Sv: Bestraffa med ryggning
Vet inte vad jag ska säga annat än att ok - du är ung. - Väldigt positivt om du har den erfarenheten, - att alla som håller på med hästar och hantering har koll på situationen och förstår när de skall ta hjälp dessutom. Kan bara gratulera isåfall.
Nej, absolut inte. Men det är lätt att se andra och tolka en situation som utomstående på ett helt annat sätt än vad som upplevs av personen ifråga. För att ta ett exempel så tror jag inte att någon ser sig själv som djurplågare (då beror det snarare på taskig självkänsla än att man faktiskt är djurplågare) utan man försöker/vill göra det bra för sina djur, kanske med något undantag. Uppenbarligen lyckas det inte alltid, men utifrån den människans perspektiv så är det ju bättre med förståelse och hjälp - för att nå sitt mål att hästarna ska ha det bra - än att det går så långt att de får fängelsestraff och djurplågar-stämpel
både djur och ägare tjänar mest på det. Just på det här forumet verkar det vara många som faktiskt vill lära sig, kanske märker man det inte på samma sätt ute IRL, då tror jag man gör sig själv och andra en björntjänst genom att få det låta som ett påhopp snarare än konstruktiv kritik (ibland är det svårt att avgöra själv, man tycker ju bara att man skriver sanningen som man själv ser den och att man måste få personen att vakna) och ofta kan det t o m vara förhastade slutsatser eftersom saker och ting är svåra att få på pränt på ett rättvisande sätt om man inte varit med om det IRL.
Vill bara förtydliga att jag pratar rent allmänt nu, inte om dig.
Det jag tycker ang. en sån här debatt, är att man får vara försiktig med att säga att "bara det funkar så är det ok". Det finns många gröna som suger i sig vartenda ord, och då ska man vara noga med att inte genrealisera åt andra hållet heller, dvs att "alla vet nog vad de gör, det blir bra bara man tycker det funkar", osv. Det är allt jag avser att säga då jag tycker du skall vara försiktig med att försvara metoden.
Det kan jag förstå. Därför vill jag än en gång förtydliga att jag inte vill "försvara" det fallet specifikt eftersom jag inte varit med och kan avgöra bu eller bä. Men när det börjar kännas som att det går åt hållet "alla som gör annorlunda gör fel!" då riskerar det istället bli en trångsynt maffia som bestämmer vad man får och inte får göra, så vill jag inte att ridvärlden ska se ut. Det finns en charm i lite egna knep och annorlunda ridstilar, och skulle det inte finnas nytänkande tränare skulle inte ridningen gå framåt!
Nu har jag läst in väldigt mycket i det ni skrivit och blandat in egna känslor, det erkänner jag. Det blir lite som en röd varningslampa som går igång i huvudet
Alla ryttare har "rätt att testa" lite andra metoder, det krävs inte bara ridskicklighet utan kunskap och erfarenhet. Man lär sig av sina misstag, och förhoppningsvis kan man få de misstagen så lindriga för hästen att de inte gör någon skada. Rent statistiskt sett kommer i princip varje hästägare orsaka hästen skada, tragiskt men sant. Då gäller det att man verkligen lär sig av det.
Du skrev att när man dressyr rider/tränar hästen så tvingar man den välja mellan två onda ting, och att tryck är negativ förstärkning.
Nja, inte två onda ting, vart har jag skrivit det? Man ger den en lätt väg - och en svår väg. Just tryck är ju som sagt väldigt logiskt att använda, men eftersom hästar är mottrycksdjur så kommer det oftast skapa obehag för hästen tills den lärt sig att slippa undan obehaget genom att göra rätt. Det är just obehaget jag sammanknippar med negativ förstärkning.
Jag tror vi pratar förbi varandra, självklart är tryck TRYCK, - men hur du använder det beslutar om det är negativ förstärkning eller om du snarare fokuserar på och får hästen att reagera på den positiva förstärkningen (som är eftergiften). Jag vet inte om jag kan förklara på ett sätt som illustrerar skillanden - för det är skillnad.
Om du har en häst som ställer sig och backar, dvs inte svarar framåt, och inte tar ryttarens hjälper. Om du då sätter dig och rycker den bakåt och tvingar den att backa backa backa - vart finns eftergiften? det är negativ förstärkning punkt slut.
Precis, jag tror vi pratar förbi varandra. För eftersom eftergiften egentligen inte "är" något mer än att slippa obehaget så ser jag det inte som.. något.. Snarare ett krav för att trycket ska fungera och att den ska få alternativet till en "lätt" väg. Man kan såklart kalla det positiv förstärkning, men jag gör inte det av denna anledning. I det fall du beskriver här skulle jag knappt kalla det för negativ förstärkning utan bestraffning, om man sitter och rycker hästen bakåt. Men som sagt, det är en fin gräns, för om man bara lugnt sitter och ber hästen - bakåt! då kommer den inte lika troligt uppfatta det som en bestraffning eller som axel uttryckte det - att ryttaren attackerar
DÅ ser jag det som negativ förstärkning, men även den är givetvis meningslös i inlärningssyfte om man inte ger eftergift. När hästen gjort det man bett om - ryggat- så ska den givetvis ha eftergift.
Om du istället fokuserar på att hästen backar och inte svarar framåt och inte tar ryttarens hjälper, på ett sätt där du INTE lägger ett extra bakåt tryck genom att förstärka beteendet hästen påvisar och dessutom lägga obehag ovanpå det, utan snarare påvisar vart eftergiften framåt finns. Solis skrev om detta på ett utmärkt sätt tidigare i tråden. Då har du inte plockat upp på ett negativt beteende som hästen startat som första lösning, eller spätt på detta, utan du har subtilt satt en gräns där det räcker att den stannar upp, och sen visar du den vägen framåt. Då har du erbjudit en eftergift dessutom åt det håll du vill att den skall gå. Ofta mycket mer bestående positivt och brukar bota problemet ganska omgående, med resultat att hästen alltid tänker framåt.
folk antar att hästar är som människor och tänker att "backar den så ska jag straffa den genom att tvinga den att backa vidare, så fattar den snart att den inte skall göra så". Visst - många gånger fattar hästen. Det BLIR ett resultat. Men metoden du korrigerat det på är så negativ att hästens erfarenhet av "lösningen" blir negativ. Du kan alltså få ett resultat och tvinga igenom en förbättring, men det blir en strid pga att du väljer att fokusera på negativ förstärkning för att få bort beteendet, och jag anser att det finns bättre sätt. Jag pratar nu om detta vilken typ av beteende som inte är önskvärt det nu kan vara frågan om - det behöver inte vara backning. Ta en sån sak som att hästen stannar på hinder. Du kan, om du vill, till en förvånande stor gräns, tekniskt sett jaga den eller slå den över ett hinder och få den att associera att stannar den så får den ett straff, Har bevittnat det alltför många gånger.
dock får du aldrig på det sättet en glad och positiv häst som genuint ser hoppning som positivt. simple basics.
folk antar att hästar är som människor och tänker att "backar den så ska jag straffa den genom att tvinga den att backa vidare, så fattar den snart att den inte skall göra så"
Måste bara inflika att det är lite det här jag menar, "folk antar.." för visst finns det de som gör det, men jag tror knappast majoriteten gör det. Utgår man från det så är det inte så konstigt att det blir knasigt i kommunikationen. Precis som du säger så visst kan det fungera men oftast finns det bättre metoder. Det är också det jag menar med att syfte, genomtänkthet och utförande är det avgörande oavsett vad man gör, just det här syftet och tänkandet är knappast det bästa även om det inte är lika illa som många andra
Att som förstahandsalternativ eller som en strategi använda en sån metod med det syftet, det blir sällan bra av just den anledning du skriver, även om det skulle fungera. Men då är det ju för ryttarens skull också, om man vill ha en positiv häst.
Om vi jämför det du skriver om dressyr och ridning, med hundträning.
Hur tränar du en hund att gilla sitt arbete och vara duktig på det, genom negativ förstärkning i första hand, snarare än positiv förstärkning? Jag vågar påstå att normen är med fokus på positiv förstärkning.
vad är skillnaden att det skulle vara mer negativ förstärkning som gäller för hästar?
Som sagt, jag tycker det är lite annorlunda med hundar. Hundar är dels vana vid at jobba för mat, dels är de mer bundna till människan som de umgås med nästan jämt och ser som en nästan naturlig flockmedlem, vi är ju båda rovdjur vilket också är en fördel. De är inte lika stora som hästar och kan inte på samma sätt göra illa en människa "av misstag", dessutom rider vi aldrig på hundar, och när man rider blir man påverkad av varje rörelse hästen tar till skillnad från en hund som går i koppel eller springer lös
Med hundar tror jag absolut på majoritet av belöning/positiv förstärkning, för i deras fall så lär de sig mycket sämre av bestraffning eller negativ förstärkning.
En häst lär sig inte heller på samma sätt av bestraffning, men i enstaka fall kan man behöva få en "oops!"-reaktion från hästen för att den t ex ska lära sig att man inte kliver på en människa. Nu syftar jag på att t ex vifta vilt med armarna eller hoppa upp och ner för att få den skygga undan, inte att spöa upp den
Negativ förstärkning ser jag som sagt som ett väldigt logiskt hjälpmedel för hästar och ser inget "negativt" i det
bland hästar känns det som att det är lite tvärtom (om man utgår från "min" tolkning av negativ förstärkning) mellan positiv/negativ - de lär sig bäst av negativ förstärkning eftersom det är naturligt för dom, positiv förstärkning och belöning blir en bonus för att hålla motivationen uppe
Att försöka hålla positiv
träning och fokus på positiv samvaro med hästen, där är jag helt med!