Dåligt underlag- vart går er gräns?

[Totola]

Förr har jag haft en riktig bergsget till häst och tänkt lite i stil med ju värre terräng och underlag, desto bättre!

Nu har jag en mer snubbelfot/hinner inte hålla koll på fötterna, och som inte är lika självsäker på olika underlag (dessutom barfota, så man får ju anpassa litegrann utifrån med boots vs. utan) så numera går gränserna helt annorlunda.

Men jag märker lite av en kulturkrock, att det verkar vara svårt att ha förståelse för folk som är försiktiga med terräng om man själv är sån som går överallt, och kanske åt andra hållet, att de som är försiktiga och håller sig till vägar/stigar kanske har svårt att förstå sig på dom som ger sig ut på lite vadsomhelst.


Vart går era gränser?

-Vad undviker ni helst? (blankis, snö med skare, en halvmeter snö, värsta gruset till barfotahästen, klippor, djup gegga, osv)
-Vilka typer av ridvägar föredrar ni?
-Vad är det "värsta" ni ändå kan tänka er att rida på?


Blir spännande att höra!

 

[iNHALE]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

-Vad undviker ni helst?
Blankis försöker jag undvika. Is oavsett om hästen är broddad eller inte tycker jag inte om. Undviker också riktigt blött gräs och liknande underlag.

-Vilka typer av ridvägar föredrar ni?
Jag föredrar mjuk skogsväg eller grusväg som är jämn, slät och utan pickiga stenar. Finns en grusväg här i närheten där underlaget är riktigt bra, istället för grov grus/stenkross är det mer som lite grövre sand, superhärligt.

-Vad är det "värsta" ni ändå kan tänka er att rida på?
Lera är aldrig speciellt kul, men det kan jag ändå acceptera om det inte finns några bättre alternativ. Så länge det inte handlar om att vada runt i lera upp över kotorna brukar det gå rätt bra, bara man tar det lugnt så hästen inte halkar.

 

[Seabaz]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Detta var sista ridturen innan vi fick se oss besegrade av snön 2010...

Hästen är 155cm hög...



jag tycker det handlar om att ha sunt förnuft och att man känner sin häst. Det finns dagar då jag går på vissa underlag som jag andra dagar inte går bara för att det är tex ett annat väder...

 

[mackan]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Undviker:
blankis
skare
klippor
kalhyggen
storgrus/sten
tjock och djup lera

 

[Liten]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

-Vad undviker ni helst?
Blankis och rejäl lera försöker jag att undvika. Även med broddar, får min häst spänna sig för att kunna gå på riktig blankis, och det tror jag inte är nyttigt i längden. Lite samma med lera. Jag rider dock på båda underlagen ibland - det går inte att undvika vissa årstider häromkring.

-Vilka typer av ridvägar föredrar ni?
Det varierar väldigt, beroende på väder, humör hos mig och hästen, vad vi ska göra. Men en lagom mjuk grusväg, eller riktigt bra skogsterräng.


Jag jobbar för att min häst ska gå fram överallt. Det behöver dock inte gå fort, om han inte fixar att hålla rätt på fötter och ben (snubblar han, så går det i regel för fort). Därmed, finns det väl egentligen ingenting som jag alltid undviker. Däremot anpassar jag efter förutsättningarna för dagen/säsongen. Jag rider t.ex. inte i de djupa skogarna häromkring under de blötaste perioderna av året - dels pga det är en hel del berg/klippor (fullt ridbara, men med mycket fukt blir det snorhalt!) och även surhål, dels pga det blir så himla söndertrampat. Sunt förnuft, helt enkelt

 

[Buck]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

-Vad undviker ni helst? (blankis, snö med skare, en halvmeter snö, värsta gruset till barfotahästen, klippor, djup gegga, osv) blank is kan man brodda för, grus är inga problem då hästen har skor, en halvmeter snö har vi nog aldrig haft mer än drivor XD, klippor finns inte på många mils avstånd. men gegga och djup skare, dvs där snön når över hoven undviker jag.
-Vilka typer av ridvägar föredrar ni? grusvägar och stigar i skog där det inte finns massvis av rötter och grenar som hästen kan snubbla på.(fin öppen skog med sand mark finaste stig jag ridit på i förra jobb stallet ^_^)
-Vad är det "värsta" ni ändå kan tänka er att rida på? hoppning = i hagen/ åkermark, risk för att underlaget är för hårt och spridda stenar att snubbla på men ok för lägre hinder.
dressyr= lite för djup ridbana,
ute, skog med mycket rötter och grenar på marken + sump. men bara om jag har min kompis häst som är som ett ånglok och sköter allt själv och tar sig fram överalt. min häst hade inte klarat av sån terräng

 

[Got2Be]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

WOW va mycket snö!!!

-Vad undviker ni helst?
Blankis, skare, klippor, väldigt grusiga vägar/väldigt hårthårt packat grus (ponnyn gillar inte det), lera.

-Vilka typer av ridvägar föredrar ni?
Mjuk skogsväg Mjuka grusvägar med nästan inga stenar, utan mer som hårt packad sand/grövre sand (Som iNHALE beskriver), så när man rider där så blir det spår efter hästen Stubbåkrar och vallar som är torra och fina (om man har tillstånd såklart)

-Vad är det "värsta" ni ändå kan tänka er att rida på?
Det värsta är verkligen BLANKIS, lera (kan bli samma effekt som is, alltså sträckningar osv) och grusvägar som är hårda och väldigt grusiga!

 

[Riley]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Vad undviker ni helst?
Vad är det "värsta" ni ändå kan tänka er att rida på?
Grusvägar som antingen är stenhårda eller har fullt med stora stenar, snö med skare, branta stigar med sten och rötter, "klippor"/off road samt gegga, allt pga. skaderisken. Stenhårda grusvägar går väl an att skritta på lång tygel på, dock.

Vilka typer av ridvägar föredrar ni?
Mjuka skogsvägar, lagom tung sand eller anlagda slingor. Tjock blankis rider jag jättegärna på, det finns ju inget bättre i sviktväg och hästen spänner sig inte alls. På vintern annars skritt i djup snö då och då för att träna styrka.

 

[Kirre]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Och jag är en sån där som rider på det underlag som finns framför mig och anpassar ridningen därefter. Kan se fördelar med de flesta underlag, utom möjligen blöt blankis i backar.

Aldrig haft några underlagsrelaterade skador och har nog farit fram lite väl burdust ibland, utan skydd.

Preparerade ridbanor med sten i underlaget stör mig dock. Sen passar jag mig för våtmark jag inte känner till. Jag har gått ner mig en gång med häst och kom hem igen helskinnad i rena förskräckelsen. Vet jag dock bara att det håller gör det mig inget att det är geggigt till knäna.

 

[Totola]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Ser jättemysigt ut! Så länge det är pudersnö går det ju an, men när det börjat töa blir det TUNGT så då är det värre! :P

Jag knatade bara en pyttebit i snö upp till magen på hästen (eller snarare ponnyn, så det var nog ungefär som på bilden fast inte pudersnö) nu för någon månad sen bara, stackarn fick simma fram och vevade så med frambenen att jag blev orolig att han skulle fånga tyglarna med framhovarna! Så sen nöjde vi oss med lite mindre snödjup. "Simma" runt i pudersnö däremot är ju tokmysigt så länge det inte blir så långt att stackarna får mjölksyra!


kl
Kul med en massa som svarat!

Slutsatsen jag drar är att man nog går mycket efter vilken häst man sitter på, och hurpass orolig man är för skaderisken?

Följdfråga: tror/vet ni att ni skulle ha samma gränser om ni sitter på en annan häst eller går ni utifrån individen?

Lustigt nog funkar klippor ganska bra på min trots att den är snubbelfotad av sig, så länge man väljer bra vägar bland klipporna och inte det allra mest utmanande. Värre med underlag man sjunker ned i.

 

[Gimlan]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Klippor och grusväg med elak makadam på är nog det enda jag undviker med min 01:a (skodd runt om, men aaaaningens känslig i tassarna). 08:an undviker jag klippor, is och makadam och tar det försiktigare på ojämnt underlag, typ stigar (oskodd unghäst). Båda islandshästar. Undviker gärna gegga, inte minst med 01:an som tycker det är lite äcklig. Hon går om man ber henne, men slipper helst. 08:an är vit så henne släpar jag helst inte genom leran :P

01:an tycker det är roligt med eländig terräng och tar sig fram var som helst samtidigt som hon är försiktig. Stannar hon så vet man att marken inte håller eller att hon anser att något hindrar henne.

 

[Hæst]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Undviker hårda steniga vägar och grusade asfaltsvägar och sankmark man kan fastna i.
Föredrar ren asfalt sandvägar, gräs, berg, skogsstigar, rider gärna rätt genom skogar med eller utan stig.

 

[Riley]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

tror/vet ni att ni skulle ha samma gränser om ni sitter på en annan häst eller går ni utifrån individen?

Jag utgår absolut från individen och ägarens/den ansvariges önskemål, men vissa underlag undviker jag oavsett häst, däribland skare och extremt steniga/stenhårda grusvägar.

 

[Springsteen]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Hästarna jag rider nu tar sig fram som bergsgetter. Klippor, berg. No problems.

Min egen hade nog brutit benen på vissa ställen där dessa hästar dansar fram som ballerinor.
Så det beror helt på vad det är för en häst jag sitter på. Min är inte van att gå off-road så henne
är jag mer försiktig med när det gäller underlag, vi undviker djup lera och klippor och så vidare. Skare rider jag inte på.

 

[tuaphua]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Haha.. De är ju utsläpade sen fölålder i skogen med. Jäkligt bra!

TS:

Jag lägger upp ridpass enligt häst jag sitter på. De flesta hästar klarar oländig terräng bara de går sakta. Men blankis undviker jag iom att jag inte vill sätta dem i spänning. Och jag undviker sån typ av stora och vasa stenar/grus/vadmannuskakalladet som kan ge blåmärken eller sticka till i hovarna på dem.
Skare undviker jag med.

Är hästen oskodd försöker jag rida på mjukt underlag kanske mer än om den är skodd.

De hästar jag haft mycket rider jag gärna i oländig terräng med. Gärna med träd man får rida slalom kring. De får en väldig koll på sina ben, lär sig lyfta dem, lär sig impulskontroll(att vänta och fråga), man stärker förtroendet, de får mer hjärngympa(blir lugna) och gymnasticeras av det.
I vårt stall upplever jag att det mer är ryttarna som begränsar hästarna än tvärtom. Folk är rädda för att klättra etc. De tycker det är för brant.

Platta, preppade stigar/vägar tycker jag är lite trist. Men kan vara kul att fräsa på alt om man vill träna dressyrövningar skom kräver space i sidled.

 

[Liten]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Jag utgår absolut från individen. Förra hästen red jag i alla gångarter, på de flesta underlag (blöta berg undantaget, men torra var det inga som helst problem med). Hon var/är stensäker på foten, gick fram överallt och jag kunde flytta "en hov i taget" med henne. Dessutom var/är hon attans orädd - går verkligen att lita på ute i skogen. Jag och nuvarande är inte riktigt där ännu, honom får jag ta det lite försiktigare med så att han ser sig för ordentligt.

 

[norrsol]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Absolut värsta underlaget tycker jag är vårdagar då det tinat mycket och sedan fryser detta till is som är fasligt ojämt & buckligt så hästen inte har något bra ställe att sätta hovarna på. Som gjort för vrickningar/stukningar.

Eller nysnö som finns på isen, snön packas under hovar och sedan blir det som skriskoåkning för hästen (trots snösulor!) som gjort för fläkskador

Underlag jag inte gillar:
klippor -skulle aldrig gå på såna
skare - kan bli väldigt vasst
Djup lera/sankmark

Finns säker fler underlag som inte är bra om det inte blir "lagom" användning av det som djup sand, för hårda vägar mm.

 

[axel]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Var hästen lika snubblig med skor?

det brukar de inte vara.

 

[Piraja]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Då jag har hästarna barfota är det först och främst is jag undviker. Det handlar om några veckor på våren så jag finner ingen anledning att sko/skaffa boots etc. Sen är skaren nåt jag undviker, nu är den tjock och skarp så det blir inget jobbat med hästarna just nu. I övrigt rider jag nog överallt här i området. Kan vara nog så spännande efter ihållande regn då branterna är hala, men det går Jag bor alltså i kuperat område, branter, åar, hyggen och lite lite grusväg på Västanåsidan. Underlaget är alltså rätt bra och jag kan ha hästarna oskodda, det är ett plus!

 

[Pathmaker]

Sv: Dåligt underlag- vart går er gräns?

Undviker
Is överhuvudtaget :O broddar är väl en slags säkerhet men aldrig något som kan garantera. Klättrar gärna i berg, har en pålle som är fast på foten och fixar det mesta men ibland snubblar han också så länge det inte är blött på berget eller hal mossa går det bra
asfalt är väl inte heller en favorit, att promenera på det går bra men att rida gör bara ont i mig D: och så träskmark, eller du vet sån där äcklig sumpig mark som man ser älgar trava över hur lätt som helst men som man själv sjunker ner i som om det vore kvicksand.
Föredrar
Mjuka skogstigar, barrskog helst Ni vet där det ligger barr överallt och man hör det dova hovslagen från hästen :3 Mysigt!

Värsta att rida på
En mosse, som jag sa ovan att det blir som att rida i kvicksand. Oftast ger man inte sig ut på ett sånt område men om man rider på okänd mark kan man plötsligt bara plumsa i och det är en mardröm.