Det känns som att jag och pållan går och väntar och väntar för tillfället. Vi väntar på att hovis kommer och slår på skor, väntar på att vinterpälsen ryker, väntar på att kiropraktorn ska komma och ffa väntar vi på att komma iväg på vår första träning.
Jag hade tänkt vänta till våren med att besöka tränaren som bor 7 mil bort enkel resa men jag har fått inse att jag inte vet hur jag ska rida min "nya" häst. Fokus har legat på att få henne framåt i 3,5 års tid, vi har aldrig kommit längre trots flera tränare. Nu går hon plötsligt framåt och då sitter jag där och vet inte hur jag ska använda all energi. Ett angenämt problem förvisso, fast jag känner mig rätt kass... Men jag tänker att det får vara värt tiden och de dyra pengarna för att få hjälp redan från början, även om vi kommer få lägga oss på en väldigt lugn nivå de första gångerna.
Jag hade tänkt vänta till våren med att besöka tränaren som bor 7 mil bort enkel resa men jag har fått inse att jag inte vet hur jag ska rida min "nya" häst. Fokus har legat på att få henne framåt i 3,5 års tid, vi har aldrig kommit längre trots flera tränare. Nu går hon plötsligt framåt och då sitter jag där och vet inte hur jag ska använda all energi. Ett angenämt problem förvisso, fast jag känner mig rätt kass... Men jag tänker att det får vara värt tiden och de dyra pengarna för att få hjälp redan från början, även om vi kommer få lägga oss på en väldigt lugn nivå de första gångerna.