Bonusbarn - vad är min skyldighet?

[lil-sis]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Du kan visst sätta upp regler som gäller mellan dig och henne och som du håller fast vid. Det är inget konstigt (så länge de inte är tvärsemot sambons regler). Och hon kommer testa dem, barn gör så. Och du får tappa tålamodet, alla människor gör det någon gång. Försök bara att tappa det när det är viktigt, inte över en skitsak.

Inge egna kids men har jobbat som barnflicka och "ridfröken" (ridskolechef). Barnflickebarnen testade mycket mer eftersom vi bodde under samma tak och var rätt mkt "familj". De flesta ridskolebarnen skötte sig galant men det finns alltid några som skulle testa, så länge de inte äventyrade säkerheten så fick de en "normal" tillsägelse. Äventyrade det säkerheten blev det ett snäpp värre (hände två el tre gånger på två år) och då fattade direkt allvaret (eftersom jag inte skällde och gormade jämt).

Jag förstår att det är besvärligt. Skitbesvärligt. Men gör det inte svårare än vad det måste vara

 

[TinyWiny]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Jag har inte läst hela tråden så någon kanske redan har skrivit liknande det här.

Jag har två biobarn och två bonusbarn, biobarnen var 8 och 10 och bonusbarnen 9 och 13 när jag och sambon slog oss ihop.

Min erfarenhet är att man kan inte vara bland barn någon längre tid utan att fostra, alltså vägleda och guida.

Jag har också haft problem med ett bonusbarn som ljuger och gör tyvärr fortfarande eftersom det bara är jag som har ifrågasatt hans beteende och pappan har då anklagat mej för att inte tycka om honom (Sambon har insett sitt misstag och bett om ursäkt nu många år senare men det var tufft när det pågick)

Jag ser det som att alla som visstas runt barn har något att lära ut, jag vill lära ut ärlighet, ödmjukhet och att stå på sig och för den man är.
Jag vill lära ut att alla har rätt att lyssnas på och att alla har rätt att argumentera för sin sak.

Vad vill du lära ut?

Du har här en guldchans att få visa flickan vad du själv tycker är ok och inte, du har rätt och faktiskt skyldighet att sätta gränser runt dej och din son och dina djur men också runt henne för ingen får ju skada henne heller.

När du ska hämta ved så ge henne uppgiften att bära korgen, liten kan ju inte det men hon kan, hon får en uppgift och växer med den.
När ni ska natta så be henne fixa belysningen och dylikt, liten kan ju inte och hon får en uppgift...du kan säkert hitta massor av saker som du kan be henne göra så att hon får växa och må bra med dej.

Jag förstår mycket väl det här med resorna, det är inte du som ska åka runt, det får hennes föräldrar göra.
Varför kan din sambo inte jobba andra tider på fredagar? Jag hade ifrågasatt om min sambo hade gjort så om han inte tyckte att barnen var viktiga?

Barnen måste alltid gå först hos sina föräldrar för ingen annanstans kan de lära sig att de är betydelsefulla.
Hur hade du känt om du var hon? Jag hade känt att pappa bryr sig inte om mej utan bara om sitt dumma jobb om jag var 8 år.

Du ska ha rollen som den som är pappas sambo, mamma och pappa har hon och det är inte du så den biten kan du lämna. Du är småsyskonets mamma och därmed väldigt betydelsefull du är också ännu en trygg vuxen.
Du har en egen roll och du får vara, du behöver inte gömma dej eller bestämma med din sambo vilka regler som ska gälla, de kan du sätta själv för bara du vet hur du känner och barn märker falskhet direkt.

Nästa gång hon säger att hon har spolat så säg; vad duktig du är som kom ihåg det, du börjar bli en stor tjej nu (eller liknande) jag lovar att hon kommer spola varenda gång när hon får beröm för något hon inte har gjort för det känns inte bra, det känns bättre att få beröm för något man har gjort.

Tjat kommer man ingenstans med, man får ta andra vägar och få barnen att vara med istället för emot.

Imorgon ska jag läsa hela tråden för nu ska jag sova

 

[lobell]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

 

[Bebben]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Knapplån.

Jag har en 3 åring hemma. Han testar alla gränser hela tiden. Han vet hur man ljuger, och hur man kan vända saker till sin egen fördel. Det är inget unikt för bonusbarn liksom, utan TS kommer säkerligen att få stå ut med sådant även med sitt eget barn. Genom att testa gränserna, så lär sig ju barnen vad som faktiskt gäller, hur mycket man kan tänja på vissa gränser, vad som är viktigt etc.

Jättejobbigt såklart, men det är ju genom att hålla på sina gränser/regler som man ger dom tryggheten trots allt. Ja, inte bara det såklart, kärlek, omtanke och hänsyn behövs också - men gränserna är viktiga.

När sonen är uppe i Sthlm och hälsar på släkten utan mig, så blir det en enorm skillnad. Där spenderar han mycket tid med min storasyster, som älskar honom över allt annat och således skämmer bort honom rejält varenda gång dom får tillfälle att umgås. Han är 100 resor trotsigare när han är hemma med mig igen, för då har han lärt sig att han kan tänja väääldigt mycket på alla gränser som finns, och få göra lite som han vill.

Så TS, se det lite som en övning! Din son kommer förmodligen också att testa dig rejält

 

[TinyWiny]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Nu har jag sovit en stund och läst tråden

Du skriver att hon inte vill hjälpa till men om du får henne att hjälpa till ihop med dej kanske det är annorlunda?
Om du framhåller allt hon kan och att hon är duktig så kommer hon att växa.

Jag sa ofta till min bonusnioåring att han var jätteduktig när han gjorde saker som mina klarade när de var fem för han behövde höra att han var duktig, han behövde höra att han dög precis som han var.

När jag kom in i bilden hade min sambo systemet "tjata så får du vad du vill" han fortsatte med det ett tag till men jag vägrade.
Jag sa som till mina egna, antingen ja och då betydde det ja, eller nej och då betydde det nej, eller så sa jag att jag behövde fundera på det och återkom med besked när jag kände att jag kunde ge ett bra svar med motivation till varför jag tyckte så.

Det tog ju ett tag innan de insåg att det inte var någon ide att tjata. Jag svarade ju hela tiden samma sak och frågade dem om det inte var jobbigt att tjata och varför de gjorde det när de redan hade fått ett svar.
De insåg att hade jag sagt något så blev det så, hade jag sagt ja så var det ett ja. Inte något jag sa för att de skulle vara tysta för att sedan strunta i mitt ja.
De vågade börja lita på mej.
Jag gav också alltid en motivation om jag sa nej, det gjorde att de lärde sig att lyssna tills jag var klar och sedan kunde de säga vad de tyckte i lugn och ro, inte i affekt.

Sa mamma eller pappa nej så svor och skrek de tills de fick som de ville


Min bonusson gav mej ett väldigt fint betyg en dag när han skulle åka till sin mamma. Han sa att han ville stanna kvar, pappan skulle åka bort i jobbet dagen efter och sa att han skulle åka fem på morgonen och att han inte hann köra hem honom då. Bonussonen sa -jag vill stanna här för då kan X (jag alltså) uppfostra mej lite så jag vet hur det ska vara.

Han, den lille på tio år såg det som varken hans mamma eller pappa såg, hans enorma behov av tryggheten som klara tydliga regler gav.
Både hans mamma och pappa hade ett behov av att vara "snälla" och alltid låta dem få vad de ville ha oavsett hur dåligt det var för dem.

Hans mamma lät honom gå iväg med ett softairgun till skolan för det är så att även om han visste att han inte fick så ville han ha ett riktigt nej från sin mamma. Han ville att hon skulle visa att hon brydde sig tillräckligt för att hindra honom men det gjorde hon inte

Det är tufft att vara pappas sambo, men du måste komma ihåg att du har rätt att sätta gränser och du måste göra det.
Visst är det enkelt så länge ni kan titta på film och äta glass men hon måste också respektera sin bror och hans behov.
Han är ingen docka som hon kan göra vad som helst med och det är din uppgift att göra det klart för henne. Det är också din uppgift att visa för henne att hon betyder precis lika mycket för dej nu som hon gjorde innan.

Tänk inte så mycket på att hon inte ska hamna i skymundan utan låt henne vara med helt naturligt, gör inte en grej av det utan var bara som du är.

När du låter henne sätta sig vid datorn istället för det ni hade bestämt så tror jag att hon sitter där och känner sig sviken.
Du lovade något som du inte höll.
Oavsett vad hon säger så säg, men nu har vi ju bestämt att vi ska göra det här så nu gör vi det.
För du är vuxen och ditt ord ska hon kunna lita på oavsett vad det gäller, att städa eller äta godis, hon ska kunna lita på att det du säger är vad som gäller.

 

[Görel]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Varför är det den normala överenskommelsen när en förälder har så mycket mer arbete med barnen på veckorna?

*bara nyfiken*

Det spelar ingen roll juridiskt sett vem som har huvudansvaret. Enkelt sett kan man säga att boendeföräldern bara har skyldigheter och umgängesföräldern rättigheter. Lagen säger att den som har ett barn boende hos sig ska underlätta umgänget med den andra föräldern. Boendeföräldern måste lämna ut barnet för umgänge men umgängesföräldern måste inte träffa det.

Vad gäller umgängesresor säger de domar som kommit de senaste åren är att föräldrarna betalar en väg var om inte deras ekonomi är väldigt ojämlik för i så fall ska den som tjänar mest stå för resorna.

 

[Calazirya]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Och så måste det vara anser jag.

Visst att det blir orätt för ena föräldern, men i ärlighetens namn så måste barnet komma först i sådana frågor.

Det är ju barnets intresse som lagen tar fasta på, inte att det ska vara jämt mellan föräldrarna som separerat, eller?

 

[Görel]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Helt rätt!

Lagen struntar fullkomligt i rättvisa mellan föräldrar. Den förutsätter att båda föräldrarna vill barnets bästa och försöker samarbeta. Den har inte verklighetsanknytning alla gånger

 

[eyz]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Och tur är väl det! Sedan är det ju upp till föräldrarna att dela upp det mer rättvist om man känner att det behovet finns. Förhoppningsvis är man ju mogna nog att klara av det...

Tidigare delade sambon och mamman ganska jämt på sträckan men när hon blev enda inkomsttagare i familjen medan vi var två så pekade mamman på någon 10-mils regel; den förälder som flyttar 10 mil eller mer ska ta de första 10 milen så delar man på resten. Det har funkat jättebra fram tills nu.

Som jag förstått det ska vi träffas allihop imorgon, med lite tur kan vi komma fram till en lösning som känns bra för alla.

 

[eyz]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Båda dina inlägg och det du beskriver kring ditt liv med bonusarna är så träffande att det är otäckt!

Jag började göra ett inlägg med citat från dig och mina egna tankar men det blev så rörigt. Många (alla!?!) av de saker du tar upp är sånt jag reflekterat över och försöker jobba med.

Jag känner sådan tacksamhet för dina inlägg, de har verkligen stärkt mig. Och det gäller även lobell, Inte_Ung och alla andra som kommit med reflektioner och synpunkter!

Angående sambons jobb så är det ju inte optimalt att han jobbar som han gör och han mår inte bra av skuldkänslorna han bär på i och med detta. Nu i vinter öppnades fler möjligheter för honom inom jobbet men som det ser ut i dagsläget finns det inget att göra åt saken än, man får liksom vara tacksam att man har ett jobb att gå till.

 

[hindalhunned]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Jag funderar över om inte din sambo kan ha sin dotter från lördag-måndag istället för fre-söndag? Om börjar jobba först 16.00 på måndagen kan han ju ha henne på morgonen, lämna henne till mamman och sedan fara till jobbet.

 

[Calazirya]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Fast dottern är ju 8 år och går således i skolan på vardagar.

 

[TinyWiny]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Båda dina inlägg och det du beskriver kring ditt liv med bonusarna är så träffande att det är otäckt!

Jag började göra ett inlägg med citat från dig och mina egna tankar men det blev så rörigt. Många (alla!?!) av de saker du tar upp är sånt jag reflekterat över och försöker jobba med.

Jag känner sådan tacksamhet för dina inlägg, de har verkligen stärkt mig. Och det gäller även lobell, Inte_Ung och alla andra som kommit med reflektioner och synpunkter!

Angående sambons jobb så är det ju inte optimalt att han jobbar som han gör och han mår inte bra av skuldkänslorna han bär på i och med detta. Nu i vinter öppnades fler möjligheter för honom inom jobbet men som det ser ut i dagsläget finns det inget att göra åt saken än, man får liksom vara tacksam att man har ett jobb att gå till.

Skönt att mina erfarenheter kommer till nytta, jag var så vilsen när jag blev bonusförälder men kände inte alls igen mej på forum som styvmorsviolen och liknande så jag gjorde som mitt hjärta sa.
Visst kunde det säkert ha blivit bättre men jag vet att jag iallafall gjorde så gott jag kunde med den kunskap jag hade då.

Du har helt rätt i att idag får man vara glad om man har ett jobb att gå till. Jag hoppas att du inte tog det som att jag anklagade dej/din sambo.
Ibland kan man fastna i sin egen cirkel så att man inte ser sådant som andra ser därför ville jag påpeka det.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Det spelar ingen roll juridiskt sett vem som har huvudansvaret. Enkelt sett kan man säga att boendeföräldern bara har skyldigheter och umgängesföräldern rättigheter. Lagen säger att den som har ett barn boende hos sig ska underlätta umgänget med den andra föräldern. Boendeföräldern måste lämna ut barnet för umgänge men umgängesföräldern måste inte träffa det.

Vad gäller umgängesresor säger de domar som kommit de senaste åren är att föräldrarna betalar en väg var om inte deras ekonomi är väldigt ojämlik för i så fall ska den som tjänar mest stå för resorna.

Märkligt då den som knappt ser barnet kan ställa till det väldigt om det finns illvilja mot boendeföräldern.

Låt säga att ett par tjänar exakt lika mycket i månaden så har boendeföräldern mindre att röra sig med än den som betalar underhåll. För att inte tala om slitage av bil, bensin och all tid som boendeföräldern lägger på läxläsning, skjutsning, konfliktlösning etcetera.

Jag ser inte alls varför boendeföräldern skulle behöva betala lika mycket om inte umgängesföräldern bidrar med lite mer ekonomiskt, vill säga.

Jag hade själv aldrig stått ut med att bara träffa mina barn varannan helg, men många pappor fixar ju det galant. Om jag gjorde det och jag visste att den andra parten slet med hämtning, lämning, tvätt av kläder, matlagning, skjutsande till kompisar ja.. allt - ja, då hade iaf jag velat kompensera henne för det så mycket som möjligt. Kunde jag då hämta och lämna så att hon slapp det - då hade jag gjort det.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Helt rätt!

Lagen struntar fullkomligt i rättvisa mellan föräldrar. Den förutsätter att båda föräldrarna vill barnets bästa och försöker samarbeta. Den har inte verklighetsanknytning alla gånger

Men inte är det väl barnets bästa att en förälder upplever att hon (oftast) blir tagen för given och att den andra föräldern slipper en massa ansvar och då, som sagt, kan ställa till det genom att vägra ställa upp på den som känner barnets behov bäst?

 

[prinsessfeminist]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Åh vilka bra svar du delar med dig av! Alltså, det handlar om att vara trovärdig vuxen och visa självförtroende och omsorg på samma gång.

Precis som för vilken förälder som helst. Som "pappas sambo" har man en föräldrarroll vare sig man vill eller inte. Det går inte att vara barn i relationen och det går inte att vara en annan slags vuxen som inte står för sin vuxenhet.

Jag är ingens pappas sambo själv, men jag känner igen det du tar upp i min yrkesroll. jag har emellanåt ganska vilsna ungdomar i skolan som kräver fostran. Jag fostrar dem som om de vore mina barn, men med syftet att min undervisning skall fungera. Har vi en överenskommelse så håller jag min del och ställer krav på elevens del. Har jag tagit initiativet till något, så är det jag som följer upp och ser till att det görs och att vi kommer till avslut. Detta sker förstås i lite olika grad berende på vad man gör och hur mogen den unga är.

Kanske är detta inte relevant för TS, men jag tänker som så att vi alla som är vuxna måste våga vara vuxna och stå för det vi tror på. Man kan visa tålamod och omsorg, men det blir inte bra om det inte heller ställs krav. Att ställa krav är omsorg, för då blir man sedd är min devis. Någon bryr sig om och den unga spelar roll.

 

[Görel]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Det får du diskutera med lagstiftarna, jag talar bara om hur det ser ut.

 

[TinyWiny]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Åh vilka bra svar du delar med dig av! Alltså, det handlar om att vara trovärdig vuxen och visa självförtroende och omsorg på samma gång.

Tack! Jag tror att det är det här som fallerar när barn inte visar respekt mot andra, de har helt enkelt aldrig blivit respekterade själva så de förstår inte vad det är.

Vissa kallar det tuff kärlek, jag kallar det för att bry sig om och respektera barnen.

 

[Brandgul]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

*KL*

Själv skulle jag ta mycket illa upp om min mammas nya man inte hade behandlat mig som en familjemdlem utan låtit bli att hämta mig, skjutsa mig osv för att jag inte var hans RIKTIGA barn.

Min storasyster har också haft bonusbarn och det har aldrig varit tal om att de inte ska vara hemma hos dem bara för att pappan jobbade osv. Syrran tog till och med hand om deras häst för att han skulle stå billigt och enkelt.

 

[Mabuse]

Sv: Bonusbarn - vad är min skyldighet?

Det får du diskutera med lagstiftarna, jag talar bara om hur det ser ut.

Och vad tycker du själv då?