Jag kastar gärna in några rader som inspiration, om mitt senaste (och definitivt sista) bröllop.
Vi visste att vi ville ha ett småskaligt bröllop i vacker omgivning. Vi ville inte nödvändigtvis hålla det hemligt men valde ändå att inte berätta om planerna för någon (utom vittnena) delvis för att slippa jobbiga gränsdragningar kring inbjudna gäster.
Kyrkbröllop kändes inte prioriterat för någon av oss utan vi valde borgerlig vigsel för att kunna forma dagen och akten fritt. Vi letade ett bra tag, både i minnet och på nätet och irl tills vi hittade ett fantastiskt ställe på Instagram. En underbar utställningsträdgård, ett privat hem ute på landet med en kuperad och fantastisk parkliknande trädgård skapad av ett trädgårdsmästarpar. Jag ringde och frågade om det möjligen skulle gå för sig att komma och gifta sig hos dem.
Och jodå, det gick jättebra, de blev glada över frågan så vi åkte dit och rekade och träffade dem.
Så vi bokade vigselförrättare, en lokal trevlig halvkändis som vigt en hel del par. Och fotograf, jag har plåtat en hel del bröllop själv och vi visste ungefär var vi ville lägga ribban. En väldigt duktig amatör från trakten, som vi sett mycket bra bröllopsbilder och porträtt av, fick förtroendet. En duktig och erfaren frisör med egen salong, vän till familjen, ansvarade för (och sponsrade med) håruppsättning och fix.
På bröllopsdagen var vädret klockrent, en fantastisk solig och varm sommardag mitt i ett sjok av tråkväder. Det var vi två, vigselförrättaren, fotografen och så våra vittnen - ett mycket närstående par och deras barn. Själva vigseln skedde under ett gigantiskt gammalt körsbärsträd och efteråt satte vi oss på filtar i en ängsliknande del av den fina trädgården och åt lunch. Vi åt grymt god take away från Laxbutiken i Falkenberg, restaurangnivå men i ta-med-paketering. Och bubbel förstås.
Sen åkte vi upp till Göteborg, åt underbart god middag i kvällssolen på Sjömagasinets terrass, och sov i skön svit ett stenkast bort.
Bilderna blev riktigt bra och de bästa beställde vi fotoböcker med, och gav till närmaste familjen. Mycket uppskattat.
På alla plan ett underbart bröllop som blev exakt som vi ville ha det.
(En liten knorr på det hela är att jag blev uppringd av en kvinna från kommunen några veckor senare. För att göra en lång historia kort hade det visat sig att vigselförrättarens förordnande hade löpt ut och att han hade vigt en mängd par - däribland oss - utan att vara behörig. Så vi och typ 50 andra par fick skriva till regeringskansliet och anföra särskilda skäl att få vigseln godkänd ändå. Vilket vi lyckligtvis fick.
)
... 
.
