte jag, så för dig kanske det kan funka

Stort tack för ditt svar, det gav mig en liten funderare Vad härligt att höra att du har "levt och lärt" - det är lite så jag hoppas kunna utveckla mig utifall att jag nu får min dröm att bli sann. Inspirerande!
Jag förstår det som så att inackordering med din första häst funkade bäst för dig eftersom du hade folk runt omkring att fråga och lära av? En fråga, av ren nyfikenhet, skulle du kunna tänka dig att ha egen gård med hästarna hemma idag?

 

[Masse]

Jag började efter ridskolan med att hyra en ponny hos en gammal hästkarl. Där fick jag lära mig mycket om allt som har med hästar att göra, från föl till gammal med träning och hantering.
Min första egna häst köptes av den här mannen som föl. När hästen blev vuxen flyttade jag den till en ridanläggning där det fanns bra träningsmöjligheter.
Efter några år där blev det egen gård och där bor jag ännu och har då lite fler hästar. De flesta är mina egna men jag har också åtta inackorderingar. Men det är unga hästar och ägare som bor långt bort så jag sköter dom som mina egna.
Folk brukar fråga hur man orkar och visst vissa dagar speciellt så här års när det är mörkt och kallt undrar man själv. Men så får man mule på kinden eller en vänskaplig gnäggning och så vet man varför

Kan väl säga att vissa är gjorda för att leva ett "hästliv" och kan inte tänka sig något annat. Andra kommer ganska snabbt till insikt om att det inte bara är roligt utan väldigt jobbigt och slutar med det.
Som förra året när en lite fölunge här krävde intensivvård i 10 dagar. Han kunde inte resa sig eller ens stå upp de första dygnen. Då blev det inte mycket sömn och man var mest som en zombie. Men idag när han är en pigg frisk unghingst då kan jag lätt säga att det var värt det.

 

[Gimlan]

Stort tack för ditt svar, det gav mig en liten funderare Vad härligt att höra att du har "levt och lärt" - det är lite så jag hoppas kunna utveckla mig utifall att jag nu får min dröm att bli sann. Inspirerande!
Jag förstår det som så att inackordering med din första häst funkade bäst för dig eftersom du hade folk runt omkring att fråga och lära av? En fråga, av ren nyfikenhet, skulle du kunna tänka dig att ha egen gård med hästarna hemma idag?

Jag stod inackorderad och lärde av dem jag hade omkring mig, i eget stall hade det blivit både jobbigt och svårt. Jag står fortfarande inack, och jag kan inte tänka mig annat. Jag vill hinna rida och gulla med mina hästar. Har oftast en ridhäst och ett projekt eller rider nån kompis häst ngra ggr vecka, så typ 1,5 ridhästar, jag skulle haft svårt att hinna det, jobba heltid, pendla (men inte så långt och med E18 hela vägen) och ha ett socialt liv (ganska minimalt) om jag hade egen gård med allt som det innebär.

Skulle jag ändå vilja ha egen gård så skulle jag vilja ha en modern gård med enkla lösningar för vattning och utfodring bla och inte alltför långt ut i skogen - och det har inte jag råd med.

 

[zorwinsipo]

Jag kommer ifrån "stan" och en icke hästkunnig familj. Idag bor jag på egen gård med 18 hästar.
Det som man märker med eget är att det är mycket jobb, att man är ensam på gott och ont, att det är billigare än att stå uppstallad men att man inte kan bli sjuk eller resa bort hur som helst.

I ditt fall där du inte har häst idag och inte direkt har skött ett stall innan så är mitt råd att om det kliar i hästtarmen, köp, låna eller ta en häst på foder först. Ha den uppstallad på ett ställe där du kan få hjälp med saker som foderstat, hantering och utrustning. Då har du chansen att dels att lära dig allt runt om och dels får du känna på lite hur det är med egen häst. Känns det bra då och du lär dig rent praktiskt vad som krävs för att hålla häst, då är det dags att leta eget. Om det fortfarande är det du vill

Fantastisk feedback, tack för ditt svar! Ditt råd är det mest logiska man kanske bör ta innan man funderar på hela paketet med egen gård, egen häst och inackorderingar m.m. Ett alternativ jag får fundera på! Nummer 1 just nu är att först och främst ta mig ut till landet, så drömmen om häst hemma ligger en lång bit in i framtiden. Men jag ska absolut ha ditt råd i baktanken när jag införstått mig mer med vad det innebär att ha en gård

Om jag får fråga; Vilken skillnad var mest påtaglig när du fick hem din häst/dina hästar till din gård jämfört med innan? Vad var du mest oförberedd på?

 

[Masse]

Fantastisk feedback, tack för ditt svar! Ditt råd är det mest logiska man kanske bör ta innan man funderar på hela paketet med egen gård, egen häst och inackorderingar m.m. Ett alternativ jag får fundera på! Nummer 1 just nu är att först och främst ta mig ut till landet, så drömmen om häst hemma ligger en lång bit in i framtiden. Men jag ska absolut ha ditt råd i baktanken när jag införstått mig mer med vad det innebär att ha en gård

Om jag får fråga; Vilken skillnad var mest påtaglig när du fick hem din häst/dina hästar till din gård jämfört med innan? Vad var du mest oförberedd på?

Jag var nog mest oförberedd på hur ensamt det var. Visst det var väldigt skönt att få bestämma allt men att alltid vara ensam hade jag inte ens tänkt på innan. Det finns ju ingen annan som ser vad som händer, som fyller på vatten och foder om det är tomt o s v.

 

[warg]

Jag skaffade gård ensam när jag var 30, jag kommer inte från en hästfamilj. Men stora delar av mitt liv fram tills dess hade varit en förberedelse. Som tonåring hjälpte jag till på en hästgård - med allt arbete som är och med alla hästarna. Innan jag skaffade egen häst i 25-årsåldern hade jag varit medryttare och hästskötare och även ansvarat ensam för andras hästar i över 10 år. När jag och en kompis hyrde ett litet stall tillsammans var det inga arbetsuppgifter som jag inte hade gjort innan. För mig kändes det helt rätt, och sen har det som sagt blivit egen gård - bor nu faktiskt på den tredje gården då jag flyttat en del pga jobb. Jag har dessutom träffat en make med samma intresse, så nu är vi två om arbetet och ansvaret.

 

[zorwinsipo]

Jag stod inackorderad och lärde av dem jag hade omkring mig, i eget stall hade det blivit både jobbigt och svårt. Jag står fortfarande inack, och jag kan inte tänka mig annat. Jag vill hinna rida och gulla med mina hästar. Har oftast en ridhäst och ett projekt eller rider nån kompis häst ngra ggr vecka, så typ 1,5 ridhästar, jag skulle haft svårt att hinna det, jobba heltid, pendla (men inte så långt och med E18 hela vägen) och ha ett socialt liv (ganska minimalt) om jag hade egen gård med allt som det innebär.

Skulle jag ändå vilja ha egen gård så skulle jag vilja ha en modern gård med enkla lösningar för vattning och utfodring bla och inte alltför långt ut i skogen - och det har inte jag råd med.

Härligt, du verkar ha hittat din form av hästhållning! Det är superbra att få höra alla olika meningar, både fördelar och nackdelar, som jag kan ha i åtanke. Stort tack!

 

[Gimlan]

Härligt, du verkar ha hittat din form av hästhållning! Det är superbra att få höra alla olika meningar, både fördelar och nackdelar, som jag kan ha i åtanke. Stort tack!

Sen kan väl jag också se fördelarna med eget, men än så länge överväger det att vara in ack på ett BRA ställe, kan tilläggas

 

[zorwinsipo]

Jag skaffade gård ensam när jag var 30, jag kommer inte från en hästfamilj. Men stora delar av mitt liv fram tills dess hade varit en förberedelse. Som tonåring hjälpte jag till på en hästgård - med allt arbete som är och med alla hästarna. Innan jag skaffade egen häst i 25-årsåldern hade jag varit medryttare och hästskötare och även ansvarat ensam för andras hästar i över 10 år. När jag och en kompis hyrde ett litet stall tillsammans var det inga arbetsuppgifter som jag inte hade gjort innan. För mig kändes det helt rätt, och sen har det som sagt blivit egen gård - bor nu faktiskt på den tredje gården då jag flyttat en del pga jobb. Jag har dessutom träffat en make med samma intresse, så nu är vi två om arbetet och ansvaret.

Tack för ett riktigt pepp-svar! Det låter snudd på sagolikt med ett lyckligt slut måste jag säga, även om det säkerligen varit hårt slit och kämpigt på vägen. Tänk om man själv hade insett sin dröm om egen gård för många år sedan - då hade jag också kunnat förbereda mig och självsäkert kunna driva min egen gård så som du gjort. Men ibland måste man erkänna att saker och ting händer i rätt tid, då man är mogen för det. Var din dröm redan tidigt att i slutändan skaffa egen gård eller kom det eftersom? Om man ser till dig som redan var van med sysslorna runt en gård med hästhållning, fanns det ändå nån utmaning med just en egen?

 

[zorwinsipo]

Jag var nog mest oförberedd på hur ensamt det var. Visst det var väldigt skönt att få bestämma allt men att alltid vara ensam hade jag inte ens tänkt på innan. Det finns ju ingen annan som ser vad som händer, som fyller på vatten och foder om det är tomt o s v.

Ja, det kan jag absolut tänka mig att man känner av ofta - ensamheten - om man har en stor gård omkring sig. Att vissa är gjorda för att leva ett hästliv medan andra inser att dom inte är det - ja, vilken av dom två just jag är vet jag ju inte förrän jag lever i det, men jag antar att ensamheten är en stor faktor i varför just många slänger in handduken. En dröm är ju viktig och kan ta människor långa vägar men det krävs ju lite andra krafter när drömmen blir verklig. Jag hoppas att jag har dom krafterna du verkar ha när den dagen kommer för mig. Stort tack och kämpa på!

 

[mamman]

Det låter som många "första gången" samtidigt.

• Egen häst
• Egen gård - bli jordbrukare (även markerna på en hästgård måste skötas)
• Bli egen företagare
• Få kunder
• Ansvar inte bara för din egen häst utan även andras

Som flera ovan påpekat så är det guld värt att stå uppstallad, framförallt när man är nybörjare som hästägare. Men även om man är uppstallad måste man själv ta ansvar för sin häst, därför är det bra om man kan börja som medryttare, fodervärd eller på andra sätt där man lär sig mer om vad det innebär att ha häst.
Innan man skaffar egen gård och inackorderingar tror jag också att det är bra att stå på/ha erfarenhet av flera stall så man får en insikt i hur det kan vara att vara hyresvärd och vilka rutiner som fungerar på olika sätt (både för hästar och människor). Att ha inackorderingar är i första hand att ha kunder, i andra hand ett sätt att forma/delfinansiera sitt hästliv.
Om du anser att det blir för mycket för dig att ha två egna hästar så har jag svårt att se att ansvar för någon annans häst skulle vara så mycket enklare? Som inackordering ställer man normalt dessutom ganska stora krav på hyresvärdens kunskap och erfarenhet.
Vill absolut inte trycka ner dig, men råder dig att ta ett steg i taget. Och att skaffa dig de kunskaper som behövs för att ta hand om hästar, människor och gård.

 

[Unafraid]

Jag har haft häst inackorderad i typ 13 år innan jag skaffade gård och flyttade hem dom. Sista året hade jag hos grannen och i ärlighetens namn har jag mindre jobb nu än i det stallet. Men jämför man med det förra som jag stod i under nästan tio år är det en enorm skillnad.

Jag skulle aldrig någonsin rekommendera någon att skaffa häst och ha den hemma direkt. Hitta ett bra stall med erfarna människor som kan hjälpa dig minst ett år, tills alla rutiner sitter.

Hovslagare/veterinär/hämta foder/strö/bygga hagar/ raspa tänder/avmaska, rubbet! Det kan kännas skönt att hänga på någon annan och få guidning.

 

[zorwinsipo]

Det låter som många "första gången" samtidigt.

• Egen häst
• Egen gård - bli jordbrukare (även markerna på en hästgård måste skötas)
• Bli egen företagare
• Få kunder
• Ansvar inte bara för din egen häst utan även andras

Som flera ovan påpekat så är det guld värt att stå uppstallad, framförallt när man är nybörjare som hästägare. Men även om man är uppstallad måste man själv ta ansvar för sin häst, därför är det bra om man kan börja som medryttare, fodervärd eller på andra sätt där man lär sig mer om vad det innebär att ha häst.
Innan man skaffar egen gård och inackorderingar tror jag också att det är bra att stå på/ha erfarenhet av flera stall så man får en insikt i hur det kan vara att vara hyresvärd och vilka rutiner som fungerar på olika sätt (både för hästar och människor). Att ha inackorderingar är i första hand att ha kunder, i andra hand ett sätt att forma/delfinansiera sitt hästliv.
Om du anser att det blir för mycket för dig att ha två egna hästar så har jag svårt att se att ansvar för någon annans häst skulle vara så mycket enklare? Som inackordering ställer man normalt dessutom ganska stora krav på hyresvärdens kunskap och erfarenhet.
Vill absolut inte trycka ner dig, men råder dig att ta ett steg i taget. Och att skaffa dig de kunskaper som behövs för att ta hand om hästar, människor och gård.

Tack för ditt svar! Ja, visst inser jag det, men än så länge är det bara en dröm som jag håller på att nysta Den här tråden skapades i det syfte att just människor som du skulle kunna ge mig lite insikt och saker att lägga till på plus-/minuslistan tills den dagen jag är redo. Det är ett bra tag kvar tills dess och jag har drömmen om egen gård som prio 1. Jag håller helt och fullkomligt med dig, det är ett väldigt stort ansvar att ta hand om både sitt eget och andras djur och jag tar inte alls lättvindigt på sådana saker. Men som sagt, tankar och idéer spinner runt i huvudet och det är skönt att lufta dom inför hästfolk som kan sina saker och kan ge råd. Jag lovar, att om dagen kommer då jag tar mig an inackorderingar har jag sett till att kunna det som krävs. Känner mig absolut inte nedtryckt på något sätt! Jag gillar att du delar med dig av dina åsikter - inget fel i det

 

[zorwinsipo]

Jag har haft häst inackorderad i typ 13 år innan jag skaffade gård och flyttade hem dom. Sista året hade jag hos grannen och i ärlighetens namn har jag mindre jobb nu än i det stallet. Men jämför man med det förra som jag stod i under nästan tio år är det en enorm skillnad.

Jag skulle aldrig någonsin rekommendera någon att skaffa häst och ha den hemma direkt. Hitta ett bra stall med erfarna människor som kan hjälpa dig minst ett år, tills alla rutiner sitter.

Hovslagare/veterinär/hämta foder/strö/bygga hagar/ raspa tänder/avmaska, rubbet! Det kan kännas skönt att hänga på någon annan och få guidning.

Kanonbra! Tack för ditt svar.

 

[warg]

Tack för ett riktigt pepp-svar! Det låter snudd på sagolikt med ett lyckligt slut måste jag säga, även om det säkerligen varit hårt slit och kämpigt på vägen. Tänk om man själv hade insett sin dröm om egen gård för många år sedan - då hade jag också kunnat förbereda mig och självsäkert kunna driva min egen gård så som du gjort. Men ibland måste man erkänna att saker och ting händer i rätt tid, då man är mogen för det. Var din dröm redan tidigt att i slutändan skaffa egen gård eller kom det eftersom? Om man ser till dig som redan var van med sysslorna runt en gård med hästhållning, fanns det ändå nån utmaning med just en egen?

Nej, jag tyckte nog mest det var en lättnad att alltid få bestämma själv :-D
Men sen har det ju varit en hel del utmaningar. När jag flyttade 30 mil tillsammans med två hästar, varav den ena dräktig, till ett ställe där jag inte kände någon var det verkligen tufft emellanåt. Jag hade ingen som kunde hjälpa mig med något, och det var någon konferens på jobbet där jag var tvungen att säga att jag inte kunde sova över utan var tvungen att köra de 11 milen hem på kvällen och tillbaka tidig morgon t ex.
Sen har ju egen gård för mig hela tiden inneburit "inget ridhus" - och jag har hästar som jag håller igång och tränar och tävlar rätt flitigt. Men jag har ju aldrig haft det på något annat sätt.
En sak som är viktig att tänka på är att arbetet i olika stall är olika tungt beroende på hur stallet är planerat. På gården där vi bor nu har vi byggt/inrett stallet själva. Vi var tvungna att flytta innan det var klart och hade då tre hästar inackorderade under en dryg månad. Där tog stallarbetet utan ridning ca 2 tim per dag, bara för det nödvändigaste för de tre hästarna. Här hemma har vi nu fyra hästar, motsvarande arbete tar 30 minuter. Det handlar om att tänka igenom logistik och infrastruktur för foder-och gödselhantering, vatten, hagar osv