Sv: Dödad på grund av sina instinkter
Jag har tittat många tjänstehundar i ögonen, och samtidigt skrattat och visat tänderna. Hittills har jag aldrig blivit påhoppad ändå, för hundarna kan läsa så mycket mer kroppspråk än bara blick och tänder.
Jag har haft rätt så många hundar i mitt liv, och haft ännu fler i min närhet. Ca 20 st har passerat (Ja, och en del finns kvar) i min familj, och närmare 100 st i min omedelbara närhet. Och sen många dussin som jag mött på alla hundkurser min far höll i. Jag har läst mycket, utövat mycket och sett mycket.
Nu blir det här ett mer generallt svar, endast första delen var till knappens ägare.
En frisk hund, som har fått en normal uppfostran, inte haft stora traumatiska händelser i sitt liv och som har bra ägare, gör inte såhär.
En frisk hund kan absolut bita den med, men inte på det här sättet. Då är den trängd, mycket rädd eller annat mer åt det extrema hållet. En vakthund bits exempelvis, men då gör den det pga sin vaktinstinkt och delvis sin träning.
En av mina tidigare hundar hade medfödd rädsla. Det var genetiskt, och flera syskon blev likadana. Hon bet om hon blev trängd, eller om någon använde sig av ett hotfullt kroppspråk, även om det inte var riktat mot just henne. Inget konstigt med det anser jag, för det var helt enkelt fel på hennes mentalitet.
Sen finns det helt vanliga hundar, som inte har några direkta rädslor, är vana vid det mesta, fungerar fint inom familjen och som förstår sin plats i flocken. En sådan hund kan självklart bli rädd den med, eller överraskad kanske. Den ligger och sover djupt, hör inte att barnet kommer gåendes/krypandes och sen vaknar den av att barnet helt plötsligt har kastat sig över huvudet på den. Då kan dess instinkt vara att hugga i försvar, innan hunden har insett vad det var som hände.
Jag har en son på 14 mån nu, och 2 hundar. En tredje hund kommer rätt så snart.
Min 2 åriga hane hade en period på ca 2 mån, då han tyckte att vår son var lite konstig. Han förstod inte riktigt vad han ville och vad han gjorde, pga kroppspråket delvis. Sonen hade precis kärt sig att krypa då, och dundrade fram och kunde krocka med hunden exempelvis. Jag såg på hanen att han var lite fundersam och osäker på barnet, och gick då in för att vänja hunden vid just den här förändringen. Efter ett litet tag så lärde han sig att om bebisen kommer krypandes i full fart och låter massor, och han finner det obehagligt, så ska han gå därifrån bara. Jag visade honom att soffan var ett bra ställe, för där kunde bebisen inte "attackera" honom under sina lekstunder.
Det har gått ungefär 8 mån sen dess, och dom är bästa vänner dom två. Det var bara under den korta perioden som det inte fungerade helt perfekt, men det går att lösa för det mesta. Jag litar på mina hundar ihop med min son, däremot skulle jag aldrig utmana ödet och lämna sonen ensam ihop med hanen (som är högst i rang av hundarna) som har ett smaskigt köttben.. För då KAN det hända något. Men dom leker dagligen ihop, och dom ligger gärna och myser ihop också. Hundarna går frivilligt och lägger sig hos sonen, eller leker med honom. Jag skulle aldrig tvinga dom till något, och dom har sin rätt till att få vara ifred dom också.
Vi hade en annan hund förut, som inte accepterade någon annan än mig och min pappa i närheten av sig. Han hade inga problem med mina (rätt så mycket yngre) småsyskon om han sprang lös och dom var i närheten.. Men kom dom ens i närheten av hans hundgård, så blev han helt rabiat.
Han var absolut inte en normal hund, med normala reaktioner.
Jag anser inte att den här hunden som tråden handlar om, har blivit provocerad. Och jag har ändå mycket högre toleransnivå än många andra hundmänniskor för det mesta. Jag är inte svart och vit i frågan, utan vet av erfarenhet att hundar kan bita pga provokation, rädsla eller annat, och ändå vara fullt friska djur.
MEN, en liten bebis är inte provocerande i sig. Visst, brukar bebisen dagligen reta hunden genom att klättra på den, dra den i pälsen, peta den i ögonen, bita den eller göra illa den på annat vis, då är hunden provocerad. Men en hund går inte runt och planerar sin hämnd, utan den biter i sådana fall NÄR den blir attackerad, vad nu den anser vara ett påhopp. Den tänker inte att igår gjorde minsann den där jävla ungen illa mig, så nu passar jag på att bita den när den ligger och sover.
pibalill - Du är mycket välkommen att komma hem till mig och stint glo min hund i ögonen och skratta så mycket du bara vill samtidigt. Ingen av dom kommer att göra mer än att vifta på svansen och bli glada för att en främmande människa ger dom uppmärksamhet. Eventuellt kan dom hoppa i ren lycka också, det händer ibland. Pussas gör dom också mycket gärna, även om folk tittar dom rakt i ögonen och ler, för att dom är så söta..
