Beridna högvakten

Men jag undrar ändå var alla dessa prestationsavlade säljs? För de säljer ju. Vilka rider dom? Tävlas de? Eller blir de också skogsmullar? Inget fel i att vara skogsmulle för den delen ;)
De är inte så många som man kan tro, antalet SWB-föl är under 3000 per år att jämföra med det totala antalet hästar i Sverige som uppskattas till över 300000.
 
De är inte så många som man kan tro, antalet SWB-föl är under 3000 per år att jämföra med det totala antalet hästar i Sverige som uppskattas till över 300000.

Nä, det är sant. Men 3000 hästar är ändå 3000 hästar. Undrar hur många som köper häst per år. Av dessa finns ju alla olika sorters köpare och inriktningar. Det skulle vara intressant att se en kartläggning av det för att se vad för efterfrågan som finns och i vilken omfattning. Det kan nog vara svårt att göra en sån undersökning dock ;)
 
Jag avlar dressyrhästar och får dem trygga genom rätt hantering i rätt tid. En häst som säljs med argumentet "talang" går att sälja väldigt ung. En häst som säljs med argumentet "sjysst, användbar och rolig" behöver vara minst 4, helst 5 eller 6 år gamla för att gå att sälja. Det är rätt stor skillnad i kostnad för att få fram. Jag tycker inte alls det är konstigt att uppfödarna då väljer att satsa på talang (och jag anser inte på något sätt att det är motsatser det handlar om)
Om jag förstår det rätt: du avlar på dressyrhästar, som ska kunna prestera mycket väl i tävling? Och för att få fram en sådan där "trygg" och schysst, användbar och rolig" så får du lägga ner ett stort antal år.

Jag tror mig veta att mina hästar i princip är trygga från födseln. Jag kan sälja ett nyss avvant föl, och hävda att det kommer att bli en "trygg, schysst, användbar och rolig" häst, givet att köparen avstår från "felhantering", vilket kan förstöra vilken häst som helst, oavsett ras, ålder och tidigare träning och utbildning.

KL
Problemet som uppstår, om man inom SWB skulle byta spår, och börja avla på trygga hästar till medelryttaren, istället för "Ferraris", är att hela marknaden skulle stöpas om.
Prisbilden skulle förändras i grunden, eftersom Ferraris skulle saknas eller bli sällsynta. Om det skulle produceras huvudsakligen Volvo, så skulle de gå att sälja tidigare, och med enklare utbildning, men priserna skulle antagligen också sjunka ner mot "Volvo-nivå". Antagligen skulle då också språngavgifter m.fl. kringavgifter i aveln sjunka.

Sedan kan man alltid diskutera om en ändrad inriktning i avelsmålen för SWB mot "Volvo"skulle leda till fler svenskfödda hästar på t.ex. ridskolor, och som hobbyhästar, och om då fler sålda svenskfödda SWB där utbildningsinsatserna är lättsammare, skulle kompensera för inkomsttappet. Alltså få en högre volym/antal födda föl.

Att öka volymen med bibehållen kvalitet i hästhållningen, oavsett utbildningsinsatserna storlek och längd för unghästar, är inte enkelt dock.

Det är en genuin ansträngning "att få föl", och ha en genomtänkt avel, oavsett ras.
 
Om jag förstår det rätt: du avlar på dressyrhästar, som ska kunna prestera mycket väl i tävling? Och för att få fram en sådan där "trygg" och schysst, användbar och rolig" så får du lägga ner ett stort antal år.

Jag tror mig veta att mina hästar i princip är trygga från födseln. Jag kan sälja ett nyss avvant föl, och hävda att det kommer att bli en "trygg, schysst, användbar och rolig" häst, givet att köparen avstår från "felhantering", vilket kan förstöra vilken häst som helst, oavsett ras, ålder och tidigare träning och utbildning.

KL
Problemet som uppstår, om man inom SWB skulle byta spår, och börja avla på trygga hästar till medelryttaren, istället för "Ferraris", är att hela marknaden skulle stöpas om.
Prisbilden skulle förändras i grunden, eftersom Ferraris skulle saknas eller bli sällsynta. Om det skulle produceras huvudsakligen Volvo, så skulle de gå att sälja tidigare, och med enklare utbildning, men priserna skulle antagligen också sjunka ner mot "Volvo-nivå". Antagligen skulle då också språngavgifter m.fl. kringavgifter i aveln sjunka.

Sedan kan man alltid diskutera om en ändrad inriktning i avelsmålen för SWB mot "Volvo"skulle leda till fler svenskfödda hästar på t.ex. ridskolor, och som hobbyhästar, och om då fler sålda svenskfödda SWB där utbildningsinsatserna är lättsammare, skulle kompensera för inkomsttappet. Alltså få en högre volym/antal födda föl.

Att öka volymen med bibehållen kvalitet i hästhållningen, oavsett utbildningsinsatserna storlek och längd för unghästar, är inte enkelt dock.

Det är en genuin ansträngning "att få föl", och ha en genomtänkt avel, oavsett ras.

Kanske ska man sikta in sig på en annan ras helt enkelt?

Delvis kl. Inom "min" ras förs en hel del diskussioner (internationellt) om vilka avelsmål som är rimliga och vad det är vi vill konkurrera med.
Många lutar mot en schysst, om än lyxig och snygg, hobbyhäst.

Att sikta in sig på en viss gren skulle kräva enorma resurser (avelsvärdering, tid, träning, födda föl osv inte bara pengar) och med tanke på det lilla antal hästar som finns vore det antagligen inte rimligt (i Europa/västvärlden).
 
tycker aveln borde inrikta såg mycket mer på Volvo hästar och håller med högvakten där. Idag avlar man enbart för att få fram fina tävlingshästar de har mycket nerv och mycket skador. Speciellt vill man avla på skadade ston, de som inte håller för ridning går till avel. Att de sedan får föl med liknande skavanker tänker ingen på. Så länge man tar en fin hingst blir det bra. Och varför pratar man enbart vilken hingst hästarna är efter? Mamman då? De ärver ju hälften från mamman?

Jag tycker man skulle avla mycket mer Volvo hästar då majoriteten som rider i Sverige är hobbyryttare och inte elit tävlingsryttare. De klarar inte av dessa Ferrari hästar. Hur många ryttare finns det som är rädda för sin häst? Massor...

Så länge som vanliga människor också vill betala för Volvo så avlar jag gärna det. Jag har gjort en sån och sålde henne för en okej peng, ungefär +- 0.

Det är nog lite av en myt att avelsfolk avlar på ston med ärftligt betingade skador. Avelsfolk är väldigt intresserade av stona och hela mödernelinjen.
 
Jag avlar dressyrhästar och får dem trygga genom rätt hantering i rätt tid. En häst som säljs med argumentet "talang" går att sälja väldigt ung. En häst som säljs med argumentet "sjysst, användbar och rolig" behöver vara minst 4, helst 5 eller 6 år gamla för att gå att sälja. Det är rätt stor skillnad i kostnad för att få fram. Jag tycker inte alls det är konstigt att uppfödarna då väljer att satsa på talang (och jag anser inte på något sätt att det är motsatser det handlar om)

Håller verkligen med dig om detta!

Min uppfödning som var just sjysst, användbar och okomplicerad hade noll intressenter innan hon var 4 år och ordentligt riden. Dessutom - de som letar Volvo klarar sällan att utbilda en yngre häst men vill inte heller betala för en Volvo som är utbildad.
 
Vilk
Kanske ska man sikta in sig på en annan ras helt enkelt?

Delvis kl. Inom "min" ras förs en hel del diskussioner (internationellt) om vilka avelsmål som är rimliga och vad det är vi vill konkurrera med.
Många lutar mot en schysst, om än lyxig och snygg, hobbyhäst.

Att sikta in sig på en viss gren skulle kräva enorma resurser (avelsvärdering, tid, träning, födda föl osv inte bara pengar) och med tanke på det lilla antal hästar som finns vore det antagligen inte rimligt (i Europa/västvärlden).
Vilka är "man" här?

Om du menar Beridna Högvakten, så kanske det är just det de får lov att göra, alltså söka sig utomlands för att hitta rätt hästar.
Det är ju meningen att de ska rida på en traditionell "kavallerihäst", och den hästtypen avlas det inte på inom SWB idag i någon större utsträckning.

Tidigare i historien, så var aveln av det som idag har blivit SWB, inriktad på att försörja kavalleriet med hästar. Det var viktigt för Sveriges militära beredskap att ha bra hästar för militära ändamål.
Förenklat så skulle "halvbloden" bära ryttarna, och Nordsvenskarna dra kanonerna och trossen.

Tyvärr har vi ju egentligen ingen annan svensk ädel ridhäst ridhäst än SWB.

Det finns ju andra varmblodiga ridhästar än SWB, även sådana som mer tydligt är raser med stängda stamböcker, men dessa raser är inte "svenska", och renrasaveln i Sverige är mycket liten

Det finns bara tre svenska hästraser idag, Gotlandsruss, Nordsvensk Brukshäst och svensk Ardenner.

Gotlandsruss kan inte använda till fullvuxna människor, och vare sig Ardenner eller Nordsvensk Brukshäst är den där typiska Kavallerihästen som Beridna Högvakten söker efter.
 
Där tror jag du är nåt på spåren! Jag tänker att en sån hantering är bra både för djuren och uppfödaren, samt ekonomiskt.
Kan dock bli en initial kostnad. Men sedan kanske de betalar sig.
Fast faktum är ju att även om du sätter arbetstiden till noll är det förenat med en hel del kostnader att föda upp en häst. Bara att föda upp och få tillbaka de faktiska kostnaderna är tufft idag. Sen vill dessutom köparen inte behöva göra en massa saker för första gången, utan de vill att hästen ska vara trygg i de flesta vardagssituationer.
 
Jag lägger tråden här då jag egentligen tycker den berör både avel samt träning. Så Hästmänniska kändes som ett bra mellanting! Moderator får gärna flytta om det är bättre att den ligger nån annanstans :)

Hur som helst. Jag såg häromdagen ett inslag på nyheterna att beridna högvakten får in för få duktiga ryttare, samt att det är svårt att rekrytera rätt typ av hästar för jobbet. Detta berodde enligt mannen de intervjuade på att i dagens läge avlas det hästar av typen "ferrari", medan högvakten vill ha "Volvo".
Som jag förstår det skall det vara svenskfödda valacker av färgen fux.
Nu pratas det om att istället ta in importerade hästar.

Vad tycker ni?
Är beridna högvakten något att bevara?
Finns det någon vits för svenska avelsstall att rikta aveln mer mot "volvo-hästar"? Är det ens ekonomiskt?

Jag är själv inte påläst men jag började fundera lite. Bland folk jag pratat med har jag flera gånger hört dem säga att de tycker halvbloden idag är för mycket nerv i. Jag själv har ingen uppfattning, men själv hade jag inte klarat av dessa hästar. Hur är efterfrågan enligt er som är mer insatta?

Kanske snurrig trådstart, men jag tyckte som sagt det var intressant :)

https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/försvaret-söker-duktiga-ryttare-12512701

Jag som tränare som jobbar främst med dressyr, rehab och problemlösning ser ju absolut att en annan avel skulle vara av godo.

Dressyrhästarna idag är väl rätt så långt från grundtrygga. Många hästägare har lite för lite kunskap för materialet som nu används, sporthästar med mer nerv, känslighet, rörelser etc.
De är svårare för folk att hålla friska och smärtfria iom att de är så mycket mer rörliga och känsliga. Många är rädda för sin häst eller har mycket friktion i sin relation med sin häst. Många vågar inte rida ut eller måste ev ha graman tex då.

Jag förstår dock problemet för svenska uppfödare. För ingen vill betala vad en häst verkligen kostar. Och om man inte avlade lite läckra och svårare hästar så får man ju betydligt sämre betalt för en cool sak som inte är så flott.

Man kan ju också med siktet inne på nästa topphäst får fram en hel del restprodukter på vägen. Min häst är en sån. Han är väldigt snygg att kolla på. Men han rör sig av naturen inte tillräckligt bra för att en riktigt bra tävlingsryttare skulle köpa. Däremot är han för känslig för de flesta som inte är duktiga ryttare. Och han är så överrörlig och har lite missbildning i skelettet som gör att han lätt skulle gå sönder i fel händer.
Jag möter många såna hästar inom rehab och problemlösning.

Jag hoppas vi snart kan gå mot en trend där man får se fler och fler stadiga hästar med mindre sköra kroppar.
 
Om jag förstår det rätt: du avlar på dressyrhästar, som ska kunna prestera mycket väl i tävling? Och för att få fram en sådan där "trygg" och schysst, användbar och rolig" så får du lägga ner ett stort antal år.

Jag tror mig veta att mina hästar i princip är trygga från födseln. Jag kan sälja ett nyss avvant föl, och hävda att det kommer att bli en "trygg, schysst, användbar och rolig" häst, givet att köparen avstår från "felhantering", vilket kan förstöra vilken häst som helst, oavsett ras, ålder och tidigare träning och utbildning.

KL
Problemet som uppstår, om man inom SWB skulle byta spår, och börja avla på trygga hästar till medelryttaren, istället för "Ferraris", är att hela marknaden skulle stöpas om.
Prisbilden skulle förändras i grunden, eftersom Ferraris skulle saknas eller bli sällsynta. Om det skulle produceras huvudsakligen Volvo, så skulle de gå att sälja tidigare, och med enklare utbildning, men priserna skulle antagligen också sjunka ner mot "Volvo-nivå". Antagligen skulle då också språngavgifter m.fl. kringavgifter i aveln sjunka.

Sedan kan man alltid diskutera om en ändrad inriktning i avelsmålen för SWB mot "Volvo"skulle leda till fler svenskfödda hästar på t.ex. ridskolor, och som hobbyhästar, och om då fler sålda svenskfödda SWB där utbildningsinsatserna är lättsammare, skulle kompensera för inkomsttappet. Alltså få en högre volym/antal födda föl.

Att öka volymen med bibehållen kvalitet i hästhållningen, oavsett utbildningsinsatserna storlek och längd för unghästar, är inte enkelt dock.

Det är en genuin ansträngning "att få föl", och ha en genomtänkt avel, oavsett ras.
Fast min erfarenhet är att köparna inte köper en ung häst "som blir trygg om du inte gör fel". De vill att den ska vara bevisat trygg. De vill inte vara den första som lastar hästen, den första som åker till stranden med den, eller till ridhus eller till veterinären eller den första som rider på den för den delen. De vill ha en häst som är erfaren och trygg. Då måste den bli lite äldre och det kostar, både i foder, hantering och utbildning.
 
Men ropas det verkligen efter det? I nyhetsklippet är det ju mer att de konstaterar faktum, det moderna svenska halvblodet passar inte så bra för högvakten, och man kommer därför titta på andra hästar. Det gör man ju redan - skimmlarna är kladrubers, och de fungerar enligt vad jag hört utmärkt.
Jag pratar inte om högvakten nu, utan om "vanliga" köpare. Jag ser X antal diskussioner om året där ämnet är "uppfödarna föder inte upp hästar som folk vill ha/kan hantera" men kontentan är att det är betalningsviljan som brister.
 
Fast min erfarenhet är att köparna inte köper en ung häst "som blir trygg om du inte gör fel". De vill att den ska vara bevisat trygg. De vill inte vara den första som lastar hästen, den första som åker till stranden med den, eller till ridhus eller till veterinären eller den första som rider på den för den delen. De vill ha en häst som är erfaren och trygg. Då måste den bli lite äldre och det kostar, både i foder, hantering och utbildning.

Återigen beroende ras!

Ingen köper ett oskrivet kort, där egenskaperna kan variera oerhört.

Inom enhetliga raser, där tydliga egenskaper avlats fram, så säljs det många "oskrivna" kort.
Många vill utbilda själv, inom raser där egenskaperna är (inom rasens ramar), givna från födseln.

Och så verkar det som om "grundhantering", är väldigt olika inom olika raser också.

Jag har "en liten lista" på grundläggande saker, som jag vill att avvant föl (6-8 månader) ska kunna för ses som leveransklart.
Sådant som att kunna bli ledd i grimma, start och stop och gärna back, stå stilla, att lyfta fötterna för hovvård, och att stå uppbunden (listan är något längre).
Arbetet med att åstadkomma ovanstående, är minimalt. Några pass då och då under fölets första halvår. Passar man också på att gå i "trånga utrymmen" några gånger med unghästen, så är man minst halvvägs med lastträningen.

En sådan grundhanterad häst är vare sig svårlastad eller något annat. Mina föl, som är vana vid att vara uppbundna (grimma + halsrem) går oftast på en transport utan problem.

Min ras behöver vi inte ta med till veterinären så värst ofta, de flesta träffar aldrig en veterinär annat än för vaccinationer eller dräktighetskontroll, vilket sker sker hemma. Svårutredda och svårbehandlade hältor är sällsynta.

Varför man skulle åka till stranden med en åring övergår min förmåga att förstå?
 
Fast faktum är ju att även om du sätter arbetstiden till noll är det förenat med en hel del kostnader att föda upp en häst. Bara att föda upp och få tillbaka de faktiska kostnaderna är tufft idag. Sen vill dessutom köparen inte behöva göra en massa saker för första gången, utan de vill att hästen ska vara trygg i de flesta vardagssituationer.

Det begriper jag också. Att det kostar att föda upp hästar, både för att den skall bli till och sen själva uppfödningen med allt vad det innebär. Men om det går att förenkla för sig själv och i förlängningen minska i alla fall vissa kostnader vore väl det bra? Då ökar sannolikt marginalen i alla fall lite vid försäljning.
 
Återigen beroende ras!

Ingen köper ett oskrivet kort, där egenskaperna kan variera oerhört.

Inom enhetliga raser, där tydliga egenskaper avlats fram, så säljs det många "oskrivna" kort.
Många vill utbilda själv, inom raser där egenskaperna är (inom rasens ramar), givna från födseln.

Och så verkar det som om "grundhantering", är väldigt olika inom olika raser också.

Jag har "en liten lista" på grundläggande saker, som jag vill att avvant föl (6-8 månader) ska kunna för ses som leveransklart.
Sådant som att kunna bli ledd i grimma, start och stop och gärna back, stå stilla, att lyfta fötterna för hovvård, och att stå uppbunden (listan är något längre).
Arbetet med att åstadkomma ovanstående, är minimalt. Några pass då och då under fölets första halvår. Passar man också på att gå i "trånga utrymmen" några gånger med unghästen, så är man minst halvvägs med lastträningen.

En sådan grundhanterad häst är vare sig svårlastad eller något annat. Mina föl, som är vana vid att vara uppbundna (grimma + halsrem) går oftast på en transport utan problem.

Min ras behöver vi inte ta med till veterinären så värst ofta, de flesta träffar aldrig en veterinär annat än för vaccinationer eller dräktighetskontroll, vilket sker sker hemma. Svårutredda och svårbehandlade hältor är sällsynta.

Varför man skulle åka till stranden med en åring övergår min förmåga att förstå?

Vilken ras är "din" ras?

Morgan-hästar tycker jag ofta är otroligt trevliga. Jag tror det till stor del beror på att deras avelsprov innehåller både dressyr, hopp och körning.
Man kan ju inte köra en otrygg häst utan risk. Och då är det ju skönt om det trygga är mer medfött.
 
Återigen beroende ras!

Ingen köper ett oskrivet kort, där egenskaperna kan variera oerhört.

Inom enhetliga raser, där tydliga egenskaper avlats fram, så säljs det många "oskrivna" kort.
Många vill utbilda själv, inom raser där egenskaperna är (inom rasens ramar), givna från födseln.

Och så verkar det som om "grundhantering", är väldigt olika inom olika raser också.

Jag har "en liten lista" på grundläggande saker, som jag vill att avvant föl (6-8 månader) ska kunna för ses som leveransklart.
Sådant som att kunna bli ledd i grimma, start och stop och gärna back, stå stilla, att lyfta fötterna för hovvård, och att stå uppbunden (listan är något längre).
Arbetet med att åstadkomma ovanstående, är minimalt. Några pass då och då under fölets första halvår. Passar man också på att gå i "trånga utrymmen" några gånger med unghästen, så är man minst halvvägs med lastträningen.

En sådan grundhanterad häst är vare sig svårlastad eller något annat. Mina föl, som är vana vid att vara uppbundna (grimma + halsrem) går oftast på en transport utan problem.

Min ras behöver vi inte ta med till veterinären så värst ofta, de flesta träffar aldrig en veterinär annat än för vaccinationer eller dräktighetskontroll, vilket sker sker hemma. Svårutredda och svårbehandlade hältor är sällsynta.

Varför man skulle åka till stranden med en åring övergår min förmåga att förstå?
Min åringslista liknar din. Men gemene köpare är inte nöjd med det, och köper inte en åring om den inte är en talang och de själva har kunskapen att utbilda. Naturligtvis behöver inte åringarna åka till stranden, det var för övrigt bara ett exempel på "främmande miljö" som ligger nära till hands för mig som har stranden nära. Men det är ju först som fyraåringar eller möjligtvis sent som treåringar som de gör såna aktiviteter.
Mina unghästar är inte heller svårlastade. Men köparna vill ändå att de ska vara lastade och åkvana.
Jag vet inte vad du avlar för ras där grundhanterade ettåringar är lättsålda, oavsett grad av talang. Men det låter onekligen praktiskt!
 
Det begriper jag också. Att det kostar att föda upp hästar, både för att den skall bli till och sen själva uppfödningen med allt vad det innebär. Men om det går att förenkla för sig själv och i förlängningen minska i alla fall vissa kostnader vore väl det bra? Då ökar sannolikt marginalen i alla fall lite vid försäljning.
Ja, absolut. Men det räcker inte.
 
Ja, absolut. Men det räcker inte.

Vad krävs mer?
Obs, ej ifrågasättande. Undrar genuint 🙂
Tänker att uppfödare vill ha betalt för sitt jobb. Vilket är rimligt.
Men samtidigt så är marknaden som den är. Frågan är hur den kan ändras? Eller skall aveln ändras. Att färre hästar avlas fram. Kan det öka efterfrågan per häst? Eller är det redan så att (om vi nu pratar avel swb) att aveln redan speglar marknaden så förutom för beridna högvakten och ridskolan är det inte ett problem?

En tanke som slår mig är att om köparna inte vill betala priset som krävs finns ingen marknad för "produkten".
Frågan då är om man ska få marknaden att ändra sig eller byta "produkt".

Jag vet själv inte. Men jag tycker diskussionen är intressant.
 
Det ligger väl något i hela bil-jämförelsen. Kommer ihåg när jag tog körkort och körläraren frågade varför man bygger bilar som går upp mot 2-300 km/h när hastighetsgränserna ändå är 120. Man skiljer lite på användbart och praktiskt mot övre kapacitet och wow-faktor.
 
Ang högvakten tycker jag absolut något som ska bevaras, jag har själv praoat som ungdom där och det var oerhört god hästhållning och fin inställning kring hur de ska representera landet och delta vid större händelser. Hade jag bott kvar i Stockholm idag hade jag gärna sökt jobb där!

Mer om avel håller jag med en del ang att vi behöver mer "volvos" och det behöver inte vara den långsammaste segaste SWB hästen. Utan en som har ett balanserat temperament med framåtbjudning men som du även kan sätta din unge på. Säg att en del av uppfödarna av SWB satsar på mer funktionshästar till ridskola, högvakten, hobbyryttaren som vill rida i skogen och även kunna rida en clear round på ridskolan , och en del satsar på sporthästar till tävlingsryttare? som många säger är ändå majoriteten hobbyryttare i någon nivå i sverige. Kanske hobbyhästarna även kan ligga i bättre privatperson-nivå, runt 60 000 kronor, medan tävlingshästarna kan ligga i en mer lyxig penganivå då de har mer kapital att ta av.

I slutändan handlar det väl om att vi vill premiera vår sport och intresset att ha häst och hålla på med hästar, och där är det mesta positivt anser jag.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Jag har absolut ingen att prata med om detta. Satt och googlade "karriärrådgivning" och kände att jag kanske ska betala för det (så...
2
Svar
22
· Visningar
4 155
M
Hästhantering Hej! Slänger ut det här på forumet mest för att se vad ni har för tankar, jag kommer givetvis att prata mer med förra ägarna och...
2
Svar
38
· Visningar
9 544
Senast: agtatoon
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp