Sv: Den nya Fjordhästtråden!
Jag arbetar alltid mina hästar långa och låga innan jag börjar rida upp de. En häst som är uppåt riden men inte har med sej ryggen går också fel. En häst som är uppåtriden men inte har med sej bakdelen går också på bogarna. Så för mej är det mycket ridning ner framåt och går väl under sej med bakdelen. en western häst går alltid lång och låg och gör spinns osv hur lätt som helst. Den sätter väl under sej med baken och har med sej ryggen = den går inte på bogarna.
När en häst går lång och låg så balanserar den sej med halsen mycket själv. Därför är jag noga att inte rida upp de fören jag har mer muskler och jag vet att ryggen är med. Värmer alltid upp 10-15 min och sen samlar jag lite mer uppåt och sen rider jag alltid av på en hand i trav på långa tyglar lång och låg.
Jag rider inte upp fören hon är väl lösgord och hon sätter under sej väl, ibland är hela mina pass ändast uppvärmning. I tempoväxlingar, volter, cerpentiner halt, trav ur halt. Skänkelvikning osv.
Haft min nya häst i ca 4 v och idag red jag upp henne mer första gången. Vilken känsla :O) Har nästan aldrig med min egna häst ridit och haft med i stort sätt hela kroppen på det viset. Swung i steget osv.. Varade i ca 2-3 min sen kände jag att det var dax att trava av på en hands fattning lång och låg. Rider i en speciell dressyr grupp på ridskolan ett tag och även en gång till i veckan. Hållt på i ca ett år och där är vi alltid noga med lång och låg form. Också för att få med hela kroppen osv, rena gångarter som är ett måste för att få fram det fina steget som MÅNGA fjordingar faktiskt har! :O) Så för mej är A lång och låg.
http://www.youtube.com/watch?v=I8cOq7YWXys
Jag håller med om det mesta av ditt resonemang.
Dock har jag sett många westernhästar som spinner av talang och inte av god ridning. Och jag har sett många westernhästar där man lagt för mycket arbete på lång-låg med fokus på huvudposition och glömt ryggen, tyvärr.
Och jo, jag har varit ute en del på tävlingar tom B-nivå och ridit och tittat.
Med just fjordingar ser jag en liten risk med att fokusera på lång-låg, och det är deras anatomi som gärna är framtung.
Släpper man dem för mycket lång, låg är det svårt att få med bakbensaktiviteten tycker jag.
Över huvud taget tycker jag att det är viktigt att variera formen mellan lång-låg och lite högre form men precis som du skriver, måste de vara tillräckligt starka för att få med sig ryggen i arbetet för annars knäcker de ju bara av i mank-trakten och får en högre huvudform, underhals och sänkt rygg. Detta gäller uppenbarligen alla hästar, oavsett ras.
Men som sagt, när man får med rygg och bakdel bra, kan det vara klokt att lyfta formen lite.
En fjording torde man knappast få till sådan form som Totilas går i, åter av anatomiska skäl. Och det är inte eftersträvansvärt på en fjording.
Och igen: formen handlar egentligen inte så mycket om huvud och hals, som om korrekt arbete med ryggen.
Självklart sätter inte jag heller hästen på rumpan det första jag gör, utan jobbar med lösgörande övningar i ganska fri form, innan samlingsarbetet börjar.
Och samling är ju oerhört viktigt även inom westernridningen som du hänvisar till, fast samling sitter ju i rumpa och rygg, inte i näsan. Och det kräver ännu större styrka av hästen att verkligen orka bära sig i den långa, låga formen än i den kortare, något högre formen.