Det här med hästens form...

Vem har pratat om LDR nu? Jag trodde vi pratade om ”vanlig” dressyrform och att nosen ibland dippar lite?
Men varför "dippar" nosen då? Det vi diskuterar här, det tråden startade med, är ju det nuvarande problemet med "nosen bakom lod" mer eller mindre konstant.

LDR är "en" av orsakerna, den andra är att folk inte sätter sig in i biomekaniken och "tror" att bakom lod är det nya "nacken högst".

Sen kan det förstås också vara så att det är tillfälliga missar, men det är ju inte det vi diskuterar här egentligen.
 
Fast alltså, halsen sugs visst in och upp även med nosen framför lod.

Du har tidigare pratat om att det första du gör är att lära in hovförflyttning, hur gör du det om du inte ska påverka huvud/ nacke/ hals samtidigt?
Korrekt "sugs upp" är ju inte för att nosen är in, utan för att musklerna på ovansidan aktiverats. Då följer ju underhalsen (och halskotpelaren) med. Det man (kan) lura sig med är att med nosen in så kortas underhalsens muskler och det "ser ut" som att halsen sugs upp.

Jaa, hovförflyttning är ju dom övningar man gör, tex böjning (i sidled) och sidoförflyttning (flytt av hovar) och skolorna när man kommit lite längre.
 
Korrekt "sugs upp" är ju inte för att nosen är in, utan för att musklerna på ovansidan aktiverats. Då följer ju underhalsen (och halskotpelaren) med. Det man (kan) lura sig med är att med nosen in så kortas underhalsens muskler och det "ser ut" som att halsen sugs upp.

Jaa, hovförflyttning är ju dom övningar man gör, tex böjning (i sidled) och sidoförflyttning (flytt av hovar) och skolorna när man kommit lite längre.
Fast ska nosen fram och ut, underhalsen måste kortas (sugas in) och överlinjen längas.

Men hur gör du det utan att påverka framdelen, eftersom framdelen alltid är ett kvitto på vad bakdelen gör?
Jag lär hästen hovförflyttning, ställning, påbörjan till skolor (etc) i början kan "formen" vara helt fri, vill inte ha balansen i händerna, men efterhand så hästen börjar fatta, så ger det betydligt mer om man ber hästen runda sig och hålla formen. Det handlar ju om att skola den i att balansera sig på ett särskilt sätt.
 
Nej jag ändrar mig inte, förtydligade bara. Ur balans hamnar hopphästen i avstampet och vid landningen, dressyrhästen rör sig (eller ska) med bibehållen balans. Den sätts inte UR balans pga rörelsen/momentet som tex en hopphäst som därför behöver ett större rörelseomfång med tex hals och huvud. Det är naturkrafterna som sätter hästen ur balans, dom naturkrafterna utmanas inte på samma sätt med en dressyrhäst på dressyrtävling.
Fast va?
Att hästen ändrar sin tyngdpunkt för att hoppa gör den ju inte ur balans?
 
Samling är bra men jag tror inte vi ska vara rädda för att variera formen. Tror det är bra för hästens kropp att inte gå ständigt i samma form ,

Det är ju också något jag tagit upp i början av tråden, att man varierar form och rider även GP-hästar i olika form under ridpasset.

Min egen tex rider jag ofta igång i endast framåt nedåt och rider igenom lite skolor, förflyttningar, tempoväxlingar etc innan jag sen börjar höja form och samla mer. Sen givetvis ändrar man formen löpande under passet med.

Det är ju en bra check att kolla av om hästen ligger kvar, om den följer handen framåt/nedåt. Men också upp i hög form utan motstånd eller fel muskler dominerar.

Det har ju fler nämt i tråden.

Det handlar om att inte trötta ut, inte bli statisk etc. Det handlar inte om att samling i sig är skadligt. Allt för många tror på allvar att samling sliter. Det är befängt!
 
Fast ska nosen fram och ut, underhalsen måste kortas (sugas in) och överlinjen längas.

Men hur gör du det utan att påverka framdelen, eftersom framdelen alltid är ett kvitto på vad bakdelen gör?
Jag lär hästen hovförflyttning, ställning, påbörjan till skolor (etc) i början kan "formen" vara helt fri, vill inte ha balansen i händerna, men efterhand så hästen börjar fatta, så ger det betydligt mer om man ber hästen runda sig och hålla formen. Det handlar ju om att skola den i att balansera sig på ett särskilt sätt.
Varför tror du inte jag påverkar framdelen? Böjning och sidorförflyttning samt shoulder in (öppna) är ju att påverka framdelen. Det är huvudet jag inte mekaniskt påverkar annat än att be hästen "titta" inåt.

Hur rundar sig hästen menar du? Halsen?

Rundar sig gör annars min häst i sidan och lyfter bogen/manken varje steg jag ber den flytta bogen utåt. Shoulder in (typ öppna), framför allt på böjt spår, är ett fenomenalt verktyg att få "manken upp" med. Sen rider jag på den formen rakt fram så länge det håller i sig. Då har hästen ingen "uppsugen hals", nacken är högst, nosen är fram och manken är upp, dock ingen underhals heller vilket väl egentligen är det man vill undvika.

Balans och hållning handlar det om. Inga "uppsugna halsar" i världen kan mäta sig med den känslan. Då är bogarna fria så länge det håller i sig. I början kanske det bara räcker några steg, sen måste vi tillbaks till volten igen, längre fram räcker det med hörnorna och ändå längre fram i utbildningen, räcker det med en liten "shoulder in" känsla utan någon egentlig böjning vart helst jag är på ridbanan (eller ute på vägar och stigar). DÅ har hästen fått rutin och styrka för att bibehålla/återställa hållningen.
 
Jag håller med dig, jag rehabiliterar också med dressyrarbete. Men håller med @kökshäxan att en friare form är att föredra och att dressyrarbete bör utföras i den formen också. Det är detta mixtrande och fixerande på huvud och hals som skapar problem för hästen. För även om det har stor betydelse, så bör hästen få friheten att hitta dit själv, med lite hjälp av ryttaren via övningar, inte med inverkan på huvudpositionen och halshållningen.

Konsten är att få hästen i harmoni med ryttaren och rörelsen. Att aktivera "flyktmekanismen" utan att hästen försöker "fly". Inga konstlade huvudpositioner/halshållningar i världen kan påverka detta, bara dölja, det sitter i hästens huvud och instinkter. Konsten är att bemästra detta och få den att inte vilja "fly" men ändå vara redo.

Det är det jag menar med att huvudpositionen är kvittot på att allt annat är på plats, ALLT annat, inte bara mekaniken. Och att detta kvitto är just ett kvitto, och inte en mekanik i sig som det går att mixtra med.

Men när dressyrtävlingsvärlden har fått för sig att hästen då är "stressad" ja, då kommer man aldrig dit.

Men om det nu skulle vara skadligt, skulle påverka hästarna negativt fysiskt som psykiskt att be dem inte spänna överlinjen och korta den så att de tappar bärighet och buken etc.
Varför lyckas då jag, mina tränare och andra rehabilitera hästar just genom att placera deras kroppsdelar och i vissa fall hamna lite bakom lod ett tag?
Det är ju utdömda hästar som behandlats, behandlats, vila, promenerat i terräng, skrittats i fri form i terräng etc utan förbättring. Och som sen blivit symptomfria och levt långa liv.

Och hur kan folk som arbetat hästar så, att man ev hamnar bakom lod i en period, utan några problem utbilda dem till att gå med nacke högst och i lod eller ngt framför? Det går ju rätt fort och enkelt utan missförstånd mellan häst/ryttare.
 
Fast va?
Att hästen ändrar sin tyngdpunkt för att hoppa gör den ju inte ur balans?
Fast det är ju obalansen som får den att ändra sin tyngdpunkt. I dressyr vill man bibehålla tyngdpunkten (och balansen) genom hela övningen/momentet. Hoppas det börjar klarna nu :)
 
Fast det är ju obalansen som får den att ändra sin tyngdpunkt. I dressyr vill man bibehålla tyngdpunkten (och balansen) genom hela övningen/momentet. Hoppas det börjar klarna nu :)

Jisses så du mal på, nej hästen blir inte obalanserad för att efter det ändra sin tyngdpunkt och därav balansera upp sig, den håller kvar balansen genom att göra förändringar innan/i, som jag skrev förut, styrka inlärning och jag lägger till ryttarens hjälpgivning. Självklar pratar vi om hopp o ft hästar utbildade för sin nivå oavsett om det är lite lägre höjder eller längre komna ekipage.
 
Den sätts inte UR balans pga rörelsen/momentet som tex en hopphäst som därför behöver ett större rörelseomfång med tex hals och huvud. Det är naturkrafterna som sätter hästen ur balans, dom naturkrafterna utmanas inte på samma sätt med en dressyrhäst på dressyrtävling.

Det är klart att en dressyrhäst kan sättas ur balans ( händer ju ofta på tävling att man ser sådant) om den går in i en rörelse där ryttaren försöker kräva för mkt än vad hästen klarar av, finns ju massor av exempel på det precis som hopp o ft kan tappa balansen vid mindre lyckade språng.
 
  • Gilla
Reactions: Ray
Vad är det du tänker ska slita? Hur sliter det? Och vilken typ av slitage ger? Varför skulle det slita mer än annan form?

Det är liksom helt orimligt. Jag är jättenyfiken på hur du tänker.
För tyvärr är det en vanlig vanföreställning att samling sliter.
Det gör det verkligen inte. Det som sliter är om man försöker göra saker som man inte klarar av. Om det är att hoppa för höga hinder eller rida för svåra dressyrövningar med spänningar som resultat är skitsamma.
Korrekt samling sliter inte. Tvärtom är det styrketräning som är toppen för att få en hållbar häst utan slitageskador pga felaktig träning.
Det är ju inte som jag tänker utan den erfarenhet man har av vilka typiska skador som dressyrhästar riskerar och det är som jag skrev innan, främst gaffelbands- och hasledsskador på grund av ökad belastning på bakbenen vid ökad samling. Ridning i "korrekt" form innebär också att hästen är mera spänd i hals och nacke vilket kan leda till problem om än direkta skador kanske(?) inte är så vanliga. Det är vad som sagts mig, jag har själv aldrig haft någon häst som varit halt, vilket i och för sig inte säger så mycket eftersom vi i huvudsak haft avelsston och unghästar.

Om det vore så att dressyrridning inte innebar en ökad belastning hade man inte sett skadade dressyrhästar och jag tänker då inte främst på hobbyryttare med begränsad kunskap utan hästar som rids och tränas av dem som tävlar på högre nivåer. Rimligen bör dessa ryttare ha förmågan att rida i "korrekt" form men trots den mest omsorgsfulla omvårdnad är det inte helt ovanligt att även deras hästar är skadade.

Jag säger inte emot att dressyrövningar kan användas i uppbyggande syfte för att stärka en häst, det kan de med all säkerhet, precis som övningar där hästen hoppar olika hinder också kan användas till det men det innebär inte att hoppträning inte belastar hästen och hoppning kan precis som dressyrridning leda till skador.
 
Det är ju inte som jag tänker utan den erfarenhet man har av vilka typiska skador som dressyrhästar riskerar och det är som jag skrev innan, främst gaffelbands- och hasledsskador på grund av ökad belastning på bakbenen vid ökad samling. Ridning i "korrekt" form innebär också att hästen är mera spänd i hals och nacke vilket kan leda till problem om än direkta skador kanske(?) inte är så vanliga. Det är vad som sagts mig, jag har själv aldrig haft någon häst som varit halt, vilket i och för sig inte säger så mycket eftersom vi i huvudsak haft avelsston och unghästar.

Om det vore så att dressyrridning inte innebar en ökad belastning hade man inte sett skadade dressyrhästar och jag tänker då inte främst på hobbyryttare med begränsad kunskap utan hästar som rids och tränas av dem som tävlar på högre nivåer. Rimligen bör dessa ryttare ha förmågan att rida i "korrekt" form men trots den mest omsorgsfulla omvårdnad är det inte helt ovanligt att även deras hästar är skadade.

Jag säger inte emot att dressyrövningar kan användas i uppbyggande syfte för att stärka en häst, det kan de med all säkerhet, precis som övningar där hästen hoppar olika hinder också kan användas till det men det innebär inte att hoppträning inte belastar hästen och hoppning kan precis som dressyrridning leda till skador.
Fast att någon rider dressyr säger ju inget alls om ifall personen i fråga kan rida hästen på rätt nivå i balans. Jag tycker att man ganska ofta ser dålig ridning inom dressyren precis som man gör inom alla andra grenar.
Jag tycker din slutsats om att rätt form sliter är extremt underlig utifrån att du inte har någon som helst kunskap om vilken del av populationen det är som går sönder och hur de tränats.
 
Men den här studien visar ju bara en litteratursökning om typ av förslitningsskador på hopp- respektive dressyrhäst.
Fattade kanske inte ditt första inlägg rätt men du pratade om en ”ökad skadefrekvens”?
Menar du att dressyrhästar har en ökad skadefrekvens (i så fall jämfört med vad? Hästar som inte rids?) eller var det något annat du menade?
Jag är inte med riktigt på vad du menar. Artikeln sammanställde resultatet från olika studier som visade att dressyrhästar i ökad utsträckning drabbas av vissa typer av skador och resonerade även om vad orsaken kan vara.
 
Fast att någon rider dressyr säger ju inget alls om ifall personen i fråga kan rida hästen på rätt nivå i balans. Jag tycker att man ganska ofta ser dålig ridning inom dressyren precis som man gör inom alla andra grenar.
Jag tycker din slutsats om att rätt form sliter är extremt underlig utifrån att du inte har någon som helst kunskap om vilken del av populationen det är som går sönder och hur de tränats.
"Extremt underlig"?

Det ingen slutsats utan en hypotes att "korrekt" dressyrform, som den undervisas på ridskolor typ Strömsholm, innebär en ökad skaderisk jämfört med en mera öppen form, jag tycker det åtminstone kan vara något värt att fundera över.
 
Fast det är ju obalansen som får den att ändra sin tyngdpunkt. I dressyr vill man bibehålla tyngdpunkten (och balansen) genom hela övningen/momentet. Hoppas det börjar klarna nu :)



Detta stämmer överhuvudtaget inte ! I fälttävlan som jag faktiskt har praktisk erfarenhet utav tom svår internationell klass. 4* nivå så bibehåller man balansen i galoppen oavsett om du så galopperar i 700m tempo och hoppar ett hinder UR det tempot eller om du måste växla ner till 350 m tempo. Du sätter hästen i en rytm i galoppen där hästen aldrig någonsin ska hamna ur balans. Det är hela poängen och nyckeln till att hästen ska komma tillbaka till mål fräsch och att man inte ska ha kramat ur sista droppen energi då orytm är en av de största riskerna för att få en trött och därmed skadad häst.

Vi hoppar hinder ganska ofta på långa och lösa tyglar, framförallt i uthopp och nerför och hästen bibehåller sin balans och tyngdpunkt före , under och efter språnget! När det misslyckats sker en omkullridning eller annan akrobatik som man kan jämföra med taktfel i en ökad trav eller whatever. Sen beror det nästan till 99 % på hur ryttaren har förberett, precis som i dressyren.
 
Fast det är ju obalansen som får den att ändra sin tyngdpunkt. I dressyr vill man bibehålla tyngdpunkten (och balansen) genom hela övningen/momentet. Hoppas det börjar klarna nu :)
Jag skulle säga att för att hålla balansen så använder hästen sin kropp inkl halsen i avsprång och landning. Men det är ju inte som att den först tappar balansen och måste rädda sig- om den rids i balans.
En häst som tappar balansen kommer ju att tappa rytmen, komma fel på hinder, hoppa snett etc
Vilket absolut händer men det är ju inte det man siktar på.
 
Det är ju inte som jag tänker utan den erfarenhet man har av vilka typiska skador som dressyrhästar riskerar och det är som jag skrev innan, främst gaffelbands- och hasledsskador på grund av ökad belastning på bakbenen vid ökad samling. Ridning i "korrekt" form innebär också att hästen är mera spänd i hals och nacke vilket kan leda till problem om än direkta skador kanske(?) inte är så vanliga. Det är vad som sagts mig, jag har själv aldrig haft någon häst som varit halt, vilket i och för sig inte säger så mycket eftersom vi i huvudsak haft avelsston och unghästar.

Om det vore så att dressyrridning inte innebar en ökad belastning hade man inte sett skadade dressyrhästar och jag tänker då inte främst på hobbyryttare med begränsad kunskap utan hästar som rids och tränas av dem som tävlar på högre nivåer. Rimligen bör dessa ryttare ha förmågan att rida i "korrekt" form men trots den mest omsorgsfulla omvårdnad är det inte helt ovanligt att även deras hästar är skadade.

Jag säger inte emot att dressyrövningar kan användas i uppbyggande syfte för att stärka en häst, det kan de med all säkerhet, precis som övningar där hästen hoppar olika hinder också kan användas till det men det innebär inte att hoppträning inte belastar hästen och hoppning kan precis som dressyrridning leda till skador.
Nej, hästar skadas inte av samling. Hästar skadas när ryttare går för fort fram, dvs försöker forcera fram något hästen inte är klar för utbildningsmässigt. Då vinklas lederna korrekt, när lösgjordheten brister etc.
När någon eller några leder inte vinklas korrekt i förhållande till varann kan man få en överbelastning i någon led. Och det kan du tyvärr se ända upp Hos OS-ryttare.
Att någon tex gått ridlärarutbildning eller tom hippologen betyder inte att de kan rida utan slitage tyvärr.

Korrekt form är inte en spänd form framtill heller. Då har man tappat kvaliteten. Är hästen spänd tappar man bakkärran.

Man ska också ha i åtanke att tävlingsridning inte alltid är eller ens bör vara vad man rider hemma, träningsrider.
 
Detta stämmer överhuvudtaget inte ! I fälttävlan som jag faktiskt har praktisk erfarenhet utav tom svår internationell klass. 4* nivå så bibehåller man balansen i galoppen oavsett om du så galopperar i 700m tempo och hoppar ett hinder UR det tempot eller om du måste växla ner till 350 m tempo. Du sätter hästen i en rytm i galoppen där hästen aldrig någonsin ska hamna ur balans. Det är hela poängen och nyckeln till att hästen ska komma tillbaka till mål fräsch och att man inte ska ha kramat ur sista droppen energi då orytm är en av de största riskerna för att få en trött och därmed skadad häst.

Vi hoppar hinder ganska ofta på långa och lösa tyglar, framförallt i uthopp och nerför och hästen bibehåller sin balans och tyngdpunkt före , under och efter språnget! När det misslyckats sker en omkullridning eller annan akrobatik som man kan jämföra med taktfel i en ökad trav eller whatever. Sen beror det nästan till 99 % på hur ryttaren har förberett, precis som i dressyren.
Fast jag har inte påstått att fälttävlanshästens prestation är "sämre, eller att den är sämre förberedd, eller ens att den har sämre balans. Bara att själva momentet (tex hoppningen) påverkar hästen på ett helt annat sätt än vad en dressyrövning/rörelse på tävling gör. Ni få illustrera det hur ni vill, men skillnaden är uppenbar för den som har ögon att se med. Det finns ett skäl till att tex en fälttävlans häst behöver ett större rörelseomfång för sitt huvud och hals. Det var hela poängen.
 
Det är klart att en dressyrhäst kan sättas ur balans ( händer ju ofta på tävling att man ser sådant) om den går in i en rörelse där ryttaren försöker kräva för mkt än vad hästen klarar av, finns ju massor av exempel på det precis som hopp o ft kan tappa balansen vid mindre lyckade språng.
Men, så klart att den "kan", men det är inte tanken eller vad den "ska" enligt kriterierna, alltså finns det en möjlighet och troligen också en stor sådan, att den "ska" kunna klara det utan att hamna ur balans.
 

Liknande trådar

Dressyr Jag har följt vc-finalen i dressyr noggrant. Det gav mig en bitter eftersmak. 90 % av ryttarna red som "kapten krok" dvs med...
2
Svar
35
· Visningar
4 343
Senast: super
·
Hästhantering Hej! Jag känner att jag måste få bolla lite med folk som har mer vana av sånna här typer av hästar än mig. I ungefär ett år nu har jag...
Svar
6
· Visningar
1 043
Utrustning Hej! Tänkte kolla, då jag gärna vill ha varierade åsikter kring mitt lilla dilemma jag har.. Min häst, hon är en väldigt egensinnig...
Svar
7
· Visningar
952
Hästvård Funderar med detta kring svartsjuka om hästar kan känna sådant och i så fall hur. Anledningen att jag frågar är att min häst blivit som...
2
Svar
24
· Visningar
988
Senast: skiesabove
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp