Helt ok för mig. Då skulle jag slippa få snö i födelsedagspresent
Det är så himla viktigt hur man blir bemött i sådana stunder. Jag minns speciellt när jag tog bort min första hund. Jag hade missuppfattat den bokade tiden och kom en timme för sent. De sade inte ett ljud om det utan lät oss gå in på ett rum direkt så vi slapp sitta i väntrummet och ta farväl. Hur gulliga som helst. Och när det hela var gjort råkade jag titta upp och såg då att även veterinären som gett sprutorna stod och grät med oss. Vi fick ta den tid vi behövde att sitta med honom efteråt, trots att de säkert hade behövt rummet. Helt underbara medmänniskor på den kliniken.
Jag hoppas bara att det blir lika imorgon (eller idag då det, vare sig jag vill det eller ej, är efter midnatt) när jag ska ta farväl av min gamnelkatt, 17 år gammal och en katt som jag var med och förlöste 1997... Kommer vara en tuff dag imorgon