Status
Stängd för vidare inlägg.
Tydligen någon som tar bort mina inlägg. Känns ju så där.
Så jag tappar lusten helt att skriva något. Ta bort hela forumet få eller skriv någon förklaring tycker jag.
 

Men räcker det inte allt jag redan går då? Bara att gå fram och tillbaka till hagar, rida och allt möjligt det räknas alltså inte alls?
Känns som hur jag än gör så är det fel och sen ska jag vara så tacksam för tips som ger mig exakt noll och ingenting. Jag är som fel hur jag än gör eller inte gör 😞
Och jag orkar inte riktigt heller prata med någon och det är också fel.
Jag måste bli bättre men jag vet inte längre
Det blir lite som att jämföra att sitta och vänta på bussen med att sitta på en strand och slappa med en bok. I bägge fallen sitter du ju men det är, vanligen, bara det ena som är avkopplande.
 
Fick tipsen om att gå en promenad.
Alltså jag orkar inte längre!
Vad är det för fel på alla människor 😭
Inte ens de man tror ska fatta förstår nånting öht.
En promenad? Seriöst?!
Blir bara så jävla förbannad
Jag förstår att en promenad kan låta löjligt i ditt sammanhang eftersom du behöver så mycket mer än så. Men om du inte vill ta mer hjälp, så får du ju förlita dig till sådana små medel - vad annars ska du göra liksom och vad förväntar du dig att folk ska säga/göra? Än en gång - ta mer hjälp. :heart
 
Jo ni har nog rätt.

Jag ska försöka vara snäll mot mig själv. Då är det lättare att vara snäll mot andra också.
När jag är arg på mig själv eller frustrerad är det bättre att jag vet inte bara andas. Göra klart det jag ska göra eller göra nånting annat.
Har skrivit en lista på alternativa saker att göra när det känns hopplöst.
 
Drick en kopp kaffe.
Tänk på tre bra saker i livet (Svårt när det känns pissigt dock).
Kolla om jag behöver äta.
Krama katten eller en häst.
Om jag är inne gå ut 10 minuter och gör ingenting annat än var i trädgården.
(detta att göra ingenting nykter måste jag träna på)
Bra förslag 👍Bra saker!
Försök se små detaljer i trädgården, lyssna, dofta och se dig omkring. Slappna av i ögonen.

Märkte plötsligt en vår, då jag också hade stressproblem, att allting "bara hände" i naturen och jag hade inte sett någonting alls av det, trots att jag bor mitt i den. Det var en lärorik insikt! Har en inne-/koppel-/rastgårdskatt som jag kände mig stressad av att vara på promenad med förut. Han kunde sitta och stirra in i en grästuva i 10-15 minuter och jag stod brevid och suckade. Efter insikten att jag hade missat våren bestämde jag mig för att ta vara på kattpromenaderna och se det som "min" (eller vår) stund. Nuförtiden njuter jag av att bara stå och vänta eller strosa långsamt hit och dit efter katten. Jag ser, jag lyssnar, jag känner dofter och jag försöker vara i nuet. Nuförtiden gillar jag våra promenader - mycket!
Låter så här i skrift som en klyschig påhittad historia, men den är faktiskt 100% sann.
 
Senast ändrad:
Drick en kopp kaffe.
Tänk på tre bra saker i livet (Svårt när det känns pissigt dock).
Kolla om jag behöver äta.
Krama katten eller en häst.
Om jag är inne gå ut 10 minuter och gör ingenting annat än var i trädgården.
(detta att göra ingenting nykter måste jag träna på)
Och om du är arg, frustrerad etc så kan du ju absolut behöva få ur den "energin" ur kroppen. Slå en kudde, skrik i den, kasta saker som känns ok att göra det och i rätt miljö etc om du inte känner för att skrika och härja så alla ser och hör liksom. Kanske låter dumt och konstigt. Och känns märkligt också att göra så. Men kan man gå in i sig och plocka fram de känslorna och låta dem få komma ut kan det ju kännas bättre efteråt. Men visst kan det vara svårt att känna sig ok med det först. Känns kanske knepigt och konstlat först.
 
Måste dricka för det är det enda som hjälper. Måste sluta tänka och känna. Detta håller inte alls längre. Ingen förstår och ställer jag krav så blir det fel.
Helst ska allt bara flyta på men det gör det inte. Bara sjunker hela tiden och alla trycker ner mig. De tror de hjälper men mest har helt motsatt effekt.
Måste dricka idag kanske för sista gången. Ska lämna mig själv. Denna hemska äckliga människa. Hon måste bort
Svängde du in när du passerade "värsta systembolaget"
Du skriver som om du är full. ??

Det är absolut inga fel på dig. Och "alla" trycker inte ner dig.

Alla vi som skriver på buke, vi gör det för att vi bryr oss om dig. Det borde du väl fattat vid detta laget.
Men skriver jag till en stupfull människa är det väl lönlöst. Hoppas du kan läsa i tråden när du är nykter igen.
 
Fick tipsen om att gå en promenad.
Alltså jag orkar inte längre!
Vad är det för fel på alla människor 😭
Inte ens de man tror ska fatta förstår nånting öht.
En promenad? Seriöst?!
Blir bara så jävla förbannad
Det finns hela samlingsforum med citat som personer med psykisk ohälsa fått som tips. Jag tror någon tom började att brodera små tavlor med välmenande men missriktade råd och tips bara för att kanalisera frustrationen någonstans.

Folk menar väll väl (antar jag) men ibland vill man ju bara ta deras råd och tips och trycka ned dom i halsen på dom igen ("prova och svälj, så känns det bättre, bara ett tips i all välmening"). Ja motion och speciellt i en vilsam utemiljö KAN hjälpa mot ångest men oftast inte enbart. Man kan absolut ta en promenad om man känner att man vill göra det och det är något man tycker om. Men för en akut ångestattack eller liknande stark känslomässig kris kanske det inte direkt är det man behöver. Snarare en varm söt dryck, en kram och någon som lyssnar.

Sen är det väll bra att göra som du gör nu, gör en lista med allternativ att ta till när du känner att beroendet eller ångesten pockar på, det viktiga är ju att bryta tankemönstret. Exakt vad man gör för att bryta är kanske mindre viktigt.

Ibland får man helt enkelt rida ut skiten, vara sur, arg och frustrerad eller ledsen eller vad det nu är. Efter ett tag så går det oftast över i något mer hanterligt.
 
Pratade med mamma. Om vad jag ska göra ikväll och om allt möjligt. Sen berättade hon att hon skulle ta ett glas vin ikväll.
Jaha ok??! Varför berättade hon det? Vad ska jag med den informationen till??

Blir så trött. Sen fortsatte hon bara att prata om allt möjligt. Jag orkade inte mer sen fick jag ur mig att jag hade druckit vin tidigare i veckan eftersom jag hade så ont.
Hjälpte det? Frågade hon.
Ja lite sa jag.
Vad bra sa hon då.

Vad bra. Vad BRA!! Ja men jättebra. Det är ju fantastiskt. Helt suveränt.
Jag kan inte prata men någon för det blir som sagt helt fel. Eller då har hon helt rätt. Det var kanske bra och precis det jag behövde?
 
Pratade med mamma. Om vad jag ska göra ikväll och om allt möjligt. Sen berättade hon att hon skulle ta ett glas vin ikväll.
Jaha ok??! Varför berättade hon det? Vad ska jag med den informationen till??

Blir så trött. Sen fortsatte hon bara att prata om allt möjligt. Jag orkade inte mer sen fick jag ur mig att jag hade druckit vin tidigare i veckan eftersom jag hade så ont.
Hjälpte det? Frågade hon.
Ja lite sa jag.
Vad bra sa hon då.

Vad bra. Vad BRA!! Ja men jättebra. Det är ju fantastiskt. Helt suveränt.
Jag kan inte prata men någon för det blir som sagt helt fel. Eller då har hon helt rätt. Det var kanske bra och precis det jag behövde?
Vet hon om dina besvär med alkoholen?
 
Pratade med mamma. Om vad jag ska göra ikväll och om allt möjligt. Sen berättade hon att hon skulle ta ett glas vin ikväll.
Jaha ok??! Varför berättade hon det? Vad ska jag med den informationen till??

Blir så trött. Sen fortsatte hon bara att prata om allt möjligt. Jag orkade inte mer sen fick jag ur mig att jag hade druckit vin tidigare i veckan eftersom jag hade så ont.
Hjälpte det? Frågade hon.
Ja lite sa jag.
Vad bra sa hon då.

Vad bra. Vad BRA!! Ja men jättebra. Det är ju fantastiskt. Helt suveränt.
Jag kan inte prata men någon för det blir som sagt helt fel. Eller då har hon helt rätt. Det var kanske bra och precis det jag behövde?
Har du berättat för henne nu?
 
Pratade med mamma. Om vad jag ska göra ikväll och om allt möjligt. Sen berättade hon att hon skulle ta ett glas vin ikväll.
Jaha ok??! Varför berättade hon det? Vad ska jag med den informationen till??

Blir så trött. Sen fortsatte hon bara att prata om allt möjligt. Jag orkade inte mer sen fick jag ur mig att jag hade druckit vin tidigare i veckan eftersom jag hade så ont.
Hjälpte det? Frågade hon.
Ja lite sa jag.
Vad bra sa hon då.

Vad bra. Vad BRA!! Ja men jättebra. Det är ju fantastiskt. Helt suveränt.
Jag kan inte prata men någon för det blir som sagt helt fel. Eller då har hon helt rätt. Det var kanske bra och precis det jag behövde?
Har du berättat att du är alkoholist och kämpar mot ditt beroende? Om inte så var väl inte hennes kommentarer speciellt märkliga, tänker jag.
 
Pratade med mamma. Om vad jag ska göra ikväll och om allt möjligt. Sen berättade hon att hon skulle ta ett glas vin ikväll.
Jaha ok??! Varför berättade hon det? Vad ska jag med den informationen till??

Blir så trött. Sen fortsatte hon bara att prata om allt möjligt. Jag orkade inte mer sen fick jag ur mig att jag hade druckit vin tidigare i veckan eftersom jag hade så ont.
Hjälpte det? Frågade hon.
Ja lite sa jag.
Vad bra sa hon då.

Vad bra. Vad BRA!! Ja men jättebra. Det är ju fantastiskt. Helt suveränt.
Jag kan inte prata men någon för det blir som sagt helt fel. Eller då har hon helt rätt. Det var kanske bra och precis det jag behövde?

Vet hon inte om att du är alkoholist är svaren inte konstiga alls.
Det skulle bli lättare för dig om du var ärlig mot sina nära ❤️
 
Om man säger så här och tänker på en fullfjädrad alkoholist så är det ett visst sätt man tänker sig denna. Tex parkbänk och hela den grejen.
I andra änden har vi de med ett riskbruk.
Och nånstans där emellan är jag. Har passerat riskbruksnivån men är inte på parkbänksnivån. Utan skulle säga närmare riskbruksnivån än den andra.

Så och jag vet inte vad min mamma vet eller inte vet. Hur ska jag kunna veta det?
Och nej jag har inte ordagrant sagt att jag är en så kallad alkoholist. Men skulle hon lägga ihop ett och ett kanske hon vet?
Men jag vet inte.
Och är det mitt ansvar att säga till hela världen vad jag är eller inte är?!
Ja det kanske det är men nej det har jag inte gjort för det är helt omöjligt.
 
Jag har läst på lite om orsaken till alkoholism. Varför vissa drabbas och andra inte.
Det är något med kopplingen i hjärnan.
Vissa föds också med en sårbarhet för att bli det. Och den sårbarheten har jag redan.
Jag har inte ärvt själva sjukdomen men i och med sårbarheten och mitt konsekventa drickande har jag utvecklat ett beroende.
Jag kan inte backa tillbaka till där jag var för tio år sedan. För det går inte. Men jag kan stoppa en fortsatt eskalering så att min kurva tillslut inte behöver hamna på parkbänksnivån.

På ett vis känns det mer ok att tänka att det är hjärnan hos mig som fungerar annorlunda än för majoriteten. Min hjärna är programmerad för att tycka väldigt mycket om alkohol och svarar på det. Även negativa följder slätas över eftersom alkoholen alltid vinner i slutändan.
 
Om man säger så här och tänker på en fullfjädrad alkoholist så är det ett visst sätt man tänker sig denna. Tex parkbänk och hela den grejen.
I andra änden har vi de med ett riskbruk.
Och nånstans där emellan är jag. Har passerat riskbruksnivån men är inte på parkbänksnivån. Utan skulle säga närmare riskbruksnivån än den andra.

Så och jag vet inte vad min mamma vet eller inte vet. Hur ska jag kunna veta det?
Och nej jag har inte ordagrant sagt att jag är en så kallad alkoholist. Men skulle hon lägga ihop ett och ett kanske hon vet?
Men jag vet inte.
Och är det mitt ansvar att säga till hela världen vad jag är eller inte är?!
Ja det kanske det är men nej det har jag inte gjort för det är helt omöjligt.
Som jag sa för många sidor tillbaka.
Alkoholister finns av alla de sorter, inte enbart de som sitter på parkbänken. Det är den resande försäljaren med representationsmiddagarna, den som och dricker hemma för att det var en jobbig dag, där mängderna ökar för att man inte får samma avslappning som tidigare, för att man självmedicinerar Ångest, mm. Det finns alla sorter.

Du har samma skygglappar och försvarsmekanismer som mina patienter.
 
Om man säger så här och tänker på en fullfjädrad alkoholist så är det ett visst sätt man tänker sig denna. Tex parkbänk och hela den grejen.
I andra änden har vi de med ett riskbruk.
Och nånstans där emellan är jag. Har passerat riskbruksnivån men är inte på parkbänksnivån. Utan skulle säga närmare riskbruksnivån än den andra.

Så och jag vet inte vad min mamma vet eller inte vet. Hur ska jag kunna veta det?
Och nej jag har inte ordagrant sagt att jag är en så kallad alkoholist. Men skulle hon lägga ihop ett och ett kanske hon vet?
Men jag vet inte.
Och är det mitt ansvar att säga till hela världen vad jag är eller inte är?!
Ja det kanske det är men nej det har jag inte gjort för det är helt omöjligt.
Du behöver inte berätta något alls för någon. Men då kan du inte heller bli arg/ledsen/frustrerad om de säger saker som inte är lämpliga. Det är inte rättvist om du blir arg, om du samtidigt undanhåller sanningen. Du ger inte folk en chans att göra rätt och visa omtanke.
 
Som jag sa för många sidor tillbaka.
Alkoholister finns av alla de sorter, inte enbart de som sitter på parkbänken. Det är den resande försäljaren med representationsmiddagarna, den som och dricker hemma för att det var en jobbig dag, där mängderna ökar för att man inte får samma avslappning som tidigare, för att man självmedicinerar Ångest, mm. Det finns alla sorter.

Du har samma skygglappar och försvarsmekanismer som mina patienter.
Så du tycker att jag har skygglappar när jag skriver att jag läst på och försöker hålla mig konkret?
Jag behöver något att gå på inte bara alla känslor hit och dit!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok An tagligen så tycker nån att jag inte borde skriva en dagbok "bara för att skriva av mig". Men det är ju fritt att inte läsa och jag...
Svar
6
· Visningar
1 993
Senast: Raderad medlem 149524
·
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 043
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Dethär är värt en ny dagboks tråd tycker jag. För att idag har det hänt en väldigt stor sak som är att jag har blivit häst ägare idag...
2
Svar
30
· Visningar
2 684
Senast: Rosett
·
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Nu är det höst! Kanske inte egentligen men skolan har börjat idag så då räknas det som höst tycker jag! Så dethär kommer vara min höst...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
11 082
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Galoppera
  • Födda -21

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp