Red vinterns hittills bästa pass idag!
Herr Häst är egentligen lite för glad i snö för sitt egna bästa. Han må vara irländare och tillika infödd Vimmerby:are, men han verkar milt uttryckt vara norrlänning i själen.
Med tanke på det, och att det på ridbanan låg ca. 25 cm snö, förväntade jag mig någon slags "kast med liten ryttare - winter edition". Så fel jag fick. Han drog förvisso iväg (i skritt) när jag precis satt upp, men jag satt kvar utan problem. De första 15 min "småskuttade"/"halvtravade" han också sidledes av lycka, vilket lilla matte var sådär lagom glad över.
Efter att ha lärt honom vad skritt var och hur den användes, genom många övergångar skritt-halt, var han så sjukt fin dock!
Alert på rätt sätt, mjuk i kroppen, trevlig i formen och lätt att jobba både på böjda spår och sidförande!
Så vad som började som en springande katastrof, och en häst med lite för mycket positiv energi för sitt egna bästa, slutade med en ryttare som också sprudlade av positiv energi och t.om. satt och log den sista stunden av ridpasset (vilket händer ytterst sällan!).
Han kan om han vill, min fina Herr Häst
