Byta mediciner?

[Katti]

Jag skulle behöva lite råd.. Och tycker att ämnet är lite för känsligt för att prata med bekanta osv. om..

Sedan några veckor tillbaka tar jag antidepressiva mediciner, Setralin, ett ssri. Jag har varit deprimerad och nedstämd i månader. Kanske ett år egentligen. Det var inte en lätt sak att gå med på att börja ta mediciner. Jag är nämligen väldigt skeptisk till läkemedel generellt och tycker heller inte att jag har så många positiva upplevelser av sjukvården..

För några år sedan blev jag sjuk av biverkningarna till en medicin. Det var ingen antidepressiv medicin eller någonting sådant. Men det var väldigt dramatiskt och jobbigt för mig. Det var en sällsynt biverkning och jag fick inget bra bemötande av vården när jag ville ha hjälp. Kanske för att de inte trodde på mig, vad vet jag. Jag kände mig förminskad och förlöjligad i en situation som dessutom var helt fruktansvärd för att jag blev så sjuk av medicinerna. Jag har aldrig känt mig så ensam och desperat. Sedan dess vill jag helst inte ta läkemedel. Alls. Jag slutade t.ex. med p-piller. Jag vill liksom inte peta i mig kemikalier som påverkar min kropp på olika diffusa sätt och kan skada mig.

Nu började jag ju i alla fall med de här ssri-tabletterna och det gick faktiskt bra. Jag mådde illa etc. i början, men det klingade av. Efter en vecka mådde jag bra igen. Jag har en energi som jag inte har haft på länge. Depressionen är helt bortblåst. Jag kan leverera på jobbet, umgås med mina vänner, få det att rulla på hemma och jag orkar också vara social och glad hemma, något jag inte har orkat på ett tag. Så det är ju kanon allting. Förutom det att jag inte längre kan få orgasm. Jag har ju lust liksom, men kan inte komma. Det är såklart frustrerande och supertråkigt. Vad jag förstår ska man ta ssri i åtminstone 6 mån. Det blir långa månader utan skönt sex..

Om några veckor har jag återbesök hos läkaren och då ska jag såklart ta upp det här, men jag vill helst ha tänkt igenom det först, så att jag är lite förberedd...

När jag googlar så förstår jag att det finns alternativ till ssri, men det handlar ju om preparat som har sin egna biverkningar.

Mirtazapin verkar vara förstahandsvalet efter ssri. Vad jag kan förstå så går "alla" upp i vikt av Mirtazapin. Det verkar inte vara ovanligt att lägga på sig t.ex. 20 kg. För mig vore det fruktansvärt. Träning är extremt viktigt för mig. Jag lägger nästan all fritid på det. Det är en stor del av min identitet att jag är en person som tränar mycket. Om jag plötsligt blir tjock.. ja, jag vet inte, men jag blir knappast mindre deprimerad av det. Jag tränar löpning och man är inte direkt snabb om man är tung. Allt jag tränar och bygger upp skulle raseras om jag började lägga på mig mer. Jag har redan lagt på mig 3-4 kg medan jag har varit deprimerad. Jag vill inte gå upp ett gram mer. Jag förstår om det här är provocerande, för de flesta är ju överviktiga idag och jag dömer ingen på grund av det liksom. Jag vill bara inte hamna där själv om jag kan undvika det. En övervikt är ju inte så lätt att ta sig ur och hamnar jag där kanske jag förlorar inte bara min kropp utan också min fritid, mitt "jag".. Det är inte bara ytan det handlar om.

Sedan finns det väl annat än Mirtazapin. Preparat som kan ge trötthet, kramper.. Olika jobbiga grejer. Jag kan t.ex. inte vara trött och oskärpt på mitt jobb. ALLA får ju inte biverkningar såklart, men jag har ju haft en "sällsynt" biverkning till och med, så jag vill liksom inte chansa mer med min kropp. Och inte med mitt jobb!

Så vad göra?

1) Sluta ta antidepressiva mediciner, vilket i så fall mycket troligt kan leda till återfall?
2) Fortsätta med Setralin, som uppenbarligen har en mkt bra effekt, men avstå skönt sex?
3) Byta sort och riskera att ta något som inte ger effekt, men som kanske ger biverknignar som på ett eller annat sätt är värre än de jag redan upplever? Och, baserat på mina tidigare erfarenheter inte direkt tas på allvar av vården?

Förlåt för långt inlägg.. Hoppas någon har ngn erfarenhet eller kommentar i alla fall. Det finns ju extremt många som tar ssri och som upplever samma problem som jag själv. Känns bara lite känsligt att prata irl med folk.

 

[mandalaki]

Jag tog ssri i ett halvår för längesedan och kunde inte heller få orgasm. Det var helt omöjligt att komma över den där sista gränsen.

Men för mig var det inget högt pris att betala jämfört med nyttan medicinen gjorde. Den hjälpte mig att komma på fötter igen, både fysiskt och psykiskt.

 

[Katti]

Jag tog ssri i ett halvår för längesedan och kunde inte heller få orgasm. Det var helt omöjligt att komma över den där sista gränsen.

Men för mig var det inget högt pris att betala jämfört med nyttan medicinen gjorde. Den hjälpte mig att komma på fötter igen, både fysiskt och psykiskt.

Ja, det kanske är så enkelt egentligen, att jag får avstå sexet under den här perioden.
Om jag bara visste att det var 6 mån det rörde sig om så skulle jag kanske kunna motivera mig.
Det som gnager är att det inte alltid räcker. En del tar ssri livet ut.

 

[Gimlan]

Ja, det kanske är så enkelt egentligen, att jag får avstå sexet under den här perioden.
Om jag bara visste att det var 6 mån det rörde sig om så skulle jag kanske kunna motivera mig.
Det som gnager är att det inte alltid räcker. En del tar ssri livet ut.

Blir det långvarigt kan du ju överväga ett byte framöver.

 

[Katti]

Blir det långvarigt kan du ju överväga ett byte framöver.

Ja, så kanske man kan göra. Jag hoppas såklart att det räcker med 6 mån. Men ibland undrar jag. Det känns som ångest, oro och depression har snurrat stora delar av mitt liv. Jag kanske behöver en medicin. Terapi har jag gått till i omgångar privat (har aldrig kvalificerat mig för det inom vården) och det har inte botat mig för gott, uppenbarligen.

 

[Squie]

Jag funderar på ett ytterligare alternativ. Alternativ 4. Samtalskontakt. Är det något som har kommit upp och du har tackat nej eller har det aldrig kommit upp. Eller du kanske redan har det?

Jag förstår dig fullt o fast i ditt resonemang om piller, vikt, etc.

Edit. Jag ser nu att du nyss skrivit att terapi inte botat..som jag har förstått o lärt mig så handlar inte terapi om att bota...utan att ge verktyg. Kanske har du helt enkelt haft fel form av terapi? O kan tycka att det verkar märkligt att du inte kvalificerat dig till vårdens. Jag ifrågasätter alltså inte dig i det hela utan hur vården agerar o tänker kring ämnet.

 

[mandalaki]

Ja, det kanske är så enkelt egentligen, att jag får avstå sexet under den här perioden.
Om jag bara visste att det var 6 mån det rörde sig om så skulle jag kanske kunna motivera mig.
Det som gnager är att det inte alltid räcker. En del tar ssri livet ut.

Man kan ju ha sex utan orgasm?

Sedan kanske det är så att inte alla ssri har den effekten. Isåfall kan du nog byta så småningom.

 

[Katti]

Jag funderar på ett ytterligare alternativ. Alternativ 4. Samtalskontakt. Är det något som har kommit upp och du har tackat nej eller har det aldrig kommit upp. Eller du kanske redan har det?

Jag förstår dig fullt o fast i ditt resonemang om piller, vikt, etc.

Edit. Jag ser nu att du nyss skrivit att terapi inte botat..som jag har förstått o lärt mig så handlar inte terapi om att bota...utan att ge verktyg. Kanske har du helt enkelt haft fel form av terapi? O kan tycka att det verkar märkligt att du inte kvalificerat dig till vårdens. Jag ifrågasätter alltså inte dig i det hela utan hur vården agerar o tänker kring ämnet.

Jo, jag vet att terapi kan ge verktyg. Jag har haft god nytta av det när jag led av ångest tidigare. Nu går jag i terapi (uppehåll nu på sommaren) som kanske ger bättre effekt framöver när jag också tar mediciner och orkar tänka klarare kring saker. Jag behöver också uppdatera verktygslådan, antar jag. Problemen är annorlunda mot vad de var senast.

Jag vet egentligen inte hur det fungerar med depression. Det är trots allt ganska nytt för mig. Har ju lidit av ångest etc, men inte direkt varit deprimerad förut. Inte på det här sättet i alla fall. Jag har förstått att det ofta återkommer och att många därför behöver ta ssri igen och igen och igen tills man fortsätter att ta det "för gott". Googlar man så verkar det onekligen som att många har återkommande problem. Vet inte om de har testat terapi eller ej, men gissar att de har testat "allt"..

Här får man i princip bara samtalskontakt om man planerar och försöker att ta sitt liv. Annars får man sköta sig själv. Möjligen att man får gå 3-4 ggr till en sköterska som ger råd om mindfulness och promenader, men inte något mer än så. Vårdcentraler ger inte terapi.

 

[Squie]

Jo, jag vet att terapi kan ge verktyg. Jag har haft god nytta av det när jag led av ångest tidigare. Nu går jag i terapi (uppehåll nu på sommaren) som kanske ger bättre effekt framöver när jag också tar mediciner och orkar tänka klarare kring saker. Jag behöver också uppdatera verktygslådan, antar jag. Problemen är annorlunda mot vad de var senast.

Jag vet egentligen inte hur det fungerar med depression. Det är trots allt ganska nytt för mig. Har ju lidit av ångest etc, men inte direkt varit deprimerad förut. Inte på det här sättet i alla fall. Jag har förstått att det ofta återkommer och att många därför behöver ta ssri igen och igen och igen tills man fortsätter att ta det "för gott". Googlar man så verkar det onekligen som att många har återkommande problem. Vet inte om de har testat terapi eller ej, men gissar att de har testat "allt"..

Här får man i princip bara samtalskontakt om man planerar och försöker att ta sitt liv. Annars får man sköta sig själv. Möjligen att man får gå 3-4 ggr till en sköterska som ger råd om mindfulness och promenader, men inte något mer än så. Vårdcentraler ger inte terapi.

Depression, fick jag lära mig är som en berg-o-dalbana. Till en början extrema känsloyttringar åt båda håll med tvära kast..sen klingar det sakta av för att bli någon slags vågskvalp för att sedan bli ett rakt sträck - typ. Så uppfattade jag iaf min som jag hade. Det tar dock tid. Om det är vanligt att det återkommer då o då genom livet, det vet jag inget om. Min tycks iaf ha försvunnit för gott (o några piller tog jag aldrig).

Aha, ja just ja..det är olika om hur vårdcentral är uppbyggd. Sant. Tänkte mig inte för där. Min hade en kurator knuten till sig o sedan fick man söka remiss till psyk-mottagningen för vidare kontakt o terapi. Det är som sagt olika om hur de ser ut.

Har du hjälp av sjukgymnast och arbetsterapeut. Två professioner som kan ge hjälp i sjukdomar som depression. Om du känner att du behöver ha mer hjälp, så klart.

 

[Katti]

Man kan ju ha sex utan orgasm?

Sedan kanske det är så att inte alla ssri har den effekten. Isåfall kan du nog byta så småningom.

Ja, man kan såklart ha sex utan orgasm och man kan vara nära varandra utan att direkt ligga. Det är väl inte givet att sex med orgasm ingår i en relation. Eller ens sex. Men det är klart att det känns tråkigt att vara utan. Det blir till slut något jag mest gör för hans skull. Visst, jag har lust och får ut något av att vara med honom. Men jag skulle lika gärna kunna pussas lite. Typ.

Alla ssri har den biverkningen och det finns egentligen ingen sort som är bättre än den andra på den fronten. De flesta verkar drabbas, dessutom, så det är inte direkt ovanligt. I vissa studier har över 70% drabbats. Ska man byta gör man rimligen det till någon antidepressiv medicin som inte är ssri.

 

[mandalaki]

Ja, man kan såklart ha sex utan orgasm och man kan vara nära varandra utan att direkt ligga. Det är väl inte givet att sex med orgasm ingår i en relation. Eller ens sex. Men det är klart att det känns tråkigt att vara utan. Det blir till slut något jag mest gör för hans skull. Visst, jag har lust och får ut något av att vara med honom. Men jag skulle lika gärna kunna pussas lite. Typ.

Alla ssri har den biverkningen och det finns egentligen ingen sort som är bättre än den andra på den fronten. De flesta verkar drabbas, dessutom, så det är inte direkt ovanligt. I vissa studier har över 70% drabbats. Ska man byta gör man rimligen det till någon antidepressiv medicin som inte är ssri.

Då kan du kanske byta så småningom till något annat? Men med den förbättringen du beskriver med Sertralin så skulle jag vara försiktig med att byta. Men ta ett snack med din läkare.

 

[Katti]

Depression, fick jag lära mig är som en berg-o-dalbana. Till en början extrema känsloyttringar åt båda håll med tvära kast..sen klingar det sakta av för att bli någon slags vågskvalp för att sedan bli ett rakt sträck - typ. Så uppfattade jag iaf min som jag hade. Det tar dock tid. Om det är vanligt att det återkommer då o då genom livet, det vet jag inget om. Min tycks iaf ha försvunnit för gott (o några piller tog jag aldrig).

Aha, ja just ja..det är olika om hur vårdcentral är uppbyggd. Sant. Tänkte mig inte för där. Min hade en kurator knuten till sig o sedan fick man söka remiss till psyk-mottagningen för vidare kontakt o terapi. Det är som sagt olika om hur de ser ut.

Har du hjälp av sjukgymnast och arbetsterapeut. Två professioner som kan ge hjälp i sjukdomar som depression. Om du känner att du behöver ha mer hjälp, så klart.

Vad skönt att du har fått bukt med din depression med samtalskontakt och att du inte behövde medicin.
Man kan säkert få remiss från vårdcentralen för att få gå i terapi, men det har jag aldrig blivit erbjuden. Nu har jag dessutom mått så dåligt, så det har liksom inte varit aktuellt med något annat än mediciner. Och jag tror inte att mina chanser att bli erbjuden samtal ökar när jag har medicinerat bort "det värsta".
Vad skulle en sjukgymnast och arbetsterapeut kunna hjälpa till med när det gäller depression?

 

[Katti]

Då kan du kanske byta så småningom till något annat? Men med den förbättringen du beskriver med Sertralin så skulle jag vara försiktig med att byta. Men ta ett snack med din läkare.

Ja, det kanske är något man får sikta in sig på senare, om det behövs.
Jag är inte så sugen på att byta ut en medicin som uppenbarligen fungerar. Det verkar ju vara många som faktiskt inte blir hjälpta av mediciner och som får hatta runt med olika preparat och doser.. Jag har ju i alla fall hittat rätt på den fronten.
Även om det väl är en utopi att också slippa jobbiga biverkningar..
Tack för att du har delat med dig av din erfarenhet och tankar.

 

[tanten]

Man kan ju ha sex utan orgasm?

Sedan kanske det är så att inte alla ssri har den effekten. Isåfall kan du nog byta så småningom.

Som sagt - alla har inte de biverkningarna.

jag har ätit Citalopram i låg dos i säkert 25 år och har verkligen inga bekymmer alls med orgasm, eller ens multipla sådana. Har inte haft oförmåga mer än under någon enstaka kort period när jag ätit en rätt hög dos.

 

[Katti]

Som sagt - alla har inte de biverkningarna.

jag har ätit Citalopram i låg dos i säkert 25 år och har verkligen inga bekymmer alls med orgasm, eller ens multipla sådana. Har inte haft oförmåga mer än under någon enstaka kort period när jag ätit en rätt hög dos.

Vad bra att det fungerar för dig. Det gör ju det för somliga. Tyvärr inte för mig (och för de flesta andra).

 

[mandalaki]

Som sagt - alla har inte de biverkningarna.

jag har ätit Citalopram i låg dos i säkert 25 år och har verkligen inga bekymmer alls med orgasm, eller ens multipla sådana. Har inte haft oförmåga mer än under någon enstaka kort period när jag ätit en rätt hög dos.

Fast för TS har de ju det.

 

[Killaloe]

Bara en tanke, men ett ssri-preparat behöver inte innebära exakt samma biverkningar som ett annat. Så det kanske är en idé att testa en annan sort framöver inom det spannet om du ändå upplever effekt men tråkiga biverkningar.

Jag blev tex insatt på citalopram när jag började medicinera och fick en god effekt, dock med tråkiga biverkningar som gjorde att det inte var värt det. Testade ett SNRI-preparat istället som inte fungerade alls och nu är jag tillbaka på SSRI men sertralin istället. Effekten är kanske något sämre än på cotalopramet men jag har å andra sidan mycket färre biverkningar vilket är en vinst för mig.

Så med det sagt tänker jag att det kan vara bra att lyfta frågan om alternativ inom SSRI om andra typer av medicin känns orimliga.

 

[Katti]

Bara en tanke, men ett ssri-preparat behöver inte innebära exakt samma biverkningar som ett annat. Så det kanske är en idé att testa en annan sort framöver inom det spannet om en ändå upplever effekt men tråkiga biverkningar.

Jag blev tex insatt på citalopram när jag började medicinera och fick en god effekt, dock med tråkiga biverkningar som gjorde att det inte var värt det. Testade ett SNRI-preparat istället som inte fungerade alls och nu är jag tillbaka på SSRI men sertralin istället. Effekten är kanske något sämre än på cotalopramet men jag har å andra sidan mycket färre biverkningar vilket är en vinst för mig.

Så med det sagt tänker jag att det kan vara bra att lyfta frågan om alternativ inom SSRI om andra typer av medicin känns orimliga.

Jag har förstått det som att sexuella biverkningar är något som alla ssri har gemensamt och att det också är extremt vanligt. Men visst, om min läkare tycker att det är en bra idé att testa ett annat ssri så är jag ganska positiv till att testa.
Jag har dock inga större förhoppningar själv. Sexuella biverkningar är ju extremt vanligt med ssri, särskilt med Citalopram verkar det som. Och är man en sådan som råkar ut för den bieffekten så är det nog inte mkt att göra åt. När alla har samma effekt menar jag. http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/5/508/650_653.pdf

 

[Kattennizze]

Ja, man kan såklart ha sex utan orgasm och man kan vara nära varandra utan att direkt ligga. Det är väl inte givet att sex med orgasm ingår i en relation. Eller ens sex. Men det är klart att det känns tråkigt att vara utan. Det blir till slut något jag mest gör för hans skull. Visst, jag har lust och får ut något av att vara med honom. Men jag skulle lika gärna kunna pussas lite. Typ.

Alla ssri har den biverkningen och det finns egentligen ingen sort som är bättre än den andra på den fronten. De flesta verkar drabbas, dessutom, så det är inte direkt ovanligt. I vissa studier har över 70% drabbats. Ska man byta gör man rimligen det till någon antidepressiv medicin som inte är ssri.

Fast jag tänker att man kan kanske sänka dosen såsmåningom och då kanske du kan få orgasm. Jag äter också sertralin och har gjort så i många år och kommer äta det livet ut antar jag, men för mig handlar det om må bra och då prioriterar jag det långt före sex. För mig handlar det mera om liv eller död i slutändan faktiskt.

 

[Katti]

Fast jag tänker att man kan kanske sänka dosen såsmåningom och då kanske du kan få orgasm. Jag äter också sertralin och har gjort så i många år och kommer äta det livet ut antar jag, men för mig handlar det om må bra och då prioriterar jag det långt före sex. För mig handlar det mera om liv eller död i slutändan faktiskt.

Jag tar redan så låg dos så jag vet faktiskt inte om det går att sänka. 50 mg tar jag.
Jag förstår att du prioriterar att må bra. För mig är det rätt nytt med depression och det har inte varit liv och död för mig.