Inte bara svar till
@hastflicka utan ett mer allmänt svar om värdering av vetenskapliga artiklar. Jag var lite uttråkad tar hand om en lite tråkig migränkänning och tittade precis som
@Breaktown på några av artiklarna. Jag är inte heller direkt imponerad.
En generell regel är att en studie ofta varken gör till eller från om den inte är väldigt välgjord. Bäst evidens brukar man säga att meta-analyser har eftersom de samlar kunskapen inom ett avgränsat område. Det som kan vara viktigt att komma ihåg är att Covid-19 är nytt och att en del av studierna som länkas till säkert hade ett visst värde när de publicerades men att de nu är hopplöst irrelevanta. Andra artiklar är sk pre-prints vilket närmast är ett utkast som inte granskats av andra forskare. Det är inte helt ovanligt att det tillkommer krav om ändringar eller förtydiliganden i samband med granskningar så den som inte är van att kritiskt läsa och tolka artiklar inom det specifika subområdet bör vara försiktig med slutsatser. Det kan även förekomma fel som närmast gränsar till forskningsfusk.
Jag gick inte igenom alla artiklar eftersom jag tappade intresset ganska fort pga att de inte längre är helt relevanta eller att det finns metodologiska problem som är liknande (eller att jag inte ids gå igenom underliggande källor eller kohorter).
Spridning:
Rothe et al. 2020, Transmission of 2019-nCoV Infection from an Asymptomatic Contact in Germany. Visserligen ett intressant case men om man kollar i Supplementary information så ser man att deras egen figur för indexpatienten är felaktig. Hon rapporterar (visserligen väldigt diskreta) symptom flera dagar innan de kodar henne som symptomatisk. Vilket skulle gjort att hon faktiskt var symptomatisk under mötena.
Zou et al. 2020 SARS-CoV-2 Viral Load in Upper Respiratory Specimens of Infected Patients. De har en (1) asymptomatisk patient. Visserligen intressant men det är 1 av 18 st vilket även om det går att ha metodologiska invändningar inte tyder på att det är supervanligt.
Pan et al. 2020, Asymptomatic cases in a family cluster with SARS-CoV-2 infection. Följer sina två asymptomatiska patienter i två (2!) dagar. De kan mycket väl blivit sjuka senare, speciellt om de blev smittade av den symptomatiska familjemedlemmen istället för vid samma tillfälle som denne blev smittad.
Kimbal et al. 2020. Asymptomatic and Presymptomatic SARS-CoV-2 Infections in Residents of a Long-Term Care Skilled Nursing Facility - King County, Washington. Den är en väldigt intressant och välgjord studie (också senare än vissa andra citerade). Det finns dock metodologiska svårigheter (som alltid finns inom geriatrisk forskning) som att en inte obetydande andel av de boende har demenssjukdom och det i fall där det finns betydande kognitiv svikt bara har använts skattningar från personalen om personen har haft symptom innan testningen vilket troligen gör att mer diskreta symptom missas. Rent anekdotiskt så verkar mild förvirring vara ett relativt vanligt symptom hos äldre med Covid-19 och det kan vara lätt att missa. 10 av 13 asymptomatiska/presomptomatiska utvecklade symptom veckan efter positivt test. Frågan är om det handlar om ett bias i observation eller om symptomen faktiskt var helt nya. Värt att notera är att det verkar som att en symptomatisk person i personalen introducerade smittan.
Li et al. 2020. Substantial undocumented infection facilitates the rapid dissemination of novel coronavirus (SARS-CoV-2) Främst en modelleringsstudie men odokumenterat=/= inga symptom.
Furukawa et al. 2020. Evidence Supporting Transmission of Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 While Presymptomatic or Asymptomatic. Bortsett från att de endast tittat på litteratur fram till april och att de har genomfört en "rapid literature review" med inte helt klara urvalspunkter så säger de emot sig själva i sina slutsatser. Den publicerades dessutom i maj och det borde kunnat gå att skaka fram något bättre och mer relevant till nu.
Masker:
Davies et al. 2013 Testing the efficacy of homemade masks: would they protect in an influenza pandemic? Försökspersonerna bar sitt tygmunskydd i 5 minuter. Författarna beskriver själva att resultaten förmodligen hade varit betydligt sämre om maskerna var fuktiga. (Deras artikel och diskussion är inte dåliga - artikeln säger bara att tygmasker inte är en fantastisk idé). Dessutom så hade jag personligen önskat en ordentlig figur med distributionen av partikelmängd. Det är en ganska stor variation och många verkar inte producera tillräckligt mycket partiklar för att det ska kunna mätas ordentligt.
Konda et al. 2020. Aerosol Filtration Efficiency of Common Fabrics Used in Respiratory Cloth Masks. De har fått gå ut med en ganska omfattande korrektion. Jag har bara ögnat lite fort men det är relativt oklart vad de gjort, hur de gjort och hur de tänkt att resultat ska kunna jämföras. Värt att veta är att de testat under betydligt lägre tryck än vad som görs under test av N95 masker och att N95 maskerna inte verkar ha varit anpassade till maskinen utan lämnat centimeter stora öppningar...
Leung et al. 2020. Respiratory virus shedding in exhaled breath and efficacy of face masks. Trevlig artikel men värt att notera att endast 10 deltagare hade ett coronavirus och att det inte var SARS-CoV-2 pga att datainsamlingen avlutades 2016.
Sammanfattningsvis så kan jag tycka att av den enorma mängden artiklar som publicerats om Covid-19 så borde det kunnat gå att leta fram betydligt intressantare och sexigare artiklar eller åtminstonde tagit bort de som är riktigt dåliga/ej längre relevanta. (Jag har plockat bort ej diskuterade artiklar från citatet för att minska tecknen)