Dressyrnissarnas snacktråd V

[Jochanda]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Jag brukar faktiskt tänka på våran tråd ibland, och gå tillbaka och kika lite Men som du säger det är inte många som har kvar sina 03or längre, det var en lite "knepig" årgång verkar det som, då vi alla har haft lite krångel på ett eller annat sätt.

Jag minns första tråden Corax la ut när hon hängde på skorpan! Det var innan jag köpte min så var egentligen inte intresserad alls då men sen fastnade man snabbt, och som du säger nu kryllar det av sånna trådar. Försäker följa 07 tråden endel men våran tråd handlade ju till slut om allting var inte så mycket 03or i slutet utan allt mellan himmel om jord som berörde vårt hästliv.

 

[Novali01]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Kl

Å jag hade missat alla tidningar igår så jag såg löpsedeln om Svanlund idag...tyckte det var oerhört sorgligt även om vi klankat ned på hans kommentarer.

 

[mackan]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Jag tycker också det är himla ledsamt, man har ju växt upp med Svanlund och hans kommentator röst (och maner, haha) har ju liksom blivit ekvivalent med de stora tävlingarna på hemmaplan associationsmässigt när man tänker tillbaks på sin uppväxt tidoch alla herrans år

KL
Idag har jag ridit två hästar igen för tränaren. Helt underbar lyckad dag Är oerhört sliten rent allmänt i övrigt, både fysiskt och mentalt, men ngnstans brukar det liksom bli rätt bra då, har jag erfarit sen tidigare - man slappnar av och är följsam. Brukar säga att bästa passen jag ridit har varit bakfull, av samma anledning, haha

skämt åsido: har så mycket nytta av att hästarna är så olika varandra! . Man hittar små detaljer här och där som gör att man rider den andre bättre och lär sig rida den andre bättre utifrån den andre, och vice versa. Börjar hitta knapparna på min lille låne häst också och idag hade vi ett pass i lugn, avspänning och harmoni rakt igenom. han är annars en liten energibomb som kan bli spänd för minsta lilla man tar i honom, det är 100% sits som gäller för att undvika detta och jävlar vad det går när man lyckas. Ännu roligare är det ju när man ser att hästen lyser av nöjdhet och har förtroende

Min egen skötte sig även han utmärkt, men honom är jag ju van vid så det är mindre roligt att älta om, haha

 

[Novali01]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Visst är det kul när man får till det? Är en sån härlig känsla när man hittar knapparna på någon annans häst o inser, jag KAN faktiskt rida lite grann iaf!

 

[Chic]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Härligt med en lyckad träning! Höjer livskvalitén enormt mycket...allt känns lätt efteråt...
Bra att man kan överföra sin ridning på respektive häst till riktigt bra på båda två (krånglig mening, jag vet, hoppas du förstår vad jag menar...). Det är sån himla trevlig känsla när man kan hoppa upp på hästen och känna efter hur den "vill" bli riden istället för att bara rida på.

Hade också en underbar träning igår för tränaren. Äntligen har hästen...eh ryttaren menar jag förstått det hela med kort i kroppen och aktiva bakben, utan att dra i munnen och istället fånga upp förhållningar i armbåge/baksidan av överarmen. Vilken ridning det blev. Hästen jobbade på så bra i traven att när vi skulle börja galoppera så sprutade förmodligen mjölksyran i kroppen och den kändes som bakbenen orkade inte driva framåt. Men efter en liten skrittvila så blev hon sitt vanliga glada pigga jag igen och tuffade på. Älskar den hästen, har så otroligt bra inställning.

Idag hoppas jag att mitt kandarkit kommer. Har köpt en sprengerstång och ett sprengerbridongbett.
Ha en underbar dag ute i solen alla!

 

[Rumpnissen]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Vad underbart det är när allt klaffar och man faktiskt KAN!

Lilla brun har gått bra de senaste dagarna, ganska hårt dessutom, så idag bestämde vi oss för att spana in skogvägarna , bytte ju stall för två veckor sedan och har inte varit ute ordentligt innan.

Först skulle vi ta oss över en fors (högt tveksamt tyckte brun!):

http://s15.photobucket.com/albums/a372/Rumpnissen/?action=view&current=IMAG0031.jpg

Sen genom en föredetta "konstnärsby" numera industriområde:
http://i15.photobucket.com/albums/a372/Rumpnissen/IMAG0028.jpg

In i skogen och över en bro till:

Men titta(!) en tennisbana ute i skogen!
http://i15.photobucket.com/albums/a372/Rumpnissen/IMAG0026.jpg

En bro till, vi började få rutin nu:

Genom sherwoodskogen:

Öppna landskap:
http://i15.photobucket.com/albums/a372/Rumpnissen/IMAG0022.jpg

Tittar på utsikten. Det vita i horisonten är hagstaket på anläggningen:

Nämen! Ett vattendrag till!
http://i15.photobucket.com/albums/a372/Rumpnissen/IMAG0020.jpg

Genom en annan sherwoodskog:
http://i15.photobucket.com/albums/a372/Rumpnissen/IMAG0017.jpg

Och plötsligt! En galopp någon???

Sen vände vi hem och tog samma väg tillbaka. Rundan avklarad på 40 min. :-)

 

[mackan]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Vilka underbara bilder, ser härligt ut, låter som ni trivs dessutom på nya stället?

Tack, ja det är underbart med såna pass! Till Chic och Novali oxå: hehe, ja "plötsligt händer det" liksom - det är väl skönt när man ibland kan få känna att man KAN ju. Ofta överväger det ju liksom åt andra hållet i ens huvud Fast jag tror liksom man rider bättre ibland när man rider ngn annan än sin egen invanda. Man blir liksom mindre radiostryrd och mera reflektiv?

 

[mimus]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Vilken vacker bildsaga.
Den där konstnärsbyn blir jag nyfiken på.

mackan.

Visst är det en njutfull känsla av att helt plötsligt få den där känslan av att "jag kan faktiskt".

Likväl som det är nyttigt för oss ryttare att rida och träna andra hästar, för att som du skriver, inte rida så radiostyrt, tror jag det är bra för våra hästar att bli ridna av andra. Av samma anledning.

Jag känner mig lyckligt lottad som har två så olika hästar, lätta och svåra på varsitt sätt.
Just nu känner jag samma flyt som du, och riktigt längtar efter att rida båda. Trots långa arbetsdagar och mycket annat.

Men det är så vansinnigt KUL!!!!

 

[Willja]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Hej! Här är jag:-) Kul att du frågade efter mig Novali)

Jadu. Jag vete sjutton hur det går... Livet är kaos får man väl säga. Jag förstår inte hur det är möjligt att få ihop att man vill göra med familj, hus, barnskjutsande, läxläsning, jobb osv.
Jag står väl i ett vägskäl vad gäller om jag kan ha kvar min älskade vän eller inte. Han behöver så mycket som jag inte kan ge:-(

Han är verkligen en häst som behöver gå 6 dagar i veckan och nu har vi inte klarat det pga mycket jobb och sjukdom både hos mig och medryttaren. Detta resulterar i överskottsenergi så han brallar runt i hagen och senaste är att han trampat av sig en sko som inte lossnade helt utan han trampade upp sidokappan i sulan så att det tillslut blev en hovböld så idag har vet. varit ute och skurit upp och gipsat hoven.´

Så nu går jag där i stallet och ena dagen har jag gett upp och tänker försöka sälja honom och andra dagen gråter jag krokodiltårar för att jag inte vill sälja... Dessvärre så är det väl bara jag själv som kan ta beslutet. Men det känns som ett oerhört svek om han skulle behöva flytta igen och lära känna nytt folk och nya rutiner. Vi har blivit så tajta och jag vill honom det bästa. Hur vet man att man har hittat rätt köpare om man skulle annonsera ut honom???

Så kul har jag det:-P

Förutom det så var vi igång och tränade lite för ett par veckor sedan. Tränaren satt upp och red skänkelvikningar skolor och bytte galopp i språnget som om han aldrig gjort annat. Börjar inse att begränsningen ligger hos mig och inte hos min häst. Shit vad fin han var att rida efter det!!
I helgen skulle medryttaren ha åkt på en Pay & Jump om han inte skadat sig. Vi var på G, men vi verkar inte komma så mycket längre än så:-P

 

[Jochanda]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

kl

Det verkar vara manfall i hästSverige just nu, såg precis att Göran Lindstrand avlidit.

 

[Novali01]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Näemen där var du ju! När allting känns sådär så tycker jag man ska ta ett steg tillbaka o inte göra nåt förhastat. Nu har han ju fixat det själv med sin skada men iaf. Ta det lite lugnt, snart är det varmare och ännu ljusare ute å då brukar saker o ting falla mer på plats.

 

[lektra]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Så tänker jag också. Att ni båda är borta samtidigt är bara en tillfällighet och shit happens. MEN om det känns som om det går ut över familj eller att man inte har råd så kanske man ska tänka om. Det kan ju ta tid att hitta en köpare som både vill ha hästen och som man vill sälja till.

Men varför göra så stor sak av säljadet? Hästen är ju inte såld förrän ett kontrakt är skrivet och hästen är betald. När man hittar rätt köpare så känns allting bara rätt i alla fall så det är ingen idé att fälla tårar nu heller Att sälja en häst är en process och den kan ta tid.

kl

Själv sitter jag och funderar över mitt liv. Det känns som om det börjar bli dags att "uppdatera" sig lite i karriärsstegen. Jag känner mig sugen på nya utmaningar!!! Jag har ringt runt lite och hört uppskattande röster som sparat mitt nummer - men inget direkt napp.

Dessutom ska jag och Zalza ut på tävlingsbanan igen och hela den biten får ju också ett lyft om jag åker över vattnet igen... hmmm

 

[Willja]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Säljandet blir liksom en stor sak. Hästeriet är ju lite av en identitet och säljer jag hästen så försvinner en bit av mig. Hästen ger mig energi och det finns inget annat som kan få mig att må så bra. Tårarna beror väl mest på frustrationen över att man inte kan "äta kakan och ha den kvar" i alla lägen. Här har jag två sidor som betyder mycket och jag kan hitta för- och nackdelar med båda sidor. Det blir en stor sorg om jag måste sälja honom, men samtidigt så vill jag inte se tillbaka om 10 år och känna att jag inte funnits där för mina barn som jag borde.

Jag är jäkligt lösningsfokuserad i normala fall, men här finns ingen "rätt lösning". Det är mer fråga om hur jag ska prioritera och att prioritera sig själv och sitt intresse framför hela familjen är inte längre en självklarhet. Jag trodde att barn tog som mest tid när de var små, men jag var nog lite naiv:-)

Hoppas ditt letande ger resultat!!

 

[Fiorano]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Bara en tanke från mig som vuxit upp med en ensamstående mamma som inte nödvändigtvis hade jättemycket tid över till mig. Hon läste och jobbade under större delen av min uppväxt och jag flyttade hemifrån när jag var 16. Nu som vuxen kan jag säga att jag nästan är glad över att på grund av mammas lilla tid för mig har jag blivit extremt självständig. Jag är typen som fixar det mesta själv. Dessutom är jag otroligt nöjd med att mamma kan hjälpa mig nu istället när jag är äldre, det känns som om jag uppskattar det betydligt mer nu.

Så jag tror inte att man gör ungarna en otjänst genom att inte kunna köra dom till höger och vänster sju dagar i veckan. Barn ska ju också lära sig att andra människor-även föräldrar har saker att göra och även om man som förälder vill göra allt för sina barn så får man inte försaka sig själv. I förlängningen gör det inte någon lycklig.

Nu har jag inte själv barn, och ser inte heller några i framtiden. Så jag kanske inte ska yttra mig alls. Däremot så har jag en mer objektiv bild av det hela.

 

[traceys]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Som Fiorano sa, barn mår inte bra av att föräldrar ger upp sitt liv och bara finns för barnen. En mamma som mår dåligt och saknar hästeriet är ingen bra mamma. Klart du kommer att finnas för dina barn även om du har häst. Men ett gott råd är att i möjligaste mån ordna det så praktiskt som man kan med korta resor, bra stöd av föräldrar som barnvakter osv.
Tänk på att du inte bara ska finnas där, du ska också vara en förebild så att dina barn vågar stå upp för att dom har ett eget liv och egna intressen när dom är vuxna. Eller vill du att dom ska lära sej att offra sej själva och det som är vktigt för dem, för familjen?

 

[Springsteen]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V



Jag har två syskon som tog mycket tid för mina föräldrar.
Så jag som är äldst fick klara av att både ta hand om mig själv och min ponny i princip helt själv.

Jag är extremt tacksam för det idag.

 

[Willja]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Tack för kloka ord och vinklar på mina funderingar!

Idag var barnen med i stallet och hade picknick i sadelkammaren och därefter sopade de hela stallet så att det glänste. Även om jag uppskattar egentiden väldigt mycket så är detta väldigt mysigt också och framförallt skönt för samvetet när man kan göra både och. Att rida när barnen är med är svårt, men pyssla ihop funkar bra

Idag kändes det avlägset att sälja honom...

 

[Fiorano]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Idag är jag allt lite glad! Har minsann kunnat galoppera på min kossa. Fuskade och hade gramanen på dock. Först så slog hon som attan (hon får ju inte upp näsan med gramanen iaf), men vi avslutade med en fem-sex bra fattningar där hon bjöd framåt direkt. Undrar om jag ska blåsa av att hoppryttaren ska rida henne och försöka lösa detta själv? Är kanske dumt? Men har träning igen nästa vecka och då beordrade Ia mig att ha gramanen på.. Hade så gärna velat kunna lösa en konflikt själv!

 

[Matinee]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

Håller med angående tänket om gramanen. Helst vill man lösa det utan men ibland har det faktiskt hjälpt att använda den. Så länge den inte är på var och varannan ritt och den är sträckt konstant så är det nog inte så farligt. Låter som att den åker av så fort som möjligt.

KL
Jag sitter och kämpar som en tok med skolorna i trav med halvblodet. Förut hade han väldigt lätt för att tappa takten i traven men det har vi tränat mycket på och nu går det riktigt bra, med det blir jobbigt i skolorna där han lätt tappar takt och blir markbunden. Samlar jag honom med "passagetänk" så blir han taktfast bak men tappar böjning och blir ganska rak. Är inte riktigt hundra på om jag är inne på rätt spår där, det känns dock bra. Det är bara till att knega på antar jag. Åsikter och tips är välkomna.

 

[Jerseyite]

Sv: Dressyrnissarnas snacktråd V

KL

Idag red jag den "nya" hästen för första gången! OJ vilken stor trav. Jag visste inte vad jag kunde förvänta mig utan försökte koncentrera mig på att inte se överlöjlig ut men helt plötsligt börjar tränaren hojta om halfsteps, jag sitter till och pling! Hästen piafferar! Om jag bara kan få min egen rygg smärtfri och stark kommer jag att lära mig massor av att rida den här fina älgen.