Dåligt bordsskick :(

Nu närmar vi oss med rekordfart en av mina favoritgrenar här: "Inget exempel är för långsökt för Buke". :D

Haha :D

Men för att bruka lite allvar. . Ganska många i min vänkrets arbetar som chefer . Och jo, mer än en gång när anställningsintervjuer kommer på tal med de som genomför sådana (inklusive mig själv) så ja flertalet av dem skulle direkt sortera ut en person som smaskar om det uppstår vid intervjun. Likaså känner jag en som är chef på ett större företag, han sorterar direkt ut alla som har stavfel i sin ansökan vid första urval och får möjligtvis vara med i en andra vända om första inte gav något.
Motivering; då har du inte ansträngt dig tillräckligt, för idag finns det fina hjälpmedel för rättstavning även om du har dyslexi.
Efter att ha grunnat några varv på saken så kan jag förstå tankesättet. Som medarbetare representerar du företaget.
 
Min pappa äter med öppen mun samtidigt som han andas ljudligt genom näsan och sambon håller gaffeln som en grottmänniska samtidigt som han hukar sig över bordet. Känner att jag är rätt härdad :laugh:.

Jag är helt på det klara med vilka bestick som gäller när (annars frågar jag), men jag bryr mig för lite för att sitta stel som en pinne under middagen. Är såsen god så doppar jag gärna brödet, jag använder händerna för mycket och tycker att man kan väl prata om intressanta saker istället för tråkiga. Men jag hade blivit väldigt förnärmad om någon fått för sig att fostra mig att äta annorlunda. Den enda man får fostra är sina barn (men inte genom att svälta dem om de äter "fel"). Det är okej att upplysa om att det är en stel tillställning och att fråga om jag vill veta hur man förväntas uppföra sig men redan där balanserar man lite på gränsen. Klarar man inte av att ha mig som middagsgäst så är det bäst att inte bjuda mig.
 
Blev tvungen att leta reda på henne - det finns ett test! :D

Alla rätt här (så då är jag bättre än 88% av pöbeln under mig!), hur går det för andra? :laugh:

9 av 10 och då dricker jag direkt ur mjölkkartongen, mosar ihop lämplig mat(potatis och torsk med äggsås! :d ) till en gegga på tallriken för att sleva i mig med gaffeln samt diskuterar frejdigt alla möjliga känsliga ämnen vid bordet. Men kanske inte vid finare bjudningar, vid behov skärper jag till mig. Lite.
 
Angående det där med att smaska när man äter så funderar jag på om det kanske inte alltid det går att göra något åt? Det finns väl personer som har kronisk nästäppa t ex och med tanke på hur det låter när jag själv ska äta när jag är förkyld och inte kan andas ordentligt genom näsan så måste det vara knepigt om man lider av detta permanent.

Jag ska nog för övrigt undvika att äta knäckebröd i vissa bukefalisters närvaro. Jag lyckas aldrig göra det på ett civiliserat sätt trots att jag verkligen försöker utan smulorna sprutar som om jag vore en glupsk shetlandsponny.
 
9 av 10 och då dricker jag direkt ur mjölkkartongen, mosar ihop lämplig mat(potatis och torsk med äggsås! :d ) till en gegga på tallriken för att sleva i mig med gaffeln samt diskuterar frejdigt alla möjliga känsliga ämnen vid bordet. Men kanske inte vid finare bjudningar, vid behov skärper jag till mig. Lite.

Vilken bommade du? :D :p
 
Precis. Och katastrofbordsskick signalerar att man inte har fått en grundläggande uppfostran. Det är kanske inte en sån person man vill ska representera företaget vid kontakter med kunder och affärskontakter.
Jag har arbetat med en sån person. Hen fick faktiskt tillsägelse till slut. En mycket intelligent person för övrigt men bordsskick och rena kläder utan mat fram på tröjan var för svårt. Hur hen åt vid bordet var precis som beskrivet av många här. Ryys
 
  • Gilla
Reactions: Sar
Smaskande och äta med öppen min är blergh!

O övrigt bryr jag mig inte särskilt om hur folk äter. Jag äter helst med händerna, även på restaurang.
Delar upp sakerna var för sig, skär i bitar och sen äter jag med händerna och doppar i såsen.

Jag kan äta ordentligt, vet hur man ska hålla bestick, vilken ordning och allt det där. Min papp var mycket nogrann med bordsskick. Men nu är jag vuxen och äter som jag vill.
 
Är detta artigt?

När tråden ändå är uppe.

När jag äter middag hemma hos ett par så ska gästerna ta mat först. Jag är sist tillkommen i gruppen så det är viktigt att jag tar först. De vill vara artiga.

Jaha. Sist ska värdparet ta mat. De är väldigt långsamma. Sen ska de hälla upp dryck. De är väldigt långsamma.

Sen hälsas alla välkomna och vi får äta.

Hur varm tror ni att min mat är i det läget? Jag förstår att värdparets mat fortfarande är varm. Men defenitivt inte min :meh:

Är detta verkligen ett fint och artigt förfarande?

Så fort etikett gör att man har det mindre trevligt har man börjat missa poängen, som ditt värdpar.:grin: Hur stort är sällskapet?
 
Från vett-och-etikett.com

---
  • Ingen gäst börjar äta innan värdinna eller värd sagt varsågod eller börjat äta själva.
  • En myt säger att man får börja vid fler gäster än åtta vid bordet, detta är fel.
  • När du sitter till bords och innan det sagts varsågod, kan du dricka av vattnet, bryta och äta av brödet, samt placera servetten i ditt knä.
  • Om det serveras soppa, eller om det är många gäster och maten riskerar bli kall uppmanar ett bra värdpar gästerna att börja äta direkt.
 
Äter nu jag med. Provade att vända på gaffeln så piggarna pekar neråt. Trodde jag skulle slå ut varenda tand.. :D

Dricker direkt ur flaskan gör jag just nu med. Tur det bara är mina katter här hemma som sällskap just nu.
Min bästa vän kommer från en gammal ansedd bondsläkt. Hon har med skärpa sagt att dricker ur flaskan gör man bara på åkern...... Så varje gång jag har en flaska så vänder jag bort huvudet när jag dricker.

Men hon är nog den enda som kommenterat ät- och drickvanor i min bekantskapskrets. :rofl:
Mer än den chef jag hade som alltid åt av smöret när vi var på restaurang. Dvs tog rejält med smör på kniven och stoppade den i munnen. Den chefen kommenterades rätt frekvent av oss anställda, utom hörhåll för henne naturligtvis.
 
Nej, jag frågar för att jag inte fattar varför man drar med sig en vän på en middag om det är obekvämt både för sig själv och de andra middagsgästerna.
Av respekt för den som bjuder... Det är det trixiga. Att man förstår att man bör uppföra sig korrekt gentemot flera personer och kanske inte bara tänka på vad man själv tycker. TS gjorde det bästa hen kunde av situationen.
 
Helt klart är det ett värre etikettsbrott att säga till någon med dåligt bordsskick än att ha dåligt bordsskick! Det handlar inte om något "men varför ska jag", "hur känslig kan man vara" eller något annat, det handlar om god etikett och att säga till är värre. Det får ni nog acceptera, om ni är noga med att veta hur man för sig...

God etikett är att inte låtsas om att det händer något anmärkningsvärt alls.
Jag håller med, men är glad för att hon sa till ändå. Hur många år ska man behöva öka lidandet i världen? Men jag säger inte själv till någon. Inte ens mat i skägget.

(Men däremot säger jag till utanför bordsskick. Toapapper som hänger i kjolen o spruckna jumpabyxor och sådant)
 
  • Gilla
Reactions: Sar

Liknande trådar

Kropp & Själ Hej buke, Jag har en underbar person i min närhet som jag har märkt mår väldigt dåligt psykiskt. Vi lärde känna varandra för ungefär...
Svar
5
· Visningar
976
Senast: Hallonsoda
·
  • Låst
Tjatter Middagen är i full gång, alla pratar, skrattar och har trevligt. Speciellt @Monstermom trivs med livet. Äntligen hemma från skogarna...
65 66 67
Svar
1 326
· Visningar
49 498
Övr. Katt Denna artikel publicerades för en tid sedan i Sveraks medlemstidning "Våra katter" Jag tycker den är så klockren och träffande...
Svar
8
· Visningar
1 620
Senast: Tviggy1081
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp