Den inre rösten om man är döv

[TeamLundVer]

Med risk för att låta extremt korkad så måste jag bara ställa en fråga som jag funderar på.

Om man är döv sedan födseln, har man en inre röst då? Ni vet den där som säger till en en massa saker? Jag menar, om man aldrig hört ord, hur gör sig ens inre hört då?
Eller kör hjärnan också teckenspråk?

 

[tanten]

Med risk för att låta extremt korkad så måste jag bara ställa en fråga som jag funderar på.

Om man är döv sedan födseln, har man en inre röst då? Ni vet den där som säger till en en massa saker? Jag menar, om man aldrig hört ord, hur gör sig ens inre hört då?
Eller kör hjärnan också teckenspråk?

Jag är fullt hörande och har aldrig hört röster i mitt huvud? Hur menar du?

Mina inre monologer är inte ljudliga, mer av budskap.

 

[TeamLundVer]

Jag är fullt hörande och har aldrig hört röster i mitt huvud? Hur menar du?

Mina inre monologer är inte ljudliga, mer av budskap.

Till exempel utan att prata högt kan jag ju störa mig på att mannen inte gått ut med soporna och då tänka det.
Eller tänka att han är för go.
Då tänker jag ju med ord, hör dem inne i huvudet. Gör inte du det?

 

[bettysmatte]

Till exempel utan att prata högt kan jag ju störa mig på att mannen inte gått ut med soporna och då tänka det.
Eller tänka att han är för go.
Då tänker jag ju med ord, hör dem inne i huvudet. Gör inte du det?

Jag tänker också i ord. Ungefär som när jag pratar med mig själv men utan att öppna munnen.

 

[Monkie]

Jag uppfattar frågeställningen som att TS undrar hur döva resonerar med sg själva, eftersom det ju inte kan vara med talat språk. Så om de "ser teckenspråk istället".

 

[Sezziyanen]

Intressant. Har några döva (sen väldigt tidig ålder) i min släkt och en bekant som varit dövlärare en massa år. Ska ta och fråga om vad folk kan ha sagt om detta vid tillfälle..

 

[godisklubba]

Taggar @Asko i hopp om att få ett svar, jag blev också nyfiken nu!

 

[Problematisk]

Jag såg/läste nåt om det där med "inre röst" för länge sedan. Minns inte så mycket av det dessvärre, men det jag kommer ihåg var att alla inte "märker" sin "inte röst" på samma sätt. Vissa "hör", andra "ser", ytterligare andra "känner" osv. Så alla hörande har inte en "talad inre röst" i huvudet till exempel.

 

[Stefffie]

Vad problematisk sa - det verkar som om populationen ar delad mellan de som har en valdigt tydligt talande "rost" i huvudet, och for de dar tankarna ar mycket mer abstrakta.

Jag tillhor sjalv den senare gruppen (och har full horsel). Eftersom jag bor i ett engelsksprakigt land sedan 10 ar sa fragar mina vanner ibland vilket sprak jag tanker pa, och de allra flesta ganger kan jag inte svara pa fragan - for att tankarna inte riktigt ar artikulerade i ett faktiskt sprak med ord osv.

Min egna, hogst ovetenskapliga teori, ar att sprak ar ju nagot som vi har for att kunna kommunicera vara tankar med ANDRA, det ar hur vi oversatter vara tankar till en begriplig kommunikation/sprak som andra kan forsta. Sa lange man bara "pratar" med sig sjalv sa behover man inte den oversattningen... nagon som tycker det verkar vettigt?

 

[Mumma]

Intressant att det kan vara så olika.
Jag tänker i ord bara då jag funderar på något samtal jag haft, eller kommer att ha. Tillexempel om jag vet att jag ska prata med chefen, då kan jag prata igenom i tankarna vad jag har tänkt säga.

Men om jag tänker på saker som inte har eller kommer att kommuniceras med andra, då tänker jag mest i känslor och blider.

Egentligen OT, men det fungerar på samma sätt i mina drömmar. Ytterst sällan drömmer jag att jag pratar med någon, utan saker och ting kommuniceras med känslor och händelser i drömmen.

 

[Araminta]

Jag minns en mycket snarlika tråd just i detta forum för ett antal år sedan där slutsatsen blev snarlik den som @Problematisk och @Steffie skriver, dvs den inre rösten är inte nödvändigtvis verbal. På samma sätt som barn ofta tänker att alla som inte pratar det egna modersmålet hela tiden måste "översätta sina tankar" eller då man menar att andra har lagt sig till med en dialekt (ie en dialekt som inte är den jag pratar), så tänker man oftast att alla tänker likadant som en själv. Tänker jag i ord och fraser så gör alla andra det också. Det är väldigt mänskligt och något vi gör i massor av olika sammanhang.

Själv är jag också högst verbal i mina tankar även om jag använder mycket auditiva ledtrådar också när jag ska minnas något. Jag är t.ex bättre på att minnas röster än vad jag är på att minnas ansikten.

 

[TinyWiny]

Jag tänker i bilder och känslor. Som barn var jag helt förtvivlad över att inte ha någon "inre röst" eftersom det sas att den inre rösten var ens samvete och var man utan inre röst så var man såklart ond. Uppvuxen i en kristen värld full av skuld, skam och dåligt samvete som jag är var jag övertygad om att det var något fel på mig. De tankarna släppte dock i tonåren när jag förstod att det där sagorna de drog var lika sanna som de i vanliga sagoböcker och jag hittade information om att det inte alls är ovanligt att fungera som jag men innan dess var det verkligen vidrigt! Så dåligt jag mådde helt i onödan.

Det är bara om jag behöver fundera ut vad jag ska säga vid något speciellt tillfälle som jag tänker med ord och då för att välja rätt ord för tillfället.

 

[Asko]

Taggar @Asko i hopp om att få ett svar, jag blev också nyfiken nu!

Det är en intressant tanke, jag håller med!
Jag personligen tänker i ord, men jag är hörselskadad och kan tala. Jag tror, om jag inte minns fel, att vi har pratat om detta när jag gick i min grundskola för döva. Jag tror att något svar blev i teckenspråk faktiskt, att man tänker typ i teckenspråk, om jag inte minns fel - det är fullt möjligt. Jag personligen hade svårt att fatta hur man tänker utan ord och det kan hända att de hade svårt att fatta vad jag menade Men om man som i andra inlägg ovan kan tänka i känslor, bilder etc., så är det inte så svårt att tänka sig att man kan tänka i teckenspråk också.

Men det jag minns tydligare är när man talar i sömnen, att man tecknar isåfall i sömnen! Det har blivit återberättat för mig lite mera.

 

[Rugge]

Har funderat sak, och även om de som är bli da sen födsel, drömmer de i bilder som jag gör, eller hur fungerar det för dem?

 

[Lingon]

Jag har sett rätt intressanta videos på YT om ens inre monolog och om att kunna se bilder i huvudet. Det är tydligen inte alla som kan det! Jag blev jätteförvånad!! Jag trodde att alla kunde föra hela konversationer med sig själv (och påhittade andra) i sitt huvud. Precis som jag trodde att alla kan föreställa sig hur något ser ut genom att bygga en bild i huvudet av saken.

Sök inner monologue på YT så hittar ni rätt intressanta videos där folk som inte har det berättar!

 

[tanten]

Till exempel utan att prata högt kan jag ju störa mig på att mannen inte gått ut med soporna och då tänka det.
Eller tänka att han är för go.
Då tänker jag ju med ord, hör dem inne i huvudet. Gör inte du det?

Nä?

De enda gångerna det faktiskt är ord är om jag filar på formuleringar. Då "smakar" jag på dem i mitt inre.
Men annars är det mest känslor och andemeningar. Inte konkreta röster?

Jag har också svårt att minnas om jag hört något eller läst något. Dvs om det var något på radion eller i dagstidningen. Vet inte om det har något samband. Jag tänker en del i text också.

 

[Hoarfrost]

Jag gör allt samtidigt. Jag kan tänka på vad jag vill ha till middag (vilket är mer som abstrakta känslotankar utan ord), samtidigt ha en konversation på engelska i huvudet där jag tänker på någon situation och hur jag skulle svara om den situationen hände (med ord) och samtidigt ha en situation i huvudet där jag försöker komma på hur jag ska förklara något praktiskt för någon (med ord på svenska och bilder). Samtidigt.
Under tiden jag gör det kan jag till exempel sitta här och skriva det här inlägget och fundera över hur det är för mig

 

[MiaMia]

Har funderat sak, och även om de som är bli da sen födsel, drömmer de i bilder som jag gör, eller hur fungerar det för dem?

Har läst/hört om vad som händer när man opererar så de som varit blinda från födsel får syn. De ser bara en massa färgblurr. Hjärnan kan inte tolka något av det som den ser. Det måste man lära sig först för att förstå vad det är för något som man tittar på.
Så de kan knappast ha några bilder internt att använda i tankarna.

 

[sweep]

Hur gör ni när ni läser text? Jag läser den ”högt” i huvudet. Som nu när jag skriver så tänker jag orden/texten och skriver ner det jag tänker och läser jag så läser jag den i huvudet.
Jag pratar med mig själv i huvudet hela tiden. Där kan man säga det man vill men inte får säga högt

 

[Takire]

Har läst/hört om vad som händer när man opererar så de som varit blinda från födsel får syn. De ser bara en massa färgblurr. Hjärnan kan inte tolka något av det som den ser. Det måste man lära sig först för att förstå vad det är för något som man tittar på.
Så de kan knappast ha några bilder internt att använda i tankarna.

Det borde väl vara så för helt döva också tänker jag . Rent logiskt.

Jag hör, tror jag, till de som oftast tänker i ord, men det varierar nog en del. Det jag vet är att om jag till exempel skriver som nu så kan jag inte tänka på orden utan att samtidigt höra hur de låter. Det gör bland annat att jag inte kan räkna fortare inne i huvudet än vad jag kan räkna högt. Det tar lika lång tid att tänka siffrorna som att säga dem.