YorkWann
Trådstartare
Fick jag höra av en helt främmande människa idag. Hon såg allt hur jag behandlade min hund, och hennes dotter jobbade med hundar, så det så!
Hade med hunden på jobbet som vanligt idag, jättebra tillfälle att möta andra hundar i koppel tex, då vi övar på det (min fattar itne riktigt varför inte alla vill leka med honom) Dock tycker andra hundägare att det kan de ju få!!
Platsliggande går ju kanon med folk som ska fram och klappa (En del frågar, men går ändå sen fram!) dock har han en kanon stadga där, så han blir ju glad när de komemr fram, men ligger kvar. Sen tycker samma folk jag är grinig.
Men idag tog nog priset. Gick en liten runda som vanligt innan vi skulle åka hem. Den sista biten på rundan är vid en trafikerad väg, och idag var det massa spännande lukter osv att kolla/lukta på. Så sa NEJ sa åt honom att gå vid sidan, fick upprepa mig vid två tillfällen, sen gick han fot utmed den trafikerade biten.
Vi stannade för att gå över vägen, då denna kvinna springer ifatt mig och frågar vad jag GÖÖR med min hund!? hon har tårar i ögonen och är hemskt upprörd. Jag =
Jag kan uppenbarligen inte tyda min hund enligt henne för att han är mycket rädd och olycklig hund (han ser liksom sån ut när han inte får som han vill, dock inte rädd på något sätt) Enligt henne så skulle han gärna få dra för så länge han var lycklig.... Sen la hon till ett par oförskämda saker till, men detk ommer jag inte ihåg ordagrant.
Stod en stund och pratade / förklarade, men sen pallade jag inte mer och sa helt enkelt att jag känner inte att jag behöver stå här och bortförklara mig för dig, du känner inte mig och du känner inte min hund, och JAG vet att han hardet bra och det räcker faktiskt.
Men fasen, jag vet ju att det hon sa itne är sant, men man blir ju ledsen! Jag stod där med gråten i halsgropen en stund.
Fattar inte varför människor behöver lägga sig i så? Hade ju varit en sak om jag stod och pryglade honom, eller nått riktigt vidrigt, då kan jag förstå om någon reagerat, men man måste ju kunna korrigera hunden!
Hade med hunden på jobbet som vanligt idag, jättebra tillfälle att möta andra hundar i koppel tex, då vi övar på det (min fattar itne riktigt varför inte alla vill leka med honom) Dock tycker andra hundägare att det kan de ju få!!
Platsliggande går ju kanon med folk som ska fram och klappa (En del frågar, men går ändå sen fram!) dock har han en kanon stadga där, så han blir ju glad när de komemr fram, men ligger kvar. Sen tycker samma folk jag är grinig.
Men idag tog nog priset. Gick en liten runda som vanligt innan vi skulle åka hem. Den sista biten på rundan är vid en trafikerad väg, och idag var det massa spännande lukter osv att kolla/lukta på. Så sa NEJ sa åt honom att gå vid sidan, fick upprepa mig vid två tillfällen, sen gick han fot utmed den trafikerade biten.
Vi stannade för att gå över vägen, då denna kvinna springer ifatt mig och frågar vad jag GÖÖR med min hund!? hon har tårar i ögonen och är hemskt upprörd. Jag =
Jag kan uppenbarligen inte tyda min hund enligt henne för att han är mycket rädd och olycklig hund (han ser liksom sån ut när han inte får som han vill, dock inte rädd på något sätt) Enligt henne så skulle han gärna få dra för så länge han var lycklig.... Sen la hon till ett par oförskämda saker till, men detk ommer jag inte ihåg ordagrant.
Stod en stund och pratade / förklarade, men sen pallade jag inte mer och sa helt enkelt att jag känner inte att jag behöver stå här och bortförklara mig för dig, du känner inte mig och du känner inte min hund, och JAG vet att han hardet bra och det räcker faktiskt.
Men fasen, jag vet ju att det hon sa itne är sant, men man blir ju ledsen! Jag stod där med gråten i halsgropen en stund.
Fattar inte varför människor behöver lägga sig i så? Hade ju varit en sak om jag stod och pryglade honom, eller nått riktigt vidrigt, då kan jag förstå om någon reagerat, men man måste ju kunna korrigera hunden!