Brukshund utan träning?

[MiniLi]

Jag går med jättejobbiga tankar och ständigt dåligt samvete för att Elvis inte får träna som jag anser att han egentligen borde. Känner att det vore skönt att få bolla lite funderingar, kommer självklart prata med de som känner oss väl (uppfödare tex) men buke brukar vara bra i detta också!

Elvis är en 3 år gammal australian shepherd. Jag köpte honom för att fortsätta med mitt (då) stora intresse för hundar och träning. Hade ju sen innan Ila, en omplacering i samma ras. Han har uppfyllt alla mina förhoppningar och är verkligen en toppenfin brukshund, han har väldigt mycket driv och fina egenskaper för hundsport.

Problemet är väl att under dessa tre år har livet förändrats och jag börjar inse att mitt intresse för hundsport har minskat mer och mer. Jag har tränat ganska begränsat de senaste kanske 2 åren, har då alltid haft en massa "ursäkter" för att förklara att jag inte tränat mer. Jag har tänkt att det beror på att jag haft mycket på jobbet, att jag bytte jobb, att jag separerade osv osv. Har tänkt att min minskade motivation är en tillfällig svacka som jag kommer komma upp från igen och fortsätta som förut.
Det finns inga ursäkter kvar längre, jag har tid och ork till hundträning men jag har inte lust. Jag har upprepade gånger försökt kicka igång i tanken att det bara är motigt att komma igång men nä. Det hjälper inte. Någonstans börjar jag inse att jag inte tycker att det är kul längre.

Jag ÄLSKAR min hund. Han är helt underbar och jag trivs jättebra med vår vårdag (som mest handlar om promenader och mys i soffan). Elvis är en så pass väl balanserad brukshund att han fixar det här jättefint. Han blir inte stressad eller liknande utan man kan som mest märka lite "myror i brallan".
Jag tänker att Elvis mår bra i vårt liv, men jag kan inte släppa tanken på att han skulle må ännu bättre om han fick träna. Vart drar man gränsen för när det inte längre är schysst mot hunden?
Är det ok att låta en ung brukshund leva ett sällskapsliv?
Eller borde jag fundera på omplacering? Det gör så jävla ont att bara tänka tanken

Hoppas på lite hjälp i mina tankar här!

 

[Tonto]

Hade jag varit i samma situation så hade jag behållit hunden. Du säger att han är glad och nöjd. När han får myror i byxorna så kan du väl köra ett litet träningspass när ni går promenad?

 

[Liran]

Jag går med jättejobbiga tankar och ständigt dåligt samvete för att Elvis inte får träna som jag anser att han egentligen borde. Känner att det vore skönt att få bolla lite funderingar, kommer självklart prata med de som känner oss väl (uppfödare tex) men buke brukar vara bra i detta också!

Elvis är en 3 år gammal australian shepherd. Jag köpte honom för att fortsätta med mitt (då) stora intresse för hundar och träning. Hade ju sen innan Ila, en omplacering i samma ras. Han har uppfyllt alla mina förhoppningar och är verkligen en toppenfin brukshund, han har väldigt mycket driv och fina egenskaper för hundsport.

Problemet är väl att under dessa tre år har livet förändrats och jag börjar inse att mitt intresse för hundsport har minskat mer och mer. Jag har tränat ganska begränsat de senaste kanske 2 åren, har då alltid haft en massa "ursäkter" för att förklara att jag inte tränat mer. Jag har tänkt att det beror på att jag haft mycket på jobbet, att jag bytte jobb, att jag separerade osv osv. Har tänkt att min minskade motivation är en tillfällig svacka som jag kommer komma upp från igen och fortsätta som förut.
Det finns inga ursäkter kvar längre, jag har tid och ork till hundträning men jag har inte lust. Jag har upprepade gånger försökt kicka igång i tanken att det bara är motigt att komma igång men nä. Det hjälper inte. Någonstans börjar jag inse att jag inte tycker att det är kul längre.

Jag ÄLSKAR min hund. Han är helt underbar och jag trivs jättebra med vår vårdag (som mest handlar om promenader och mys i soffan). Elvis är en så pass väl balanserad brukshund att han fixar det här jättefint. Han blir inte stressad eller liknande utan man kan som mest märka lite "myror i brallan".
Jag tänker att Elvis mår bra i vårt liv, men jag kan inte släppa tanken på att han skulle må ännu bättre om han fick träna. Vart drar man gränsen för när det inte längre är schysst mot hunden?
Är det ok att låta en ung brukshund leva ett sällskapsliv?
Eller borde jag fundera på omplacering? Det gör så jävla ont att bara tänka tanken

Hoppas på lite hjälp i mina tankar här!

Behåll. Att träna för tävling är en sak som alla hundar klarar sig bra utan. Nosrelaterad aktivering och samarbete med matte eller husse som speciellt brukshundar behöver, går snabbt och lätt att få in i vardagen. Kör uppletande ett par gånger i veckan och lite tricksträning så kommer din hund att vara nöjd och leva ett bra liv, förutsatt att den får sina promenader.

 

[MiniLi]

Hade jag varit i samma situation så hade jag behållit hunden. Du säger att han är glad och nöjd. När han får myror i byxorna så kan du väl köra ett litet träningspass när ni går promenad?

Elvis är alltid glad och nöjd, han är en sån där som liksom är för glad för sitt eget bästa

 

[Tonto]

Elvis är alltid glad och nöjd, han är en sån där som liksom är för glad för sitt eget bästa

Inget snack om saken då. Behåll hunden och var glad.

 

[kolblakkur]

Har du funderat över varför du inte har lust?

Jag är i exakt samma sits just nu, fast med hästar...

 

[MiniLi]

Behåll. Att träna för tävling är en sak som alla hundar klarar sig bra utan. Nosrelaterad aktivering och samarbete med matte eller husse som speciellt brukshundar behöver, går snabbt och lätt att få in i vardagen. Kör uppletande ett par gånger i veckan och lite tricksträning så kommer din hund att vara nöjd och leva ett bra liv, förutsatt att den får sina promenader.

Fast alltså, det jag menar är att jag inte vill träna typ alls. Det kommer inte bli vare sig tricksträning eller uppletande regelbundet. Det är inte avsaknad av tävlingsrelaterad träning det här handlar om, utan att jag inte tycker att det är kul att träna alls.

 

[MiniLi]

Har du funderat över varför du inte har lust?

Jag är i exakt samma sits just nu, fast med hästar...

Ja jag har tänkt ganska mycket.. Dels har jag nog kommit fram till att det har tillkommit andra saker i livet som jag vill göra hellre. Så delvis har hundträningen blivit utkonkurrerad av annat i livet. Men det är inte hela sanningen, jag skulle mycket väl ha tid med i alla fall några träningspass i veckan. Det behöver ju inte ta så mkt tid egentligen..
Delvis handlar det nog om att jag generellt gör allt eller inget när det gäller intressen. Antingen så tränar jag massor eller så tränar jag inget. Jag kan träna mitt emellan men då blir det tråkigt.

Och livet och en själv förändras ju. Genom livet så kommer det finnas olika perioder där man tycker olika saker är roligt.

 

[Miao]

Jag ska vara helt rak @MiniLi :

Jag tänker att hundens bästa borde gå först. Jag som känner hunden lite och släkten mycket, säger att det är "problemet" med dessa välbalanserade och anpassningsbara hundar, de protesterar inte så värst mycket utan lägger sig på den nivå som erbjuds, även om de skulle vilja och kunna göra mycket mer.

Hade jag varit i din sits, med en såpass ung brukshund (hade för mig varit skillnad om hunden var typ 8-9 år), så hade jag absolut letat efter ett nytt hem. För att hunden ska få göra det den är avlad för och inte hamna i skymundan. Du har väl haft planer på att skaffa häst också? Det blir ju ännu färre timmar för Elvis att vara i centrum.

 

[MiniLi]

Jag ska vara helt rak @MiniLi :

Jag tänker att hundens bästa borde gå först. Jag som känner hunden lite och släkten mycket, säger att det är "problemet" med dessa välbalanserade och anpassningsbara hundar, de protesterar inte så värst mycket utan lägger sig på den nivå som erbjuds, även om de skulle vilja och kunna göra mycket mer.

Hade jag varit i din sits, med en såpass ung brukshund (hade för mig varit skillnad om hunden var typ 8-9 år), så hade jag absolut letat efter ett nytt hem. För att hunden ska få göra det den är avlad för och inte hamna i skymundan. Du har väl haft planer på att skaffa häst också? Det blir ju ännu färre timmar för Elvis att vara i centrum.

Jag gillar rakt på sak
Det är så jag själv tänker också, därav det konstanta dåliga samvetet. Jag litar liksom inte på att Elvis skulle visa om det blir för lite, för glad och nöjd för sitt eget bästa som sagt..

Jag har ju hela tiden tänkt att jag ska komma igång med träningen, men någonstans får man ju inse att den där motivationssvackan inte verkar gå över..

Jag tänker alltid att jag vill skaffa häst men det kommer inte bli av, men däremot så rider jag flera gånger i veckan nu. Jag rider i ett hundvänligt stall så planen är att börja ha med Elvis där, men även om han får hänga lite som gårdshund stundtals så är det ju inte ens i närheten av vad jag tänker att han borde få göra.

 

[Miao]

Jag gillar rakt på sak
Det är så jag själv tänker också, därav det konstanta dåliga samvetet. Jag litar liksom inte på att Elvis skulle visa om det blir för lite, för glad och nöjd för sitt eget bästa som sagt..

Jag har ju hela tiden tänkt att jag ska komma igång med träningen, men någonstans får man ju inse att den där motivationssvackan inte verkar gå över..

Jag tänker alltid att jag vill skaffa häst men det kommer inte bli av, men däremot så rider jag flera gånger i veckan nu. Jag rider i ett hundvänligt stall så planen är att börja ha med Elvis där, men även om han får hänga lite som gårdshund stundtals så är det ju inte ens i närheten av vad jag tänker att han borde få göra.

Hundägande ska vara roligt för både hund och ägare, inte vara konstant dåligt samvete och att hunden inte får den stimulans den skulle må bäst av. Han är ung med massa potential och har säkert iaf 10 år kvar att leva. Det är lååååång tid att ha ett konstant dåligt samvete.....

Som sagt, att hitta ett arbetande hem ser jag som det mest osjälviska och rättvisa mot hunden. Det är ju inte ditt "fel" att du tappat hundträningsintresset (livet ändras ju hela tiden), men det är ju inte heller nått som ska gå ut över hunden och att han blir satt på "vänt" .

Ring Tina och prata med henne, det känns nog lättare i själen då att ha öppnat upp en dialog .

 

[MiniLi]

Hundägande ska vara roligt för både hund och ägare, inte vara konstant dåligt samvete och att hunden inte får den stimulans den skulle må bäst av. Han är ung med massa potential och har säkert iaf 10 år kvar att leva. Det är lååååång tid att ha ett konstant dåligt samvete.....

Som sagt, att hitta ett arbetande hem ser jag som det mest osjälviska och rättvisa mot hunden. Det är ju inte ditt "fel" att du tappat hundträningsintresset (livet ändras ju hela tiden), men det är ju inte heller nått som ska gå ut över hunden och att han blir satt på "vänt" .

Ring Tina och prata med henne, det känns nog lättare i själen då att ha öppnat upp en dialog .

Ja jag har tänkt ringa henne idag!
Är först nu de senaste dagarna som jag vågat tydliggöra de här tankarna för mig själv och typ sagt det högt till sambon.. Usch, det gör ont när man tvingas inse de här tuffa sakerna

Jag tror ju inte att det kommer vara svårt att hitta ett hem till honom. Han är så himla okomplicerad och som sagt en riktigt bra sporthund. Men blä, gråter bara av att ens tänka tanken..

 

[Killaloe]

Det kanske inte är genomförbart men ett förslag kanske kunde vara att hitta någon som vill träna med honom - typ som en medryttare fast för hund då (medhundförare?).

Så att ni har vardagen men att han får möjlighet att gå kurser och träna ihop med någon annan?

 

[MiniLi]

Det kanske inte är genomförbart men ett förslag kanske kunde vara att hitta någon som vill träna med honom - typ som en medryttare fast för hund då (medhundförare?).

Så att ni har vardagen men att han får möjlighet att gå kurser och träna ihop med någon annan?

Det hade ju varit smidigt, men jag vet inte riktigt om det är realistiskt? Tänker att de som tränar och tävlar redan har egna hundar att göra det med, alt skaffar en för ändamålet?

 

[Killaloe]

Det hade ju varit smidigt, men jag vet inte riktigt om det är realistiskt? Tänker att de som tränar och tävlar redan har egna hundar att göra det med, alt skaffar en för ändamålet?

Det kan ju vara värt att kolla iaf. Det finns kanske dom som av olika anledningar inte vill ha två tävlingshundar tex men inte får ihop det? Jag vet inte alls om det är rimligt i längden, men jag vet folk som har gjort så så det kan ju vara värt att kolla på iaf

 

[kolblakkur]

Det hade ju varit smidigt, men jag vet inte riktigt om det är realistiskt? Tänker att de som tränar och tävlar redan har egna hundar att göra det med, alt skaffar en för ändamålet?

Har du dagmatte? Tänker att annars kanske en aktiv dagmatte som även vill träna någon kväll i veckan kan vara något? Hade jag varit i din sits hade jag tom betalat för kursen.

 

[MiniLi]

Har du dagmatte? Tänker att annars kanske en aktiv dagmatte som även vill träna någon kväll i veckan kan vara något? Hade jag varit i din sits hade jag tom betalat för kursen.

Nej vi har inte behov av dagmatte. Minimerar ensamtiden rätt så bra iom att jag kan jobba hemifrån delar av min arbetstid.

 

[machafuko]

Det hade ju varit smidigt, men jag vet inte riktigt om det är realistiskt? Tänker att de som tränar och tävlar redan har egna hundar att göra det med, alt skaffar en för ändamålet?

Det tror jag inte alls är omöjligt!
Vet inte om du läst mitt rabalder i snackistråden. Men för mig hade exempelvis den typen av lösning varit väldigt aktuellt. Förutsatt att det fungerat med ägaren och hund. Jag är tycker din hund låter som en toppenbra hund och då borde det allt finnas någon som skulle kunna tänka sig att lägga ner lite tid på den. Var i landet bor ni?

 

[MiniLi]

Det tror jag inte alls är omöjligt!
Vet inte om du läst mitt rabalder i snackistråden. Men för mig hade exempelvis den typen av lösning varit väldigt aktuellt. Förutsatt att det fungerat med ägaren och hund. Jag är tycker din hund låter som en toppenbra hund och då borde det allt finnas någon som skulle kunna tänka sig att lägga ner lite tid på den. Var i landet bor ni?

Det är väl mer att det känns som en väldigt kortsiktig lösning, utöver att jag inte har koll på någon som skulle kunna vara aktuell. Isf ska det vara någon jag känner till på ett eller annat sätt, jag tycker att jag har koll på de flesta som håller på med hundsport i min stad (Linköping).

 

[machafuko]

Det är väl mer att det känns som en väldigt kortsiktig lösning, utöver att jag inte har koll på någon som skulle kunna vara aktuell. Isf ska det vara någon jag känner till på ett eller annat sätt, jag tycker att jag har koll på de flesta som håller på med hundsport i min stad (Linköping).

Ja, det låter ändå klokt funderat av dig.