Sv: Dressyrhästar visar fler stereotypa beteenden
Håller med. Att bara ta en variabel bland kanske hundratalet och utifrån det säga att dressyrhästar har mer beteendestörningar än hopphästar är rent amatörmässigt ur forskningssynpunkt. Att sedan dessutom gå ner på detaljer och ge det en förklaring som att dressyrryttaren använder "gas och broms" samtidigt - nä...
Några andra reflektioner (med reservation för att jag kanske inte uppfattat studien korrekt):
Det är intressant att voltigehästar hade mindre antal beteendestörningar än dressyrhästar i den här studien.
Några hypoteser om möjliga orsaker:
Voltigehästar longeras ju inspända under "sitt" arbete och går därmed med ett visst stadigt tryck i munnen hela tiden (hur stort det är beroende på hur pass hårt inspända det är) samtidigt som de drivs framåt. Så även de utsätts i viss mån för "gas" och "broms" samtidigt. Varför reagerar i så fall inte de med fler beteendestörningar?
På samma sätt är visserligen kanske mer monotont att enbart tränas i dressyr jämfört med att tränas för fälttävlan. Men mest monotont måste det ju vara att bara användas för voltige, som voltigehästarna gjordes i den här studien (normalt tränas en voltigehäst mer omväxlande än så för att bihålla sin framåtbjudning och inte belasta musklerna för ensidigt). Så det kan inte enbart vara monotonin heller som orsakar beteendestörningarna i den här studien.
En hypotes kan vara, att hästen finner en viss trygghet i monotonin med voltigen. Den lär sig snart vad som väntas av den, och det är en liten grad av oförutsägbarhet i arbetet. Visserligen kanske den alltid går lite med gas och broms sasmtidigt, men den vänjer sig vid att det alltid är så, och det blir inga obehagliga överraskningar. En dressyrhäst däremot ska lära sig olika saker och rörelser, och lära sig att särskilja dessa hjälper, som ibland kan vara ganska likartade. Det kan säkert framkalla en del stress, speciellt om hästen är känslig eller ryttaren är lite otydlig och använder hjälperna motverkande, eller går fram lite fort så att hjälpgivningen inte hinner bli riktigt befäst innan nästa rörelse påbörjas eller bestraffar hästen när den reagerar på fel sätt under inlärningsperioden.
Några exempel:1.Först under inridningen används renodlade hjälper, därefter ska hästen lära sig samma sak med samverkande hjälper (som i sin tur lätt kan bli motstridiga). 2. Först lär sig hästen att skänklarna är framåtdrivande, sedan ska den lära sig att tryck från ena skänkeln = sidförande. 3. Böjande skänkelhjälp som används på volter, är lik skänkelhjälpen för galoppfattning. 4. Ibland ska hästen gå fram efter halten i programmet, ibland ska den rygga. 5. Det är naturligt för unghästen att byta galopp när den byter riktning, sedan lärs hästen att gå kvar i förvänd galopp, och därefter lärs den galoppombyten. Etc etc.
En annan mycket stor skillnad mellan dressyrhästar och voltigehästar, är att det är helt olika krav på temperamentet på dressyrhästar och voltigehästar. En bra voltigehäst ska ju ha ett stabilt och stadigt temperament, och inte överreagera på saker i omgivningen. En bra dressyrhäst på hög nivå vill man ska vara känslig med utstrålning och lite nerv.
Nu har jag inte läst i detalj hur undersökningen genomfördes, det hade varit intressant att se hur resultatet hade blivit om man efter ett tag hade bytt typen av arbete som hästarna utförde, så att alla hästarna fick utföra olika sorters arbete under olika perioder. Visade samma häst då mer beteendestörningar när den fick träna dressyr än när den användas som voltigehäst? Kunde beteendestörningarnas omfattning minska när man bytte typen av arbete?
De här hypoteserna kan ge underlag för vidare studier, men de är bara hypoteser. Man kan inte dra några slutsatser utifrån dem, utan att man gör vidare studier som är inriktade på dessa hypoteser.
Sen är förstås en studie för lite för att man ska kunna dra några relevanta slutsatser ö h t, ens om vilket slags arbete som ger högst andel hästar med beteendestörningar. Flera likartade studier på olika ställen bör jämföras innan man egentligen kan säga något om resultatet, eftersom mycket beror på de speciella förutsättningarna i studien och på hur den genomförs.
"Det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik".
Det som jag tyckte var mest skrämmande med undersökningen var hur många hästar som fick beteendestörningar rent generellt i studien.