Så tänker jag också. För varje gång jag stöter på cyklister som beter sig på sätt jag tänker inte är optimalt ur min synpunkt, gissar jag att de (som grupp) stött på extremt många fler bilister som utsatt dem för fara...
Jag har sett samma diskussioner pågå kring ryttare på vägen, av folk som inte själva rider. De är livsfarliga, hindrar trafiken, otrevliga och kräver att andra fordon ska anpassa sig efter dem (sakta ned, stanna, till och med stänga av fordonet), trots att det är på vägen, där hästen inte borde vara. Att man kan rida någon annanstans.
Och rent krasst, vi KAN rida någon annanstans. Vi MÅSTE inte rida på vägar. Vi gör det för att vi VILL rida på specifika (bättre) platser än de som finns i anslutning till stallet, men vi vill ändå helst inte rida bland bilar för att det är en stor säkerhetsrisk. Varför har vi så svårt att förstå att detsamma kan gälla andra oskyddade trafikanter? Hade det funnits lika bra platser att cykla på där det inte fanns bilar, tror vi inte att cyklisterna hade föredragit dem?
Jag tänker, att för en oinvigd, kan vi precis lika gärna rida på "smala skogsstigar", för där kan ju en häst gå. Men där kan ju inte vi träna på sättet vi vill, eller hålla högre fart, så vi väljer istället grusvägar, som trots allt är skapade för motorfordon. Ändå vill vi att de motorfordon vi möter saktar ned när vi ska passera, kanske till och med stannar och stänger av om det är trångt. Även traktorer, som är arbetsfordon och ofta har tidspress i sina jobb, önskar vi stannar för oss på smala grusvägar för att vi ska kunna utföra våran hobby. Dvs de ska pausa sitt jobb till fördel för våran hobby. För när vi möter traktorer är det med största sannolikhet inte på en anlagd ridslinga.
Vi har andra alternativ, men vi väljer att rida där det finns trafik, för att det är där vi kan rida på det sätt vi vill.