Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Min man gjorde lumpen på beridna högvakten och har när vi pratat om det här ämnet berättat att hästarna "kröp upp mot väggen och darrade som asplöv" när stallchefen kom in till hästarna. Då är min man ingen hästmänniska men la märke till att hästarna uppträdde skrämda med en specifik person. Ta titeln med en nypa salt, då det är ett antal år sen det här hände. Han är 38 idag men vet ju inte vad du tänker är modern tid och det här var ju en person, inte alla.Jag har aldrig sett en hästkarl av den äldre stammen spöa upp en häst som jag sett på K1 i modern tid. Jag har sett hästar spöas av folk som hanterar hästar men det är inga hästkarlar, hästkarl är en hederstitel i mina ögon, inget som kreti och pleti får per automatik.
"Slå hästen innan den slår dig" - citat en gammal kursare som gjorde lumpen, antagligen omkring samma tid som din man.Min man gjorde lumpen på beridna högvakten och har när vi pratat om det här ämnet berättat att hästarna "kröp upp mot väggen och darrade som asplöv" när stallchefen kom in till hästarna. Då är min man ingen hästmänniska men la märke till att hästarna uppträdde skrämda med en specifik person. Ta titeln med en nypa salt, då det är ett antal år sen det här hände. Han är 38 idag men vet ju inte vad du tänker är modern tid och det här var ju en person, inte alla.
Håller absolut med att det gäller många punkter! Sen tror jag att unghästarna inte pressades lika mkt som unga och att man släppte fler hästar på bete.Jag köper inte att det var bättre förr. En av de som alltid förekommer i berättelser om riktigt hård hantering med pisk, kapsyler under nosgrimman och hård inspänning på töm är en av de där riktigt gamla hästkarlarna som hyllats för att vara av den gamla skolan.
Rent krasst tror jag verkligen inte den gamla militärtjänst var bättre på någon punkt för hästarna. Synen på djur var ännu värre än tex kvinnosynen och ingen förhärligar den på 40-, 50-, 60-tal. Jag tror att det mesta blivit bättre för hästarna med att det det blivit en kvinnodominerad sport. Det har blivit mjukare och utövare idag letar mer förståelse och samarbete med sina hästar.
De jag känner till som rider hårt och/eller använder hårda metoder skulle jag säga alla kommer ur den gamla skolan.
Du anar inte hur glad jag blev av de ordenFår erkänna att jag nog känner lite tvärtom än många. Jag vill tävla och döma för att visa att mjuk ridning och vettigt träningsupplägg fungerar även i tävlingssammanhang. Under rätt många år har jag varit frustrerad över att hård och ful ger resultat för att många av de ryttarna sitter på exceptionellt fina hästar. Det GÅR ju också att göra rätt bra resultat med "min" ridning och med de udda och begränsade hästar jag tävlat genom åren. Även @JohannaB gör jättefina resultat med sin mjuka ridning som alltid visar bra form!
Så jag hoppas att vi som ändå vill se mjuk ridning faktiskt ger sig ut och tävlar!
Håller på att läsa Horse Brain Human Brain parallellt med Museler (från 30-talet, hittade en med gamla bilder, inte bilder från 90-tal). Det är en hel del likhet mellan dem ändå, iofs inte kommit så långt i omläsningen av Museler och bara halva igenom Horse Brain Human Brain. Känns som att en hel del teoretisk kunskap i alla fall inte var "omodern".Jag köper inte att det var bättre förr. En av de som alltid förekommer i berättelser om riktigt hård hantering med pisk, kapsyler under nosgrimman och hård inspänning på töm är en av de där riktigt gamla hästkarlarna som hyllats för att vara av den gamla skolan.
Rent krasst tror jag verkligen inte den gamla militärtjänst var bättre på någon punkt för hästarna. Synen på djur var ännu värre än tex kvinnosynen och ingen förhärligar den på 40-, 50-, 60-tal. Jag tror att det mesta blivit bättre för hästarna med att det det blivit en kvinnodominerad sport. Det har blivit mjukare och utövare idag letar mer förståelse och samarbete med sina hästar.
De jag känner till som rider hårt och/eller använder hårda metoder skulle jag säga alla kommer ur den gamla skolan.
Fast han är ju känd i USA som personen som förstörde hela hoppningen i landet och hoppsitsen? Under 80-talet? (och för div övergrepp mot människor?) (har två böcker av honom som jag köpte precis innan det exploderade som jag sedan inte riktigt vill läsa alls.)Jag tror ont heller att det var bra inom sporten förr, även då var pengarna och prestige stor drivkraft. George H. Morris född på 30 talet hade ju med i sin bok vinnande hoppning om hur farligt det var att hoppa en häst som inte var rädd om benen och beskrev den barriering han föredrog för att få hästen försiktigare.
Definitiv modern tid, de jag tänker på är döda sedan många år, då det fanns flera kavallerier och som min morfar där hästen var en arbetskamrat innan traktorerna tog över. Den på K1 som slängde högafflarna efter rekryterna hör till modern tid.Min man gjorde lumpen på beridna högvakten och har när vi pratat om det här ämnet berättat att hästarna "kröp upp mot väggen och darrade som asplöv" när stallchefen kom in till hästarna. Då är min man ingen hästmänniska men la märke till att hästarna uppträdde skrämda med en specifik person. Ta titeln med en nypa salt, då det är ett antal år sen det här hände. Han är 38 idag men vet ju inte vad du tänker är modern tid och det här var ju en person, inte alla.
Att leda i grimman gör att det är lättare att med muskelstyrka och utan ryck och slag hålla hästen och man kan reagera snabbare, så det är ofta snällare än att använda grimskaft om det är en häst som inte är helt van att ledas. Det jag ser nu är att ryck i grimskaft används för att ta kontroll över hästen och det är inte alls bra, i ett känt barnprogram som gick för ett tiotal år sedan visades hur en vuxen ryckte med all sin kraft upprepade gånger för att lära hästen att "respektera" föraren och det är närmast hästmisshandel skulle jag säga.Det beror nog lite på vad man menar. De gamla brukshästkarlar jag varit bekant med har visst varit lite bryskare i vardaghshanteringen än jag skulle ha valt - det användes inga grimskaft utan hästarna leddes i grimma ,,,
Funderade på det här med foderstat och grovfoder och undrar om det inte varierade ganska mycket beroende på om det var hästar på landet och hästar i städer och liknande.Annars var hanteringen ganska hård, uppstallning i spiltor, inte daglig utevistelse året runt, lite grovfoder och mkt kraftfoder. Inget vatten i hagen om de var ute. Sämre, mer illasittande, utrustning. Listan kan göras lång…
Funderade på det här med foderstat och grovfoder och undrar om det inte varierade ganska mycket beroende på om det var hästar på landet och hästar i städer och liknande.
Det jag fått berättat från äldre släktingar från början på nittonhundratalet är att man utgick från hö som de fick fri tillgång till i sin box eller spilta och sen gavs kraftfoder, främst havre, beroende på hur mycket mer energi hästen behövde. Avkastningen per hektar är betydligt högre för vall än havre så att minska högivan skulle dessutom vara väldigt oekonomiskt och det är svårare att odla spannmål än att ta hö. Men jag kan tänka mig att hästar utanför jordbruket, som de i städerna fick mindre hö och mera kraftfoder och det fanns ju idéer om att tävlingshästar presterade bättre med mera kraftfoder.
Jag gjorde bara en överslagberäkning, har du mera exakta siffror som säger annorlunda? Såklart får man jämföra näringsvärdet men gräs som inte är skördat för sent har ungefär samma näringsvärde som havre om man räknar i energi per torrsubstans så jag tog avkastningen rakt av, kilo havre per hektar mot kilo torrsubstans för vall.Hur mäter du då avkastningen per hektar när jämför så olika grödor som vall och havre? Mäter du den i kg? Eller i kcal? Eller i nåt annat?
Jag har hört flera historier om hästar som körts ihjäl i skogen för att man lastat för tungt och drivit dom för hårt.Det jag fått berättat och läst var att man väldigt mån om hästarna generellt (och även andra djur) och inte så konstigt om man tänker efter för de var både arbetskamrater och helt avgörande för att man skulle klara sig.
Jag tänkte på när man själv var liten för 35 (!!) år sen. Ingen lunchfodring i hagen trots att de var ute hela dagen. Hade man en lite slö och fet ponny, som jag, skulle man minska grovfodret och öka kraftfodret.Funderade på det här med foderstat och grovfoder och undrar om det inte varierade ganska mycket beroende på om det var hästar på landet och hästar i städer och liknande.
Det jag fått berättat från äldre släktingar från början på nittonhundratalet är att man utgick från hö som de fick fri tillgång till i sin box eller spilta och sen gavs kraftfoder, främst havre, beroende på hur mycket mer energi hästen behövde. Avkastningen per hektar är betydligt högre för vall än havre så att minska högivan skulle dessutom vara väldigt oekonomiskt och det är svårare att odla spannmål än att ta hö. Men jag kan tänka mig att hästar utanför jordbruket, som de i städerna fick mindre hö och mera kraftfoder och det fanns ju idéer om att tävlingshästar presterade bättre med mera kraftfoder.
Funderade på det här med foderstat och grovfoder och undrar om det inte varierade ganska mycket beroende på om det var hästar på landet och hästar i städer och liknande.
Det jag fått berättat från äldre släktingar från början på nittonhundratalet är att man utgick från hö som de fick fri tillgång till i sin box eller spilta och sen gavs kraftfoder, främst havre, beroende på hur mycket mer energi hästen behövde. Avkastningen per hektar är betydligt högre för vall än havre så att minska högivan skulle dessutom vara väldigt oekonomiskt och det är svårare att odla spannmål än att ta hö. Men jag kan tänka mig att hästar utanför jordbruket, som de i städerna fick mindre hö och mera kraftfoder och det fanns ju idéer om att tävlingshästar presterade bättre med mera kraftfoder.
Ffa kunde ju havre ätas av människor, men inte vall (nu som då).Hur mäter du då avkastningen per hektar när jämför så olika grödor som vall och havre? Mäter du den i kg? Eller i kcal? Eller i nåt annat?
Märkligt, vem skötte snöröjning, vardagssysslorna som att köra för att handla, ved, mjölken till mejeriet/mjölkpallen till kyrkan eller i skogen?Jag tänkte på när man själv var liten för 35 (!!) år sen. Ingen lunchfodring i hagen trots att de var ute hela dagen. Hade man en lite slö och fet ponny, som jag, skulle man minska grovfodret och öka kraftfodret.
Ingen la två fingrar emellan om en häst ”trilskades” vid lastningen tex. ”Över, under eller igenom hindret”.
Min mormor var förfärad över att vi släppte ut hästarna på vintern. Deras arbetshästar stod inne med korna hela vintern.
Mormor och morfars hästar stod inne med korna på vintern, och de hade bara en åt gången (om stoet inte hade föl vid sidan).Märkligt, vem skötte snöröjning, vardagssysslorna som att köra för att handla, ved, mjölken till mejeriet/mjölkpallen till kyrkan eller i skogen?
De jobbade ju, men var inte ute i hagen på vintern.Märkligt, vem skötte snöröjning, vardagssysslorna som att köra för att handla, ved, mjölken till mejeriet/mjölkpallen till kyrkan eller i skogen?