Ja precis, de ridskolor som köper från utlandet gör det oftast för att det är smidigt och billigt. Det är inte för att de svenska hästarna är galna eller för svåra för ridskolan. Inte som jag någonsin hört iaf.
Men var det inte det som själva grundartikeln uttryckte i helt andra ordalag iofs. Dvs den som startade tråden. Ett par andra. (galna tror jag inte någon skrivit, svåra eller vassa.)
Någon till del i artikeln. Alla uttrycker sig i mycket milda ordalag.
https://www.hippson.se/artikelarkivet/avel/vi-kan-inte-tillverka-ridskolehastar-som.htm
https://www.hippson.se/artikelarkivet/hippsonnews/maja-har-varit-ridlarare-i-40.htm
Hittade inte den som handlade om stora steg osv.
I min omgivning så har en SWB ganska hög status. Man uppskattar att köpa svenskfött, uppskattar att ha mer kunskap om hästens historik än vid import och dessutom så får man ofta mer fördelaktiga försäkringsvillkor nuförtiden.
De jag känner som har köpt häst från tyskland eller dylikt är ute efter samma typ av häst. Prestationsavlat halvblod.
Ja kanske det, det är väl det med omgivning att den liksom är just det, en omgivning, och inte ett genomsnitt. Så min är ju inte lika.
Alla svenskfödda halvblod modell "fin volvo" är ju inte svindyra. Det beror på ålder och utbildningsnivå såklart.
Det beror ju helt och hållet på vad man betraktar som dyrt och svindyrt skulle jag säga. Jag gissar ju spontant att du tycker 100 000 är billigt tex. Och jag tror köpta hästar i omgivningen har legat mellan 40 000 - 130 000. Alltså gissar helt vilt för folk brukar inte säga.
Varför tänker du att SWB-hästarna har hjärnceller i kors panik? Återigen en sak jag verkligen inte känner igen. Eller hur menar du?
Jag känner inte alls igen det beteendet du beskriver. Det låter iaf mer som dålig utbildning och det kan man ju inte beskylla hästarna för.
Det är ju ingen som vill avla fram galna hästar. Även bland de högpresterande så vill man ju ha ett vettigt temperament.
Galen skrev jag inte. Alla skrev jag inte, vissa, kanske.
Dålig utbildning, ja självklart! Jag tror vissa hamnat på ridskolan för att inridningen kan ha misslyckats och ridskolan tänker att de kan fixa det, vilket de ofta också verkar göra. Känns så i alla fall.
Tror vi uppfattar ordet panik olika. Så tex. Urvacker häst, fantastisk balanstrav, "på tygeln" alltid (vi har en med ngt slags cirkusskritt också som flashar upp frambenen om den blir obalanserad). Helt oreglerbar att korta eller länga traven. Panik vid galoppfattning i stil med, kan inte, vill inte, klarar inte, (du fixar, släpper) bockar små mjuka bocksprång, låter gå i fri galopp, stötig ovan. Öppna till volt, vad, nej, kan inte, vill inte, vet inte, förstår inte. okok, ställa lite? puh. Volt från "öppna" förstår inte kan inte vill inte klarar inte, panik, (ok släpper).
Av fem sådana de senaste åren tror jag de har kvar 4 (och alla börjar bli riktigt fina, två år senare..) och den sista (som småreste sig om ryttaren inte släppte snabbt i panik, blev såld till elev och fick omutbildas helt.)
De blir ju jättefina för ridskolan efter ett tag, eller säljs när de är lite fixade men det är därifrån min uppfattning om panik hjärnceller i kors kommer. Fattar inte, kan inte, klarar inte, förstår inte, hjälp. Istället för, jahopp vad vill hon nu, aja, whatever jag går hitåt o ser om hon blir nöjd.
Men har du egentligen något belägg för att uppfödarna står med en massa "trasiga ferraris"? Jag känner inte igen det.
Hästarna som inte når GP-ryttarnas nivå verkar ju fortfarande vara trevliga hästar.
Ja det är väl klart de kan, det är väl det man normalt utgår från. Men iom debatten tänkte jag att det måste ju inte vara så alltid. Det kan ju vara så att vissa är ratade pga egenskaper ingen vill ha.
Men överhuvudtaget har jag inte använt uttryck som galen, alla, osv. Utan vissa osv. Sedan tycker inte jag att personliga erfarenheter egentligen har någonting med det här att göra. För de spelar ingen roll vad jag ev upplevt eller ej. Det som spelar någon roll är vad riktiga aktörer skriver om. För de har översikt, trender, erfarenhet. Så jag ville inte diskutera det personliga. Personligen har jag ingen aning, personligen spelar inte just mina upplevelser någon roll. (medan det såklart finns andra i tråden som har mer översiktliga personliga erfarenheter!)