Köra om ekipage som vinkar fram i kurva med skymd sikt?

Usch då, vad hände?

I mitt fall är det nog egentligen mer för min egen skull jag gör halt. Hästen är stencool med alla typer av fordon (även om man såklart alltid får vara beredd på att något kan hända) och skiter nog blankt i om hon står still, går framlänges, baklänges eller på händerna när bilarna passerar. Jag känner dock att JAG blir lite spänd av känslan av att något närmar sig bakifrån, och det kan ju i sin tur påverka situationen negativt.
Vi mötte en traktor med plogblad. Plogbladet var inte i marken. Brorsan stannade för att släppa förbi den och hästen börjar småbacka med rumpan upp ivägen när traktorn är i jämnhöjd med dem. Föraren stannade och jag skrek (var ju tvungen att överrösta traktorn) till brorsan att röra sig framåt, själv gick jag lite bakom med min andra häst. Så fort de började röra sig framåt så löste sig situationen.
Det tog nog inte mer än ett några sekunder men i huvudet hann jag se hur hon backade på plogbladet, slet sig och sprang ut på 90 vägen vi precis korsat och/eller manglade brorsan.
 
Jag råkade ut för en liknande situation härom veckan, det var kanske samma? Först häst med vagn och bakom häst med ryttare. Jag kommer upp bakom dem i en kurva på en 70-väg och de viftar förbi mig. Jag kör inte förbi förrän jag får klar sikt, jag litar inte på att andra kan bedöma trafiksituationen av skäl som andra tagit upp, man vet ju inte ens om de har körkort.

Jag tillhör de som försöker att flytta undan min häst från vägbanan när det kommer en bil bakom. För nästan tio år sedan ledde jag min häst när en bil kom upp bakom, och just när den passerade oss gasade föraren till och min häst slängde ut ena bakbenet i förskräckelse och sparkade på bilen. Sedan dess ser jag till att hon har så långt avstånd till bilar att hon inte når att sparka på dem, och eftersom alla bilister inte har vett nog att hålla tillräckligt avstånd till hästar får jag se till att avståndet är tillräckligt.
 
Nu har jag klippt ut en mening var i båda era svar.

Jag tycker inte att "jag måste rida på 70-väg för att komma till ... " är en godtagbar anledning att ge sig ut på en 70-väg. Man MÅSTE inte rida någonstans alls, hästen klarar sig utmärkt ändå. Du VILL rida till en viss plats, och det krävs ridning på en 70-väg för att ta sig dit.
Ridning utgör alltid en skaderisk för hästen, och jag tycker att man som ryttare/ägare är skyldig att försöka hålla den risken nere. Jag tycker inte att det är rimligt att hästen ska behöva utsättas för onödigt höga risker bara för att ägaren vill rida på ett visst ställe. Alla har olika syn på vad som räknas som onödiga risker, för min del räknas 70-vägar in där.
Ridning är ett privilegium som vi människor gör för vårat eget nöjes skull, det får man inte glömma bort!

70-vägar kan se väldigt olika ut, jag tycker att det blir för kategoriskt att säga att man *aldrig* ska rida på 70-vägar. Jag hade till exempel inte gett mig ut på 70-vägen som ekipagen jag körde om igår rörde sig på (och heller inte valt en stallplats där ridning på en sådan väg varit enda alternativet). Däremot känns det rimligt att rida på "våra" 70-vägar, som är av en helt annan karaktär. Idioter som lastbilsföraren som inte saktade ner får man nog hålla sig till inhägnat område för att helt och hållet kunna undvika.

Och så är det väl alltid en avvägning med riskerna... Att inte variera underlag är en risk. Att *inte* motionera min lättfödda häst ordentligt blir en risk...
 
Vi mötte en traktor med plogblad. Plogbladet var inte i marken. Brorsan stannade för att släppa förbi den och hästen börjar småbacka med rumpan upp ivägen när traktorn är i jämnhöjd med dem. Föraren stannade och jag skrek (var ju tvungen att överrösta traktorn) till brorsan att röra sig framåt, själv gick jag lite bakom med min andra häst. Så fort de började röra sig framåt så löste sig situationen.
Det tog nog inte mer än ett några sekunder men i huvudet hann jag se hur hon backade på plogbladet, slet sig och sprang ut på 90 vägen vi precis korsat och/eller manglade brorsan.

Fy vad läskigt. Just de där sekunderna när man ser det alternativa skräck-scenariot framför sig är ju hemska. Bra att det gick bra!
 
Haha, hade jag som bilist hamnat bakom dig hade jag nog svurit över att hästar med tillhörande människo-dårar inte har i trafiken att göra. :p

På samma sätt som jag här om dagen svor över att BILISTER inte har i trafiken att göra när jag och hästen (fullkomligt indränkta i reflexer och diverse blinkande lampor, som alla andra bilar uppenbarligen såg på långt avstånd) blev nedträngda i ett dike av en mötande lastbil som vägrade att sänka farten på en SMAL 70-väg. :rage:

Fast jag pratar om lagligt. Vi SKA vara ute i trafiken med häst. Vi får inte rida på cykel- och gångväg och hästen klassas som fordon. Vi har lika mycket i trafiken att göra som en bil. Den som inte vet det har ju antingen inte läst på eller inte lärt sig på trafikskolan.

Lite tråkigt att du likställer en häst som sköter sig i trafiken och en bilist som prejar en häst ner i diket. Du svär alltså över båda?
 
Fast det är det ju lagen som bestämmer, inte du.

Alla våra vägar, ute på landet, är 70-vägar. De små grusvägarna, asfaltsvägen förbi vårat hus som är återvändsgränd och det är i de flesta fall mest i tätbebyggt område det är mindre.

Vägen som går genom stallplan i stallet där mina hästar är inackorderade är 70-väg. Ska man vara så kategorisk betyder det att vi inte kan korsa vägen med häst över huvud taget.
 
Fast jag pratar om lagligt. Vi SKA vara ute i trafiken med häst. Vi får inte rida på cykel- och gångväg och hästen klassas som fordon. Vi har lika mycket i trafiken att göra som en bil. Den som inte vet det har ju antingen inte läst på eller inte lärt sig på trafikskolan.

Lite tråkigt att du likställer en häst som sköter sig i trafiken och en bilist som prejar en häst ner i diket. Du svär alltså över båda?

Det var inte min mening att likställa en häst som sköter sig i trafiken och en bilist som prejar en häst ner i diket. Syftet var att i skämtsam ton illustrera hur perspektiven på en situation, i alla fall för mig, är beroende av vilken roll man för tillfället befinner sig i - bakom ratten eller på hästen, eller för den delen till fots. När jag kör bil i stan svär jag över alla idiotiska fotgängare som tror att de syns utan reflexer, samtidigt som jag själv inte är bättre utan promenerar hit och dit i mörka kläder och svär över bilar som kör för fort förbi. Igår tänkte min bilist-hjärna snabbt, spontant och givetvis helt felaktigt "Vad f*n gör de ute i mörkret på stora vägen?" när jag kom ikapp kör- och ridekipaget i kurvan på stora 70-vägen, men det var förstås ingen tanke jag agerade på. Intellektuellt vet jag ju att både hästekipage och bilar har rätt att vistas i trafiken, så länge man följer reglerna och visar hänsyn till övriga trafikanter.

Utifrån din mening "Nu mer har jag inte ens vett att sakta ner heller. Om bilar kör om mig i 30 km/h så kan jag fanimej både trava och galoppera mötande bilar och även om det är bilar bakom." såg jag framför mig en situation med ett ekipage som inte alls saktar ner när en bil närmar sig bakifrån utan fortsätter i trav eller galopp, och därmed försvårar för mig som bilist att göra en säker omkörning. Men det är ju mycket möjligt att jag fick en annan bild för ögonen än de situationer du ville beskriva! Som jag associerade utifrån din beskrivning, såg jag dock framför mig en situation där ömsesidig hänsyn inte visas. Och då hade jag svurit, ja!

Men, genom att skriva att jag svor över att bilister inte har i trafiken att göra, vilket ju är en absurd idé eftersom hela vägtrafiken är anpassad för bilar, tänkte jag att det skulle framgå att det är en lika absurd idé att hästar inte har i trafiken att göra. När jag läser mitt inlägg igen förstår jag att min avsikt inte framgår så tydligt som jag trodde när jag skrev, det ber jag om ursäkt för.
 
@Filliboya
När det gäller trav eller galopp när någon ska om menar jag att jag inte alltid byter gångart när en bil vill om. Så kanske såg du rätt i skallen. ;)

Jag tycker det oftast är stadigare än att börja krångla med avsakningar samtidigt som det är en konstant hastighet som är så låg som 16-20 km/h så det är alltså inte ens som att köra om en trttiomoppe. Jag har frågat mig många gånger varför jag måste sakta ner när det ändå går sakta och ingen saktar ner för oss. Inte på jävulskap alltså utan smidighet och insikt i att vi ändå kör så långsamt att det omöjligt kan vara ett problem för någon som kör bil. Risken är lika stor att det händer något ändå.
 
@Filliboya
När det gäller trav eller galopp när någon ska om menar jag att jag inte alltid byter gångart när en bil vill om. Så kanske såg du rätt i skallen. ;)

Jag tycker det oftast är stadigare än att börja krångla med avsakningar samtidigt som det är en konstant hastighet som är så låg som 16-20 km/h så det är alltså inte ens som att köra om en trttiomoppe. Jag har frågat mig många gånger varför jag måste sakta ner när det ändå går sakta och ingen saktar ner för oss. Inte på jävulskap alltså utan smidighet och insikt i att vi ändå kör så långsamt att det omöjligt kan vara ett problem för någon som kör bil. Risken är lika stor att det händer något ändå.

Jag förstår hur du tänker, men hade jag kommit i bil bakom ett ekipage i trav eller galopp som inte saktade ner hade jag nog utgått från att ryttaren inte sett mig. Det hade känts olustigt och jag hade tvekat att köra om. Men men, det är ju lite hypotetiska situationer vi talar om - i bilderna jag får för ögonen hade jag som bilist uppskattat "signalvärdet" i att ryttaren saktar av till skritt. Är ryttaren supertydlig med att signalera till bilisterna att man har sett dem och att det är lugnt att köra förbi, spelar kanske gångarten mindre roll så länge man har kontroll.

Så här säger Transportstyrelsen:

"Hastigheten får aldrig vara högre än att du behåller kontrollen över hästen och kan stanna om det behövs. I vissa särskilda fall ska man hålla tillräckligt låg hastighet, till exempel
  • - där barn finns på eller vid vägen
    - vid möte på smala vägar
    - i skarpa kurvor och
    - vid backkrön."
Det går ju att rida i skritt, trav och galopp både på sätt som är förenliga med Transportstyrelsens regler och på sätt som absolut inte är det...
 
Igår blev jag lite konfunderad i en trafiksituation. Körde bil i skymning (nästan helt mörkt) på en 70-väg. En ganska "stor" 70-väg med ett körfält i vardera riktning med streckad linje i mitten. Hamnar bakom ett litet följe bestående av en häst+vagn i täten och häst+ryttare bakom. Fick bromsa ganska hastigt eftersom de dök upp bakom ett krön, men höll gott avstånd till dem. De var precis på väg in i en vänsterkurva med för mig helt skymd sikt framåt över mötande trafik. Jag bestämde mig därför för att krypköra bakom dem fram till och genom kurvan - eftersom jag skulle behöva gå helt över i motsatta riktningens körfält för att komma förbi dem med god marginal till kör-ekipaget. Ville inte göra den manövern utan fri sikt över mötande trafik, särskilt med tanke på att jag ju inte kunde "fräsa" förbi som vid en vanlig omkörning. Ryttaren och kusken börjar då vinka fram mig. Jag fattade ju att de ville att jag skulle köra förbi, och vet av egen erfarenhet att det kan vara stressande att ha en bil liggandes efter sig. Särskilt om det är mörkt och man har bilens lysen som "jagar en". Pga min obefintlig sikt valde jag ändå att ligga kvar bakom. Människorna fortsatte vinka, jag fortsatte ligga bakom tills jag var såpass långt in i kurvan att jag med egna ögon kunde se att det var fritt att köra om.

Jag började därefter lugnt att köra om, i en hastighet jag själv skulle vilja bli omkörd i. Dvs långsamt (minns ej hur snabbt jag körde, men långsamt - kanske 20? 25?). Kusken och ryttaren, som av intensiteten i deras armviftningar hade börjat bli irriterade redan när jag låg bakom och väntade på fri sikt, fortsatte då att vifta med armarna. Jag tolkade det som att jag körde om för långsamt, gasade och lyckades då ofrivilligt få till ett gas-brum-ljud från bilen i höjd med kör-ekipaget. :banghead:

Inget hände, men jag kände mig så himla dum som försökt göra helt rätt men av ryttaren och kusken förmodligen uppfattades som en "jävla bilist".

Så, lite funderingar utifrån denna situation:

- Hade det varit mer rätt att köra om ekipagen direkt vid första framvinkningen, trots att jag själv bakom ratten inte hade fri sikt över mötande trafik? Utifrån ett bilistperspektiv känns det helt fel att överlåta ansvaret för en så viktig sak som sikt vid omkörning till en random människa (är ju en annan sak om det är en "flaggviftare" i arbetskläder vid ett vägarbete, dem ska man ju lyda). Utifrån ett ryttarperspektiv kan jag känna frustrationen när en bilist inte följer ens anvisningar (oavsett om det gäller att sänka farten eller ta sig förbi). Hur skulle ni ha gjort?

- Tänker ni som ryttare i trafiken på vad bilisten bakom er har för sikt när ni vinkar förbi dem? Vinkar ni bara förbi om ni själva ser att det är safe framåt för bilen att köra om, eller har ni mest fokus på vad som passar hästen? Jag kan ärligt säga att jag som ryttare INTE hade så mycket koll på trafiken runt omkring innan jag själv tog körkort för några år sedan. Utan skulle nog ha kunnat signalera "kör förbi" till bakomliggande trafik enbart med tanke på hästens reaktion på situationen.

- Hur tänker ni som ryttare kring vad som är lämplig fart när bilister passerar er? Jag tycker det är en hårfin gräns mellan vad som känns som obehagligt och stressande "smygande" och vad som är för fort. Efter gårdagens upplevelse kommer jag nog som ryttare vara mer betänksam över HUR och NÄR jag viftar. Hade jag inte varit hästmänniska själv hade jag nog tryckt gasen i botten när kusken fortsatte vifta så intensivt och ryckigt mitt under min långsamma omkörning, men det kan väl knappast ha varit det hon menade...

En annan sak jag funderar på är att det i gårdagens läge nästan hade varit bättre om de hade ridit/kört i bredd. Cyklist-gängen här omkring kör ofta bredvid varandra, finns säkert flera anledningar till det men det gör ju det lättare att köra om. Man måste ju ändå ut i motsatta körfältet och då är det bättre att inte behöva ligga där så länge.

*Jag hade gjort som du.

*Jag vinkar eventuellt förbi bilister för att markera att mitt ekipage är okej med att bli omkörda, om jag ser att de tvekar. Får nog erkänna att jag inte kollar av hur det ser ut för bilistens skull, det tänker jag nog att den har koll på.

*Jag ser gärna att bilen saktar ner ordentligt, men utan att sniiiiigelköra så att man knappt kommer förbi. Förbiswischande tycker jag är obehagligt eftersom hästen KAN bli rädd för en påse som kommer flygande från andra hållet.

Själv mötte jag tre ryttare i höstas, varav en hade en osäker häst såg jag. Jag höll mig så långt ut i väggrenen jag kunde, och körde SAKTA och försiktigt. ÄNDÅ, ser jag att ryttaren skakar på huvudet och vevar med armarna åt mig när jag kört förbi. Detta gjorde mig då rätt förbannad, har man en så osäker häst att man inte klarar det snygga mötet så tycker jag att man får rida in en bit i skogen, alternativt veva med handen åt mig att stanna. Att få fula gester efter sig när man visar hänsyn tycker jag är ojuste!
 
Jag skulle ju aldrig göra annat än skritta längs den 70-väg jag rider då vägen enbart är transportsträcka på asfalt. Men om jag skulle trava/galoppera någon annanstans och få ett möte (oavsett om det var en bil eller en fotgängare) hade jag saktat av till skritt dels säkerhetsmässigt men även av respekt för den jag möter. Den jag möter kan ju tycka att det är obehagligt att möta en häst som travar/galopperar för nära. Sen är jag också noga med att på nåt sätt uppmärksamma bilisterna som saktar ner genom att vinka eller nicka och le. För att tacka dem för den hänsyn de visar :-)
 
Jag förstår hur du tänker, men hade jag kommit i bil bakom ett ekipage i trav eller galopp som inte saktade ner hade jag nog utgått från att ryttaren inte sett mig. Det hade känts olustigt och jag hade tvekat att köra om. Men men, det är ju lite hypotetiska situationer vi talar om - i bilderna jag får för ögonen hade jag som bilist uppskattat "signalvärdet" i att ryttaren saktar av till skritt. Är ryttaren supertydlig med att signalera till bilisterna att man har sett dem och att det är lugnt att köra förbi, spelar kanske gångarten mindre roll så länge man har kontroll.

Så här säger Transportstyrelsen:

"Hastigheten får aldrig vara högre än att du behåller kontrollen över hästen och kan stanna om det behövs. I vissa särskilda fall ska man hålla tillräckligt låg hastighet, till exempel
  • - där barn finns på eller vid vägen
    - vid möte på smala vägar
    - i skarpa kurvor och
    - vid backkrön."
Det går ju att rida i skritt, trav och galopp både på sätt som är förenliga med Transportstyrelsens regler och på sätt som absolut inte är det...
Jag håller med.

Ibland när jag är ute med hästen kommer en bil bakifrån när vi har 50 meter till infarten. För att hinna dit istället för att krångla mig ut på åkern med vagn brukar jag peka och sätta av i trav för att hinna dit och svänga av, vilket verkar uppskattas.
 
Jag mötte två travekipage i bredd på ett backkrön , ingen fri sikt där inte. :devil: Jag fick ställa mig på bromsen och de lyckades krångla sig förbi mig. De bor där i närheten så de vet att det är 70-väg där. Det kunde ha gått hur illa som helst.
 
Jag mötte två travekipage i bredd på ett backkrön , ingen fri sikt där inte. :devil: Jag fick ställa mig på bromsen och de lyckades krångla sig förbi mig. De bor där i närheten så de vet att det är 70-väg där. Det kunde ha gått hur illa som helst.

Ja, det känns väl inte så djävla bra kan jag tycka.
 
jag kör inte om någon när det är skymd sikt, håller mig på ordentligt avstånd och kör om när jag ser, oavsett om det är en som promenerar, går med barnvagn, rider eller traktorer.

jag själv vinkar fram bilar när det är fritt för dem att köra om, annars så ger jag stopp tecken och går ut i vägen. sen när det är fritt så tar jag ögonkontakt med föraren och vinkar tydligt fram.
folk som vinkar fram en i en skymd sväng bara för att bli av med en litar jag inte på öht. ger hellre ännu mer avstånd för att kunna köra om senare utan att stressa.

folk som kryper om är lika jobbiga som de som inte bromsar alls. (de som inte tar avstånd är rena puckon oavsett hastighet) men är också skillnad att köra om någon i 30kmh och 10kmh beroende på vad för väg det är. är det möte på en smal väg så är ju 10kmh ok men att bli omkörd på en smal väg i 10kmh och man har ordentligt dike på sidan.. det är mindre roligt. kör de över på andra körfältet så är det sällan ngt problem även om de kör om i 70-80.
 
Jag bedömer när jag tycker det är säkert att köra om, alltså bryr jag mig inte om andras tecken (polis undantaget).

Till häst fortsätter rida/gå/köra om det inte är så trångt att det är lättare att vänta vid en mötesplats.
 
Om jag har skymd sikt och hamnar bakom något Långsamt gående fordon så håller jag rejält avstånd tills jag kan köra om. Skulle jag på grund av krokig väg hamna nära bakom hästekipage så bromsar jag tills jag har sådant avstånd att ingen häst sen störs när jag växlar upp för omkörning. Det ger också plats i kurvan för någon som bestämt sig för att köra om på mötande vägbana och hästar som då skingras för vinden framför mig.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Ryttare, respekt?? Vi har ett hus och en stor lada. Bägge ligger vid en gårdsplan modell mindre, kan precis vända med sopbilen och...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
8 117
Senast: Jadzia
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok På något sätt så får jag alltid en relation med en väg jag måste åka ofta. Det är som att jag lär känna vägen på ett mer personligt...
2
Svar
29
· Visningar
4 201
Senast: Vallmo
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok I och med att jag bytte jobb fick jag väldigt mycket längre resväg till jobbet. Vägen går dock nästan hela vägen genom skogen, och min...
Svar
0
· Visningar
546
Ridning Detta med hästar och annan trafik kommer ju upp lite då och då. Det är nonchalanta bilister eller ryttare som är ute med olyckor som...
2
Svar
39
· Visningar
5 857
Senast: lady_mike
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp