Det där med handmatning...

[Tires]

Sv: Det där med handmatning...

Jag ger aldrig med handen. Lägger d på backen OM hon händelsevis får ngt. Annars ger jag inte nåt annat än kraftfoder i krubban o får vänta på varsågod. Om man ger med händer tror jag dom blir nafsiga...

Godis på marken! Min pålle blir kanske inte så nafsig eller bitig, men han blir dryg och börjar dominera på andra sätt. Enda gången han får ur handen är när jag använder mig av något gott för att få en motprestation som kräver att det ges ur handen. När hals o rygg ska stretchas för jag godiset tex in under frambenen.

Tycker att min häst och jag kan bygga upp en god relation utan godis ur handen. Vi tränar mycket ledarskap och på att ha respekt för varandra. Det är få ggr han får godis överhuvudtaget, mest smek och beröm.

 

[Tazmaniandev]

Sv: Det där med handmatning...

Ger oftast godis och annat gott på marken eller i krubban.

Dock kan hon få en godbit ur handen om jag vill förstärka något som jag håller på att lära henne. Får aldrig ur handen om hon inte gjort något för det. Lärt henne att tacka för det.
Gjorde så med min förra också och ingen av dem har blivit nafsiga. Håller även hårt på att inget matätandet så länge jag håller i det t ex Hö, havre i hink osv. De har båda skött sig perfekt.

Håller med någon annan talare om att det faktiskt är en konst att handmata på rätt sätt, så det inte blir fel.

 

[lynxlady]

Sv: Det där med handmatning...

De får det oftast på marken, men nån gång ur handen. Inget tigg, men jag har satt upp en skylt om att inte mata hästarna för besökare.. För när folk gick o matade dem så började noppandet efter mer, och jag avskyr när de är respektlösa, något de inte är annars!

 

[Christine]

Sv: Det där med handmatning...

Jag ger aldrig mina hästar mat ur handen. dom får börja äta när jag gått ifrån krubban eller höhögen. Om man tänker på hur hästarna beter sig i en flock. Så får aldrig en ranglåg häst äta ur samma höhög som en häst med högre rang. skulle denna häst tillåta detta, så kan denna förlora sin position. Jag anser att om man jobbar utöver det att du skall vara ledare över din häst, så skal man aldrig ge bort mat. Man kan då säga att man skänker bort ledarskapet.

genom att ge hästen mat ur handen el liknande, så får man en häst som inte ser dig som en ledare utan " den som kommer med godsaker" och den gör ju då vad du ber den om för att få godiset, men bara om du ger den godis.

 

[Trani]

Sv: Det där med handmatning...

Jag har då sett många hästar som varit goda vänner och både ätit ur samma höhög och druckit samtidigt ur samma kar. En häst förlorar inte sin ledarposition för att den äter ur samma höhög som en annan, flockdynamiken är lite mer komplex än så.

 

[Sara-Ida]

Sv: Det där med handmatning...

Jag har då sett många hästar som varit goda vänner och både ätit ur samma höhög och druckit samtidigt ur samma kar. En häst förlorar inte sin ledarposition för att den äter ur samma höhög som en annan, flockdynamiken är lite mer komplex än så.

Mitt gamla sto, som var en utpräglad ledartyp sedan unga år, hade inget emot att dela höet med både hästar och andra djur. Kraftfoder var hon inte heller särskilt intresserad av. Det handlar om motivation, inte minst.

 

[Shaggy]

Sv: Det där med handmatning...

Om man tänker på hur hästarna beter sig i en flock. Så får aldrig en ranglåg häst äta ur samma höhög som en häst med högre rang. skulle denna häst tillåta detta, så kan denna förlora sin position.

Det är en sanning med modifikation. Jag har ofta sett hästar stå och äta ur samma hög. Om en ranghögre häst är säker på sin rang så kan den bjuda in andra till att äta samma mat. Känner sig däremot den ranghögre hästen osäker på sin rang (eller givetvis om den inte tycker om den andra individen) så äter de inte ur samma hög

genom att ge hästen mat ur handen el liknande, så får man en häst som inte ser dig som en ledare utan " den som kommer med godsaker" och den gör ju då vad du ber den om för att få godiset, men bara om du ger den godis.

Om min häst ser mig som den som kommer med godsaker så får hon väl göra det. Hon tycker om mig, hon gnäggar åt mig, hon tar hänsyn till mig och försöker verkligen skydda mig för att jag inte ska trilla av eller likande. Hon litar tillräckligt mycket på mig för att stå helt still är hon fastnade med en hov mellan några stenar i skogen och gjorde exakt det jag bad om när jag skulle ta loss henne. Vad kan jag mer begära? Att hon är envis och vrång som synden när hon vill det det har knappast med godis att göra för sådan var hon redan när jag köpte henne .

 

[Lindsen]

Sv: Det där med handmatning...

Jag har då sett många hästar som varit goda vänner och både ätit ur samma höhög och druckit samtidigt ur samma kar. En häst förlorar inte sin ledarposition för att den äter ur samma höhög som en annan, flockdynamiken är lite mer komplex än så.

PRecis!! Att hästarna slåss om maten beror ju på att vi fodrar våra hästar, och de hinner bli hungriga mellan måltiderna! När de är mätta ( som de borde vara jämt, eftersom de är gjorda att för att småäta hela tiden) delar de gärna med sig. Ser ofta hästar som är polare och betar sida vid sida och nästan delar grästrån De delar även gärna med sig av höet!

 

[Christine]

Sv: Det där med handmatning...

Detta är en av anledningarna till att så många inte vill skriva vad de tycker i forumen. Forumen är till för att ställa frågor, och få svar vad andra gör/anser. Om man väljer att lyssna på dessa är upp till var och en. Dom är ej till för att trampa ner på folk.

flocken ÄR mer komplex än så, men skulle jag skriva exakt vad jag menade så skulle det bli så långt. så då skulle man bli nertrampad för det.

Hästar kan stå vid samma höhög och äta. som shaggy skrev. anser inget annat, men det beror på hur hästen är säker eller osäker i sin position. Ett äldre ledarsto, som alltid varit ledare är självklart säker i sin position.

Det är ett fritt land och var och en får tycka vad man vill. Vad ni/ jag anser är upp till var och en.

 

[Trani]

Sv: Det där med handmatning...

Detta är en av anledningarna till att så många inte vill skriva vad de tycker i forumen.

vilken anledning? Att man kan bli emotsagd?

För det är väl verkligen ingen som har 'trampat ner' på dig i den här tråden?

Detta är ju som sagt ett diskussionsforum med medlemmar från hela sverige, man får liksom räkna med att andra har olika erfarenheter, kunskaper och åsikter. Och inte känna sig kränkt om någon säger emot.

Forumen är till för att ställa frågor, och få svar vad andra gör/anser.

De är lika mycket till för diskussioner.

 

[Anteya]

Sv: Det där med handmatning...

där har du helt klart en poäng.

Har bara två hästar hemma nu varav det yngre stoet är den klara ledaren och den lite äldre valacken är så ranglåg en häst bara kan bli i hennes sällskap. De två delar hö och vatten, men bara för att hon är sån säker ledare jämt emot honom.

När vi hade en inhyrning var den hästen högre i rang än min valack men ändå lägre än stoet. Han fick då aldrig äta ur samma hög, blev bortkörd hela tiden osv. Medan den ranglåga valacken fick umgås med stoet i vått och torrt. Hon kände sig väl lite hotad av den nya hästen. Så hon var tvungen att visa hela tiden att det var hon som var ledaren.

Eller tänker jag fel nu?

 

[Anteya]

Sv: Det där med handmatning...

På tal om handmatning bara.

Valacken jag har blir handmatad då och då. Speciellt om min far går in och ger lite gräs eller så, och jag har uppmärksammat tydligt den senaste tiden att han blivit bufflig och noppar runt väldigt mycket runt jackfickor och sådär när man är inne i hagen. Jag kan köra bort honom och säga att jag inte har ett skvatt till honom hur många gånger som helst och han kommer ändå tillbaka. Jag tror det är dags att stoppa handmatningen där.

Det medför ju att jag måste försöka få min far att förstå vilket aldrig är lätt.
Med inställningen "jag är mycket äldre än dig så jag kan mer än dig vad det än gäller. min hade hästar när jag var 9-15 år så jag har erfarenhet och kan mer än dig gällande hästar trots att du är den som varit stenhårt intresserad i 13 år" så är det svårt att få honom att förstå någonting gällande hästarna.

 

[Breakdown]

Sv: Det där med handmatning...

Jag har en hingst som blir extremt tiggig om man handmatar honom, och får han inget då tar han sig ett tjyvnyp. Jag vägrar nu att ge honom i handen, godis och kraftfoder fås i krubban och får endast tas när jag säger till honom att det är okej. Samma sak när jag ger foder i hagen skall han vänta tills jag har lagt ifrån mig det och gett honom tillstånd att äta av det.
Sen finns det andra hästar i stallet som handmatas utan att de tigger hela tiden.
Det beror nog väldigt mycket på individen och relationen till maten, samt hur hästen anser sig stå i rang till mig.
min häst försökte ofta på sig att sno hö från mig när jag ska ge i hagen för han trodde sig vara högra i rang, men jag höll honom borta tills jag gett honom tillstånd.
nu tar han bara mat när han får, vilket är skönt då behöver man inte oroa sig för att bli biten eller omkullsprungen när maten vankas.

 

[Paxido]

Sv: Det där med handmatning...

"Hö högs-metoden" (om man nu kan kalla det för det) som du nämner, prakticerar jag dagligen de dagar jag går ut med hö i hagen (de är på bete fortfarande). Vad är det för hyfs av hästarna att springa fram och ta "mitt" hö som jag bär ut till dem? Hö:t är fortfarande mitt tills jag har släppt det i backen och gått därifrån. Det är ju ingen som går fram och tar ledarhästens hö precis... och gör de det är det får de med all säkerhet flytta på sig (snabbt).

Mycket intressant perspektiv på saken, har aldrig tänkt på det så.
Däremot försöker jag alltid att undvika att handmata hästar, och ska dom äta ur hink av någon anledning får dom inte äta förrän jag ställer ner på marken, eller ger tecken.

 

[Kattennizze]

Sv: Det där med handmatning...

Min häst som jag haft sen den var föl, har jag aldrig handmatat, mest egentligen för att jag inte vill ha en häst som blir helt fixerad vid att leta i fickor och kolla händer. Samma sak med höet, om hon står i boxen och jag kommer med hö, så får hon först äta när jag lagt ned höet och vänt mig om. Det respekterar hon jättebra. Jag gillar inte buffliga hästar som rusar på mig och höet, det gör mig alltid lite rädd. Jag gillar inte buffliga hästar överhuvudtaget, därför är det så skönt med sin egen unghäst som jag kan uppfostra som jag vill ha det! Hur andra gör är upp till varje hästägare, tycker jag, förutom om de är rent farliga om jag skulle behöva hantera dem, men det har hittintills inte hänt. Jag ger nog aldrig godis, alltså rent hästgodis, jag förstår nog inte riktigt vitsen med det, men däremot kan ge morötter t ex i kraften mest för att det är nyttigt, inbillar jag mig.

 

[Christine]

Sv: Det där med handmatning...

där har du helt klart en poäng.

Har bara två hästar hemma nu varav det yngre stoet är den klara ledaren och den lite äldre valacken är så ranglåg en häst bara kan bli i hennes sällskap. De två delar hö och vatten, men bara för att hon är sån säker ledare jämt emot honom.

När vi hade en inhyrning var den hästen högre i rang än min valack men ändå lägre än stoet. Han fick då aldrig äta ur samma hög, blev bortkörd hela tiden osv. Medan den ranglåga valacken fick umgås med stoet i vått och torrt. Hon kände sig väl lite hotad av den nya hästen. Så hon var tvungen att visa hela tiden att det var hon som var ledaren.

Eller tänker jag fel nu?

Var frågan riktad till alla i allmänt eller till mig?

 

[Zab]

Sv: Det där med handmatning...

Hon påstod att handmatning var bra för hästen och människans relation. Att banden blir starkare om du är hästens matmor och att det inte spelar någon roll om om ger hö eller mat på backen. Då blir det inte samma sak.

Hästar ger väl normalt sett inte varandra mat? Ledarhästen/hästarna leder väl visserligen till bra betesmarker, men inte går de runt och delar ut mat, så varför skulle det vara nödvändigt eller ens bra för relationen att låte hästen äta ''ditt'' godis? (dvs det godis som du har inom ditt personliga utrymme och som därför tillhör dig, eller borde göra(?), i hästögon.)

Crow har börjat följa mig lös i trav och skritt utanför hagen nu (har grimma på och grimskaft runt halsen, som jag kan fa tag i om i fall att. Sedan bor vi långt ifrån närmsta trafikerade väg, annars hade jag inte vågat släppa så. De få gånger han slitit sig och sprungit, vilket roligt nog har varit när jag hållt i honom har han sprungit direkt till hagen, annars är han väldigt lätt att fånga om han skulle råka komma ut eller så. Även om Dacke går iväg låter Crow sig fångas när han väl stannat efter en minut eller nåt.) och jag har aldrig handmatat honom. Tog lite tid, men jag vet iaf att han inte kommer för att få godis

 

[minschamamman]

Sv: Det där med handmatning...

Men det kan faktiskt ha fördelar också att hästen vet att det vankas en liten godisbit när den kommer...

T ex tycker jag det är praktiskt att hästen kommer till mig i hagen när jag skall hämta den. Hon får alltid en morotsbit när jag har satt på grimman. Funkar perfekt för mig. Hon har aldrig nafsat eller bitit.

Ett par gånger har det hänt att jag eller lillmatten ramlat av när vi varit ute i skogen. Väldigt bra då att pållan går raka spåret till mig för att få sin morotsbit istället för att sätta full fart hemåt eller nåt sånt.

För mig och min (något bortskämda) pålla funkar det som sagt bra att få en gotta ur handen. Aldrig nafs, bit eller sura miner.

 

[Anteya]

Sv: Det där med handmatning...

Var frågan riktad till alla i allmänt eller till mig?

Tjaa, delvis allmänt men du får gärna svara.

 

[Smokey]

Sv: Det där med handmatning...

Mina hästar är i allra högsta grad handmatade och jag ser absolut inget problem med det.

De kan få något gott när de kommer fram i hagen, efter ridturen eller när jag råkar vara i stallet. Det är inte konstigare än så och det kan ske när som helst.

Eftersom ena hagen går runt huset och stallet så måste jag gå in i den för att komma "hem". När hästarna är lösa här så kommer de givetvis fram. Direkt och alla på en gång. Naturligtvis vill de kolla om det finns något gott att få, men även bara säga hej. Detta vet jag p g a att det har ibland gått veckor emellan att jag verkligen har haft något ätbart med mig, de kommer ändå fram för att hälsa, lika snabbt.

Dessutom har jag ALDRIG sett tenderser till att de skulle bli jobbiga av detta - de kommer fram. De får vars en bit om jag har. Därefter går jag bara tvärs igenom. Visst händer det att de hakar på och följer med ända fram till trappan, men vad gör det? De går bara vid sidan och gör inget allt. Har aldrig uppmärksamman något naffsande, även om de gärna velat ha lite mer och vet/ser att jag har kvar. Det jag har är mitt och jag väljer att dela med mig när jag har lust. Om jag inte vill dela får de respektera detta - och det gör de!