Besviken..

[Pettsson]

Är så otroligt besviken på min totting just för tillfället. vet att det kan vara fel att känna så men jag trodde aldrig att detta skulle behöva ske.

Vår förra hund var rätt ilsken mot barn, gillade dem inte alls, så därför höll vi honom såklart ifrån dem för att minska risken för att ngt skulle hända. Varför han var sådan vet vi inte, vi hade ägt honom ända sedan han var valp men efter att tiden gick blev han värre och värre.

Nu har han lämnat oss och vandrat iväg "uppåt" och en ny Grand Danois har bosatt sig hemma hos oss. Han är verkligen ett stjärnskott, en så otroligt trevlig hund. För första gången kan vi ha vår hund lös och veta att det inte händer något om en människa kommer gående (det vet man säkerligen inte till 100% men ni förstår vad jag menar). Han har varit med överallt, stallet, på byn, i stan, till olika människor, med mig och mina kompisar, ja överallt!

Men så en dag i förra veckan var grannpojken hos oss och lekte med min yngre syster (han är 9 och hon 6). Utmattade efter att ha lekt jaga sätter de sig på bron in till huset. Hunden kommer glatt fram och vill prata och gosa, så pojken smeker och klappar på honom, som han gjort fler gånger innan. Helt plötsligt hör jag ett vrål och pojken har fått sg ett bett i armen. Det såg värre ut än vad det var, nu ser vi att det bara vlev rivmärken. Men själva grejen, varför hände det?!
Han har aldrig rört en fena förr!
Att tilläggas ska vara att han är i "tonåren" nu. Men jag fattar inte...
Nu är familjen orolig, tänk om det händer igen? Tänk om hela historien med vår förra hund återuppspelar sig?

 

[julia_v]

Ursch, obehagligt
Vi har samma problem med vår schäfer, han gillar inte heller
barn, vet inte heller varför
Hundvana barn går bra, men "vanliga" barn gilar han oftast
inte Han skäller på dem och en gång när jag hade han utan uppsikt i ca två minuter ( visste inte om att det fanns barn där då) så for han fram och nafsade ett barn i handen ( nafsade, inget bett, det är strunt samma barnet blev rädd och det FÅR inte ske..)
Vi har fått som råd att träna han bland barn, vara där barn är och tala om för han att det INTE är ok att bete sig,
och berömma när han gör rätt. barn kan uppfattas hotfulla
pga av deras kroppspråk, de kan strirra på hunden, veva med händer skrika osv, och är hunden då ( som vår) inte vana vid barn så kan de känna sig hotade
Man kan även be barn som inte är hundrädda, vara "störmoment" för hunden om man har den UNDER kontroll,
ge hunden godis, och ibland ignorera den, samma här beröm när den gör rätt, tala om när den gör fel.
Dessa tips har jag fått, men det finns säkert folk här som vet mycket mer om hur man går till väga :smirk:
Jag tycker att man ska möta problemet istället för att
undvika det..

 

[Pettsson]

Ja självklart ska mna bemöta problemet! Men med vår förra hund blev det för farligt, vi fick helt enkelt gå en kurs med honom som specialiserade sig på dessa problem.

Blir bara så rädd att det ska ske samma sak med den nya hunden
Eftersom vi råkade ut för problem med den förra då det kom folk, och ibland barn, började vi tidigt med den nya, de som kom och hälsade på fick en varsin frolic som de gav honom. Men som sagt, just barn kan verka mycket hotfulla. Antagligen tittade den här killen in i ögonen på honom, och då pojkentidigare varit lite rädd för hundar, kan detta ha inverkat.

 

[julia_v]

Ja, då har ni ju tränat honom en del redan
Vi har ännu inte gjort det då jag inte trodde problemet
var så stort som jag upptäckte att det var när han nafsade barnet i handen
Nu ska det börjas med träning med barn för fy, det är inget roligt problem
Hoppas du får bra svar av andra här!

 

[Karamella]

Om det var min hund så skulle jag ta den till vet. för att se att den inte har ont någonstans.

 

[Pettsson]

Det hade vi nog gjort om vi inte varit hos veterinären för mindre än en vecka sedan...

 

[Karamella]

Jaha.. kollades han igenom då?

 

[Pettsson]

Ja, han gjorde illa sig i ett ben för en tid sedan och vi åkte då in och kollade om det blivit bättre. När vi ändå var där kollade vi igenom hela hunden för att se om något annat var fel, han har växt så det knakar på sista tiden därav anledningen.

 

[Karamella]

Okidoki. Kan ha ha växtvärk då?

Du får ta honom till någon som kan "prata" med djur

 

[Pettsson]

Jo, han har det till och från. Då ligger stackaren och gnyr...

Ja visst! Det har varit mycket prat på Gnägg om det på sisone..

 

[Geezer]

Det är en himla svår fråga och jag verkligen inget bra svar.

Jag hade nog inte vågat träna på barn för vad fasiken gör man om det går fel. Istället hade jag nog tränat att hunden skall gå undan för barn. Med en så stor hund som GD kan ju även det som är lek från hunden 'bli fel'.

Jag tror att tidig socialisering med barn är super duper viktigt för hundar. Helst redan när de är hos mamman/uppfödaren för att få den där riktigt barnälskande hunden.

 

[niboonkh]

Hej
tråkigt att det blev som det blev men jag måste fråga var ni närvarande när det hände ? för min erfarenhet är att barn inte alltid är så oskyldiga. det är lätt hänt att man vill "busa" med hunden. och då är det klart han vill säga ifrån eller kanske "busa" tillbaka, självklart ska inte det hända såna här saker. Men jag tror att om han gjort det för att han inte gillar barn så hade det varit ett värre bett. Det är viktigt att tala om för barn hur man ska och inte ska göra runt hundar. det är min tanke kring det hela med erfarenhet av små syskonbarn och egen hund

 

[Pettsson]

Det är det som är det knepiga, min mamma stod mindre än två meter ifrån. Hon kllade dock inte på dem men ska man tro pojkens och systerns hisoria så satt de bara och kliade honom, vilket han älskar

 

[niboonkh]

det var alltså rivsår av tänderna eller....
ja , det är inte lätt att veta men kanske var det nåt som bet honom en mygga broms geting och han ska bita mot den och tänker sig inte för ... ja det är synd att man inte kan prata med djuren

 

[Albatross]

Det kan ju hända att barnet kom åt någon känslig del av hunden. Dvs. någon kroppsdel som hunden hade ont i. Små barn kan vara ganska hårdhänta och läser inte av kroppsspråket på samma sätt som djurvana vuxna.

Vår hund gjorde samma sak: ett barn gick fram till henne och började klia henne på halsen. Hunden njöt ett tag för att sedan plötsligt skrika till och hugga barnet i handen. Det visade sig sedan att barnet kommit åt ett sår.

Så mitt råd är att, även om ni nyss varit hos veterinären, kolla och känne igenom hela hunden, från nos till svans.

 

[Pettsson]

Tack för ett givande svar!

 

[mimmipigg]

Barnen talar säkert sanning, men försök luska ut om de tittade hunden i ögonen när de kliade honom, är det en tonårsslyngel till jycke kan han ha tagit det för en utmaning. En så stor hund känner sig förmodligen tillräckligt stor för att utmana en liten människa.
Jag känner inte till kynnet på GD men en tonårsslyngel till hanhund är ju ganska lika raserna igenom så jag tillåter mig att spåna lite.
När hunden ska träffa barn leta rätt på hundvana barn och tala om hur de ska förhålla sig till hunden, att aldrig titta en okänd hund direkt i ögonen är något som alla föräldrar ska lära sina barn, då skulle förmodligen många hundbitna barn varit obitna.

 

[Pettsson]

han tittade honom tydligen i ögonen, som det lät på honom. Detta samtidigt som han kliade honom..

Har också lärt mig att "tonårsslynglar" kan tolka detta som en utmaning, såväl om det är en vuxen eller ett barn..

 

[mimmipigg]

Då tror jag att du har anledningen där. Storleken hos barn gör ju att det är lättare att jycken försöker ta kommandot.

 

[Pettsson]