Delade meningar kring val av hundras!

[Wakta]

Korthårig bruks collie har generellt en bättre mentalitet...för dom är inte avlade på utseendet lika mycket som långhårig collie..Som exploderade efter Lassie filmerna då alla barnfamiljer skulle ha en Collie- vilket förstörde Collien lite. Långhårig collie var och är i de fall dom inte bara avlat på utseende också en mentalt bra hund. Den är reserverad och en aningens vaktig..Alltså hittar ni rätt kennel så kan dom bli jätte duktiga. Sen är ju alla individer.

Mallen är/kan vara jäkligt vaktig, men det är individuellt t.o.m mellan 2 bröder som jag har -dom är totalt olika varandra det beror också på hur man tränat och socialiserat dom...Mina vaktar när det behövs...alltså aldrig på barn tex, osv och om man inte vet hur man ska träna tex nybörjare så kan det bli svårt (men ni har ju haft massor med hundar så ni vet ju hur man tränar - Iofs vet jag inte hur jakt hundar är riktigt -förutom Golden och Labbe- är dom som dom så är det stor skillnad mellan dom och malle.. Labben älskar alla, Golden välkomnar tjuven ) dom är känsliga (eller jag tycker dom är stolta av sig) samtidigt som dom är hårda- Dom har vad vissa kallar kombopsyke" och vissa tycker deras psyke är jobbigt.. Jag älskar deras "kombopsyke" Tränar man dom i allt vad du skrev på rätt sätt och kanske nosework eller och shejping - vilket jag tycker är det bästa sättet att lära en belgare allt ifrån lydnad till nosework.Och om ni gillar hundar som vill/kräver att få jobba och vaktar (iaf när det behövs) så passar en Malle..

Okej, tack för svar! Verkar ju som med de flesta raser - spela stor roll med att hitta rätt linjer.

 

[Wakta]

Jag har fortfarande inte förstått om ni vill träna för tävling på högre nivå och behöver den typen av hund, eller om ni enbart vill träna i stor mängd men på lägre nivå? Om det är det senare så kan det vara värt att fundera på om ni vill ha de egenskaper som kommer med en av de mer extrema brukshundarna (skärpa, reaktionssnabbhet och social kamplust).

Men annars borde väl både kelpie och schäfer vara ett lämpligare val? Båda är ju brukshundar som kan prestera på lika hög nivå som mallen, men min uppfattning är att båda de har ett mindre paket av skärpa och social kamplust som gör att de ofta är enklare att leva med i varadagen än mallar. Annars har du ju fått tips om Hovawart och retrievrer.

Vår tanke i nuläget är att vi helt enkelt vill träna ganska så mycket, på den nivå det tar oss. Vi har inte enorma ambitioner att komma upp i de högre klasserna, men vill samtidigt satsa mycket på att komma långt ändå.

Känns uppenbarligen som om det kanske finns bättre och lämpligare raser att hitta än mallen (?). För just någon skyddsgren tänker vi för närvarande inte träna i, och det är kanske det mallen är bäst lämpad för?

 

[Wakta]

Ja alltså säkraste kortet för att få en duglig brukshund. Men som flera nämnt så vill man ha stor kamplust, bytesdrift och snabba reaktioner i mallen (även om de ska ha en styrförmåga också.) Då är det bra att tänka ett varv extra på om man verkligen vill ha det, både i träning men framför allt i vardagen. Sociala brister förekommer absolut, det tycker jag nästan att det gör i varenda bruksras i nån form. Men ihop med mallens andra egenskaper kan det bli knepigare att jobba runt. Arbetslusten för det du nämner kan du hitta i fler raser. Kanske går det att slänga ut en fråga i en mallegrupp (eller andra raser för den delen) och fråga om du får träffa ett gäng?

Ja, har väl fått uppfattningen att mallen verkar mest duglig som brukshund av de fyra belgarna.
Ska fortsätta läsa på mer om den, men i nuläget känns det som om det börjar luta mer mot någon annan av de tidigare rekommenderade raser!

 

[Dentaku]

@Wakta
När det gäller collie så har jag framför allt träffat korthårsindivider från uppfödare som satsar på bra mentalitet i sin avel, även om de problem som @Jeps tar upp tyvärr är alldeles för vanliga. Jag är ändå skeptisk till att rasen skulle vara lämplig om man vill ha en hund som är lite reserverad och har vakt. Min upplevelse är att de uppfödare som avlar på orädda och nyfikna hundar också vill ha sociala individer. Nog för att dessa hundar kan låta om det kommer folk, men någon vidare vakt brukar det sällan handla om. Snarare iver att få hälsa på besökarna...
Det är tyvärr knappast så att korthåren generellt skulle vara bättre än långhåren, det finns bra och dåliga uppfödare/kullar hos båda hårlagen och man måste vara noga med att ha koll på mentaliteten när man köper valp. Men mentalt bra collies är å andra sidan riktigt trevliga hundar som man kan ha mycket roligt med. En fördel med korthåren är också att de i princip aldrig har HD, till skillnad från flera andra bruksraser.

Nåväl. Bland de bruksraser som nämnts och som jag träffat några av tycker jag att riesenschnauzer, dobermann, bruksschäfer och hovawart låter mer som om de passar in på vad ni söker med tanke på vaktbiten.

 

[Lillapyret]

Okej, har alltid varit lite förtjust i just schäfrar!
Men har hört väldigt "negativa" saker om rasen, främst vad det gäller att rasen skall vara ganska så "sönderavlad". Men om det stämmer eller ej, är jag inte säker på.

Utöver allergierna som du nämner, har rasen några andra hälsoproblem eller liknande? Är det svårt att hitta bra brukslinjer?

Jag med, en riktigt bra schäfer slår det mesta!
Sönderavlad skulle jag väl inte påstå att dem är, dock så finns det mycket att önska i hur aveln bedrivs idag.
Jag upplever att aveln snarare är ”utvattnad” och att man tyvärr har avlat på individer som inte besitter dom egenskaper som schäfern ska ha.
Man kan diskutera bakbensvinklar i all evighet men det största problemet tycker jag verka ligga i mentaliteten.
En hund som till exempel är nervös samtidigt som den har skärpa är aldrig bra.

Utöver det så är ju rasen känd för att ha problem med rörelseapparaten så det är viktigt att man är noga med val av uppfödare.

 

[Fetaost]

Okej, har alltid varit lite förtjust i just schäfrar!
Men har hört väldigt "negativa" saker om rasen, främst vad det gäller att rasen skall vara ganska så "sönderavlad". Men om det stämmer eller ej, är jag inte säker på.

Utöver allergierna som du nämner, har rasen några andra hälsoproblem eller liknande? Är det svårt att hitta bra brukslinjer?

Schäfer ligger i medelspannet när det gäller hälsa hos samtliga försäkringsbolag. Dvs att den är varken friskare eller sjukare än gensomsnittshunden.
Kolla ledstatistik på avelsdata, rasen har index och mentaliteten, rasen gör mentaltest. En del uppfödare är väldigt inriktade på fräcka tävlingshundar som lätt kan slå över i stress så undvik ljudande hundar som har svårt att koppla av.
Det finns många bra kennlar och hundar i Sverige.

 

[emma82maria]

Aldrig hört talas om Hovawart hitills, men den låter lockande! Hur stora brukar de bli mankhöjd, ungefär? Hur är mentaliteten samt hälsan hos rasen rent generellt?

Mankhöjden på tikar ska vara 58-65 cm och hanarna 63-70 cm och det är där de ligger oftast. Mina 3 tikar ligger mellan 60-63 cm ungefär. Hälsan är bra, de drabbas i något högre grad av sköldkörtelrubbning än andra rasen men det har uppfödarna jobbat hårt för att få ner och lyckats bra med. Annars ska man hålla koll efter OCD som dyker ibland men det är inget vanligt i rasen. Mentaliteten skulle jag vilja säga är bra. Visst dyker det upp skräp ibland men det tillhör inte vanligheterna. Däremot skiljer de sig åt en del i arbetsbarhet. Vissa är mer följsamma än andra och en del föredrar livet som gårdsväktare. Så där får man kolla runt lite efter vad man föredrar.

 

[toughcookie]

Jag tror spontant att det är lättare att hitta en bra schäfer än en bra malle om man inte vill ha det extrema. Och den stora skillnaden i mitt tycke är att en dålig malle är så djävulskt dålig medans en dålig schäfer i normalfallet bara är dålig.

Jag tränar med en hel del mallar och alla är skitroliga i arbetet och man kan verkligen bli sugen på att ha en. Men i de allra flesta fall har det legat ett extremt arbete med att få dem att bli hyggliga familjehundar utanför planen och flera av dem skulle aldrig funka i en barnfamilj då det är lätt att de nyper till om det blir lite livat. Samtliga spenderar timvis i träning eller är i tjänst.
Eller nu ljög jag, vi har en malle på klubben som jag tror är korsad med labrador, han är genomsnäll och nästan översocial. Han ägs av en äldre herre som tränar ett par timmar i veckan och bara går promenader i övrigt, inte helt utan komplikationer såklart men han funkar i samhället. Han är ju dock inte speciellt rastypisk....

 

[Hedinn]

Vad tänker ni att ni ska ha hunden till i eftersöket? Som spårhund enbart, och så har ni andra släpphundar?

Jag tycker att Kelpien låter som en passande ras för er, även om den kanske är i minsta laget

Och inte så reserverad… En mentalt bra kelpie ska älska folk. Dock brukar de ju kunna larma och har ju inte samma ”nallebjörniga” utseende som en labrador.

 

[Dentaku]

Och inte så reserverad… En mentalt bra kelpie ska älska folk. Dock brukar de ju kunna larma och har ju inte samma ”nallebjörniga” utseende som en labrador.

Alla kelpies jag har träffat har mer eller mindre klättrat upp i knät på mig så fort de fått chansen. Det är nästan som om de t o m FÖRSÖKT se ut som labradorlika nallebjörnar för att jag ska förstå hur gärna de vill kela och gosa.

 

[Huggorm]

Och inte så reserverad… En mentalt bra kelpie ska älska folk. Dock brukar de ju kunna larma och har ju inte samma ”nallebjörniga” utseende som en labrador.

Det är väl de stående öronen, jag vet folk som tycker hundar med såna ser mycket "läskigare" ut än de med hängande öron

 

[Ajda]

Sambons kusin m familj har malle. Deras gamla var grym! Den häftigaste hund jag träffat. Reaktionssnabb, super tränad och lydnaden satt 100%. Häftigt att se.

Nu fick de ta bort den för ett par år sen pga ålder och de köpte en ny. Jag har inte träffat den men sambons kusin sa att det var tufft första tiden. De var helt slut. Det är maken i familjens hund och han sköter träningen helt själv och de andra får inte blanda sig i den öht i början. Just för att han vill forma hunden och vill inte att något går fel. Han är väldigt duktig.

Vad jag vill säga är att malle ska man nog inte skaffa om man inte vill gå all in med hundträning.

 

[Wonderwoman]

Dobermann, hovawart och schäfer. Dessa tre tycker jag verkar passa in bäst. Duktiga på spår alla tre och är mer eller mindre vaktiga. Hoffen är väl kanske lite mer reserverad än de övriga. Men väldigt trevliga raser.

Mallen skulle jag inte satsa på för då ni främst verkar vara intresserade av spår. De är ju duktiga spårare men de tre jag listade högre upp i texten är i min mening bättre. Känner faktiskt inte till en enda som skaffat malle för att bara köra spår

Har en malle själv som är värdelös på spår
Mallen är också som flera redan skrivit mer krävande i vardagen, särskilt under unghundstiden.

 

[Åsa A]

Ytterligare en bruksras att titta på är beauceron, jag tror de har rätt så mycket av det ni vill ha.

Ursprunget är vallande/vaktande, numera mer brukshund. Följsamma, träningsvilliga, fysiskt oömma, inte alltid medvetna om sin storlek. Smarta hundar, snabblärda men kan mogna relativt långsamt.

De vaktar (eller snarare varnar, men det är nog det de flesta menar när de säger att de vill ha vakt i en hund?), är stora och svarta nog för att se avskräckande ut. Lättskött och vädertålig päls men fäller ganska rejält ett par gånger om året. Oftast språksäkra med andra hundar, sällan bråkstakar.

Flera har tävlat framgångsrikt i dragsporter. Även en del som kör viltspår med sina. Själv tränar/tävlar jag mina främst i lydnad, bruks (spår), rallylydnad och nosework.

Beskrivs ibland som reserverade men tyvärr är det ofta en omskrivning för osäker, även om jag har träffat några som varit just reserverade utan minsta osäkerhet. Generellt är beauceroner ganska öppna och glada, det har jobbats mycket med mentaliteten under de drygt 20 år som jag haft rasen och de flesta är sociala och trevliga. Men de funkar fint som avskräckande ändå pga färg, storlek och för att de är bra på att varna; folk kliver inte in hur som helst här, oavsett hur sociala hundarna än är.

 

[Lingon]

Alla kelpies jag har träffat har mer eller mindre klättrat upp i knät på mig så fort de fått chansen. Det är nästan som om de t o m FÖRSÖKT se ut som labradorlika nallebjörnar för att jag ska förstå hur gärna de vill kela och gosa.

Jag håller med även det finns undantag. Jag känner en som älskar de han känner men som är ointresserad (inte reserverad då det inte finns nån skepticism eller rädsla i honom) av människor han inte känner. Men de flesta jag träffat har överfallit en av lycka att få hälsa! Och de hälsar ofta mer hårdhänt än en labbe. Labben stannar iaf oftast med någon tass på marken medan kelpien beter sig som om den har känguru i stammen

 

[Dentaku]

Jag håller med även det finns undantag. Jag känner en som älskar de han känner men som är ointresserad (inte reserverad då det inte finns nån skepticism eller rädsla i honom) av människor han inte känner. Men de flesta jag träffat har överfallit en av lycka att få hälsa! Och de hälsar ofta mer hårdhänt än en labbe. Labben stannar iaf oftast med någon tass på marken medan kelpien beter sig som om den har känguru i stammen

Min korthårscollie har den där kängurugenen också. Häromdagen träffade vi en gammal tant med rullator när vi var ute som stannade och började prata. Hon älskade hundar och hade haft många egna men var för gammal och krasslig nu. Därför ville hon hemskt gärna hälsa på och prata med de hundar hon mötte.

Min hund hälsade också gärna. Först på ett mer lugnt och tantvänligt sätt där hon med viftande svans lät sig klappas och berömmas. Sedan fick jag kvickt gripa in när hon startade sin egen lilla lyckoritual med glada skall och jämfotasprång, som skulle riskerat att skicka både tant och rullator ner i diket…

 

[YorkWann]

Och inte så reserverad… En mentalt bra kelpie ska älska folk. Dock brukar de ju kunna larma och har ju inte samma ”nallebjörniga” utseende som en labrador.

Håller med, om man inte vill ha det där översociala, så ska man nog iaf ha med sig att kelpies ÄLSKAR folk

 

[Wakta]

Jag med, en riktigt bra schäfer slår det mesta!
Sönderavlad skulle jag väl inte påstå att dem är, dock så finns det mycket att önska i hur aveln bedrivs idag.
Jag upplever att aveln snarare är ”utvattnad” och att man tyvärr har avlat på individer som inte besitter dom egenskaper som schäfern ska ha.
Man kan diskutera bakbensvinklar i all evighet men det största problemet tycker jag verka ligga i mentaliteten.
En hund som till exempel är nervös samtidigt som den har skärpa är aldrig bra.

Utöver det så är ju rasen känd för att ha problem med rörelseapparaten så det är viktigt att man är noga med val av uppfödare.

Okej, tack för svar! Alltså ligger de största problemen hos schäfern trots allt i mentaliteten och ej hälsan, om jag uppfattat det rätt?

 

[Wakta]

Schäfer ligger i medelspannet när det gäller hälsa hos samtliga försäkringsbolag. Dvs att den är varken friskare eller sjukare än gensomsnittshunden.
Kolla ledstatistik på avelsdata, rasen har index och mentaliteten, rasen gör mentaltest. En del uppfödare är väldigt inriktade på fräcka tävlingshundar som lätt kan slå över i stress så undvik ljudande hundar som har svårt att koppla av.
Det finns många bra kennlar och hundar i Sverige.

Har alltid haft uppfattningen av att det är en "sjukare" ras men det var ju positivt att höra att den istället mer ligger i medelspannet!

Så utifrån det jag uppfattat hitills så handlar det mycket om att hitta bra kennlar och linjer. Då skillnaderna mellan dessa bruksraser inom sin ras verkar skilja sig väldigt markant gällande vad det är för hund man har (?).

 

[Wakta]

Mankhöjden på tikar ska vara 58-65 cm och hanarna 63-70 cm och det är där de ligger oftast. Mina 3 tikar ligger mellan 60-63 cm ungefär. Hälsan är bra, de drabbas i något högre grad av sköldkörtelrubbning än andra rasen men det har uppfödarna jobbat hårt för att få ner och lyckats bra med. Annars ska man hålla koll efter OCD som dyker ibland men det är inget vanligt i rasen. Mentaliteten skulle jag vilja säga är bra. Visst dyker det upp skräp ibland men det tillhör inte vanligheterna. Däremot skiljer de sig åt en del i arbetsbarhet. Vissa är mer följsamma än andra och en del föredrar livet som gårdsväktare. Så där får man kolla runt lite efter vad man föredrar.

Låter intressant det! Finns det stora skillnader mellan rasen i sig (show eller bruks-linjer) eller är de relativt "stabilla" rent generellt?

Hur är rasen till antal i Sverige, (rent nyfiken)?