Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V
KL
Order från Vet. är att skritta Danne på hårt underlag, helst ska han även arbetas i skritt. Låter väl bra i teorin..
I praktiken innebär detta att vi traskar "runt kyrkan" var
kväll efter jobbet eftersom detta är den enda "runda" som dels är upplyst (überpigg Danne funkar INTE i mörkret) och dels inte innebär att man måste vända hemåt (funkar inte heller på überpigg Danne då matte inte är jätteimpad av rodeo).
Kyrkrundan som uppmäter HELA 550m
skrittas alltså en sisådär 6 varv varje kväll.. Det är inte enbart matte som är trött på denna runda. Så fort vi har passerat ett halvt varv lägger Danne in bromsen och man får känslan av att sitta på en häst som bromsar sig ner för ett stup alternativt en gammal halvdö ridskolehäst
Att med detta i utgångsläge försöka få till sidvärtesrörelser är inte det lättaste. A och O är som ni alla vet framåtbjudning och tjaa
Men vi har kämpat oss runt, stelt och spänt och knaggligt.
Fram till i söndags. Vet. sa nämligen att det var OK med skritt på bana ngn enstaka gång om vi i övrigt höll oss på hårt underlag. Och i söndags brast det för mig. Jag orkade inte längre. Kunde varken motivera för mig själv eller Danne varför vi skulle släpa oss runt kyrkan så jag bestämde mig för att utnyttja en av de där få ridbanedagarna.
Säger bara en sak. Åh guuud vilken häst jag har
Mjuk och fin, framåt och ivrig att vara till lags. Det bara flöt på i skritten och jag njöt av varenda sekund. Danne trodde säkerligen att han skulle få göra mer än att skritta men vad gör väl det? Vi hade en superkväll i alla fall och jag har nog inte varit så glad på evigheter.
Saknar min lille pojk jue, saknar min glade plutt