Beridna högvakten

Jag är imponerad av alla som bara genom att titta på en häst kan avgöra vilket avelsförbund den är registrerad i. Min holländska var reggad i både KWPN och senare ASVH, jag undrar om någon kunde se det bara genom att titta? Livmoderimporten reggades som SWB och tävlas vad jag vet i dressyr, hingsten var/är Oldenburgare.

Jag har två SWB i hagen, stoet är xx, SWB och Hannoveranare, valacken trakhenare och xx, bägge har gröna pass från ASVH.

Min swb får jag ofta frågan om vad det är för ras. 😂
Han har sånt litet ädelt plutthuvud, knappt någon hud och arabkvast ofta i hagen. Så många gissar anglo eller fullblod etc.
 
Nej, jag tror tyvärr inte att folk kommer köpa andra raser oavsett aveln.
Och jag tror inte folk mer kommer köpa lättare hästar som inte är så flashiga.
Det är så normaliserat med skadade hästar, att inte kunna rida ut, att behöva specialbett/inspänningar etc.
Det ligger så mkt prestige i det också för många, att man inte ger upp och att man inte visar att man är rädd etc.

Vi har ibland hjälpt till att förmedla hästar. Är det till ridskolor har vi kunnat ha ett upplägg där ridskolan får hästarna billigare iom att de köper fler på en gång av handlaren i fråga. De köps i DK, där man får mer för pengarna. En del är för små för att kunna bli dyra, andra mkt ordinär gång, någon ser man har dåligt gjord mun och man kan fixa det och slippa ev problembeteende hästen haft etc.
Man kan i vissa fall byta in djur som ska säljas från ridskolan.
Hade man köpt samma hästar i Sverige hade de varit för dyra för ridskolor.
Ser man halvblodsliknande hästar kan det ju vara en mängd andra raser än swb.
De hästar jag syftade på i inlägget är svenskfödda halvblod, så jag vet med säkerhet att det inte är andra raser.

Jag känner inte heller igen att det skulle vara normaliserar med skador, att inte kunna rida ut eller att behöva inspänningar. Så ser det iaf inte ut bland de hästar och hästägare som finns i min omgivning.
 
Jag tycker nog det ligger en del i resonemanget att aveln går mot rena tävlingshästar, inte minst Blup-systemet som används allt mer gör att aveln fokuserar helt på egenskaper av betydelse för tävlingshästar. Och vi ser också hur antalet swb-föl minskar, en halvering på tio år från en redan låg nivå trots att antalet ridhästar totalt inte minskat.
 
Men stämmer det här verkligen?
Jag har svårt att se att vi är på väg mot ngt där bara GP-ryttare väljer SWB?

Det är ju en sak om beridna högvakten väljer annat. De har ändå ganska ganska specifika krav.
Men nog finns det SWB som passar jättebra för både ridskolor och hobbyryttare på olika nivå?

Men jag kanske befinner mig i ett udda sammanhang. Den största ridskolan i min stad har gott om vanliga svenska halvblod bland storhästarna och det är också vanligt med svenska halvblod bland hobbyryttarna med egen häst, som såklart varierar i ambitionsnivå.
Åk ut och titta runt på ridskolorna i Sverige: där finns det massor med importhästar av halvblodstyp, men bara få SWB.

Det är heller ingen slump att t.ex. vuxna "återfallsryttare", väljer en annan ras än SWB, kanske t.o.m. en annan inriktning (t.ex. islandshäst), när de skaffar häst.

De vill inte ha en "Ferrari", utan de vill ha det trevligt.
Och de är vuxna nog för att veta att de aldrig någonsin kommer att tävla mer än lokala tävlingar för att det roligt. Eller så vill de bara rida för tränare, för att det är så himla roligt att utvecklas.
 
Åk ut och titta runt på ridskolorna i Sverige: där finns det massor med importhästar av halvblodstyp, men bara få SWB.

Det är heller ingen slump att t.ex. vuxna "återfallsryttare", väljer en annan ras än SWB, kanske t.o.m. en annan inriktning (t.ex. islandshäst), när de skaffar häst.

De vill inte ha en "Ferrari", utan de vill ha det trevligt.
Och de är vuxna nog för att veta att de aldrig någonsin kommer att tävla mer än lokala tävlingar för att det roligt. Eller så vill de bara rida för tränare, för att det är så himla roligt att utvecklas.
Jag har uppfattningen att ridskolor som främst köper importhästar gör det pga priset men också för att det är smidigt med en ”hästhandlare” som man är återkommande kund hos.

Jag tänker också att många vuxna återfallsryttare med tillräcklig ekonomi väljer ”fin volvo” dvs prestationsavlat halvblod men som inte har toppkapacitet.

Islandshästar har väl nerv så det räcker och blir över och även de avlas ju på prestation?
Jag kan inte så mkt om islandshästar men har en vän som har islandshästar och de har värre skalle än min SWB.
 
Det är ju svårt med dessa liknelser. Vad är en volvohäst egentligen?
Är det en stabil gammal 740 eller den senaste v90/xc60 med största motorn?
Jag känner inte så många som vill ha 740 även om Ferrari är för mkt bil för dem.
 
Jag har uppfattningen att ridskolor som främst köper importhästar gör det pga priset men också för att det är smidigt med en ”hästhandlare” som man är återkommande kund hos.

Jag tänker också att många vuxna återfallsryttare med tillräcklig ekonomi väljer ”fin volvo” dvs prestationsavlat halvblod men som inte har toppkapacitet.

Islandshästar har väl nerv så det räcker och blir över och även de avlas ju på prestation?
Jag kan inte så mkt om islandshästar men har en vän som har islandshästar och de har värre skalle än min SWB.
Hela hästkulturen runt Islandshästar är annorlunda jmf med SWB. Vad din vän har för hästar vet jag inte, men generellt så har de definitivt inte den där svårlästa explosiviteten, som SWB av Ferrarityp har, de har heller inte några jättegångarter, på en jättehög kropp, som gör det svårt att rida dem. De är i regel trygga och avläsbara hästar.

Det var väl trygga hästar vi hade med i diskussionen?

Min trygga ras, är också ganska tuff mentalt. Människan måste förstå hur hen ska hantera hästen, för att hästen inte ska ta över. Det är inte lobotomerade mähän vi talar om.

Jag menar verkligen att de finns gott om vuxna återfallsryttarna som aktivt väljer en annan ras. Inte pga av priset, utan pga av "temperamentet". Jag har sett så många som skaffar Islandshästar, Nordsvenskar, eller som importerar häst.
 
Om Volvo-hästarna finns och är korrekt ridna så är de dyra. Målgruppen för dem är ju densamma som för trevliga islänningar - medelålders återfallsryttarinnor med inkomst.

Problemet här för uppfödare är att de inte vill ha föl/unghästar
Och det är ju säkert mycket självinsikt bara och helt rimligt.
(Kan ju bara se till mig själv att ge sig på att försöka rida in den första häst jag skulle äga känns inte som min kompetensnivå. Och det tror jag bara är bra för alla inblandade inklusive hästen.)
 
Hästar är väl lite speciella skulle jag tro eftersom huvuddelen är hobbyuppfödare som har andra drivkrafter än att göra en vinst?
Kanske eller kanske inte. Jag hade uppfattat det, i tråden, som att man inte ville gå back?
Utan vill att de som köper ska respektera det och det är ju förståeligt.

(Samtidigt när man köper har man ju tyvärr bara de pengar man äger och den kunskap man har. Ingenting annat.)

Annars tänkte jag nog som du.
 
Senast ändrad:
Kanske eller kanske inte. Jag hade uppfattat det, i tråden, som att man inte ville gå back?
Utan vill att de som köper ska respektera det och det är ju förståeligt.

(Samtidigt när man köper har man ju tyvärr bara de pengar man äger och den kunskap man har. Ingenting annat.)

Annars tänkte jag nog som du.
Ja, när jag tänker efter kan du nog har rätt i att det i grunden mycket handlar om utbud och efterfrågan ändå, bara det att gränsen för acceptabel lönsamhet är lägre genom att de flesta är hobbyuppfödare.
 
Jag tycker nog det ligger en del i resonemanget att aveln går mot rena tävlingshästar, inte minst Blup-systemet som används allt mer gör att aveln fokuserar helt på egenskaper av betydelse för tävlingshästar. Och vi ser också hur antalet swb-föl minskar, en halvering på tio år från en redan låg nivå trots att antalet ridhästar totalt inte minskat.
Helt orelaterat kanske, eller kanske inte. Men jag har också sett artiklar som beklagar de höga kraven på unga hästar i tester. Att det pushar inridningen (risk för skador) och riskerar missgynna hingstar/hästar som tar lite längre tid på sig i utvecklingen.

(Åter ett ämne jag bara läst om men som ju låter olyckligt om det är så och kanske kan påverka aveln? Jag vet ju inte hur det var eller inte var tidigare.)
 
Men stämmer det här verkligen?
Jag har svårt att se att vi är på väg mot ngt där bara GP-ryttare väljer SWB?

Det är ju en sak om beridna högvakten väljer annat. De har ändå ganska ganska specifika krav.
Men nog finns det SWB som passar jättebra för både ridskolor och hobbyryttare på olika nivå?

Men jag kanske befinner mig i ett udda sammanhang. Den största ridskolan i min stad har gott om vanliga svenska halvblod bland storhästarna och det är också vanligt med svenska halvblod bland hobbyryttarna med egen häst, som såklart varierar i ambitionsnivå.
Definivt. Jag känner inga Grand Prix-ryttare, men ser ändå gott om svenska halvblod i stallarna, blandade med halvblod från andra europeiska stamböcker. Det är ju samma linjer och mer eller mindre samma sorts hästar. Högvakten är ju väldigt speciellt, de flesta vill ha en trevlig häst att rida lite blandat med, kanske tävla lite, och då verkar halvbloden fungera utmärkt.
 
Jag har uppfattningen att ridskolor som främst köper importhästar gör det pga priset men också för att det är smidigt med en ”hästhandlare” som man är återkommande kund hos.
De gör säkert olika, men jag har fått en känsla av att en jag red på fick hästar hos hästhandlare som provade och sedan byttes om de inte passade. Vilket jag kan se som positivt för hästarna.

Den jag är på nu har jag fått en känsla av använder sina kontakter och suger upp hästar i närområdet i första hand och tar hästhandlare i andra hand. Där en häst som hatar att tävlas kan hamna på ridskolan och en häst som tycker det är för mycket folk på ridskolan kan gå och börja tävla.

Jag tänker också att många vuxna återfallsryttare med tillräcklig ekonomi väljer ”fin volvo” dvs prestationsavlat halvblod men som inte har toppkapacitet.

Men det ska ju till ganska mycket ekonomi och tar lång tid om de köper "fin volvo" och de köper gärna från Tyskland istället eller tar med en PRE hem från ridsemestern. Om de ändå har den ekonomin. Eller köper en de blev kära i på ridskolan. Hade jag fått en uppfattning om.

Islandshästar har väl nerv så det räcker och blir över och även de avlas ju på prestation?
Jag kan inte så mkt om islandshästar men har en vän som har islandshästar och de har värre skalle än min SWB.
Det är ju inte nerv som är problemet egentligen? Om man läser det som vilja att gå, intensitet och huvudet på skaft. Utan hjärncellerna i kors, fattar ingenting! PANG, Panik, som är problemet. Eller -jag lyckas inte få de här fina bakbenen i ordning för att fatta kort galopp så jag bockar eller springer helt vilt omkring istället, i ren stress och jag vill så gärna att jag panikar lite vid tanken på galopp.

Och iofs har jag inte ridit islänning jättemycket, men just hjärnceller i kors panik har de inte haft? om än en vilja att gå gå gå. Men det kanske kommer på de yngre iofs?
 
Ja, när jag tänker efter kan du nog har rätt i att det i grunden mycket handlar om utbud och efterfrågan ändå, bara det att gränsen för acceptabel lönsamhet är lägre genom att de flesta är hobbyuppfödare.
Kanske är det så att om man tänker sig en uppfödare av volvohästar som gick Grand Prix förr kunde tänka sig att gå back på några om hen bara gick rejäla mängder plus på en eller två. Tex de skickliga tog de mest explosiva och rörliga.

Men nu har den uppfödaren ett stall med hela och trasiga Ferraris istället, så "resterna" är inte lika kul längre.

Dvs vissa av resterna kan ju vara ratade av Grand Prix ryttarna av samma orsaker som gör att de inte går att rida för kreti och pleti. Blev för rörlig, för explosiv för...
 
De gör säkert olika, men jag har fått en känsla av att en jag red på fick hästar hos hästhandlare som provade och sedan byttes om de inte passade. Vilket jag kan se som positivt för hästarna.

Den jag är på nu har jag fått en känsla av använder sina kontakter och suger upp hästar i närområdet i första hand och tar hästhandlare i andra hand. Där en häst som hatar att tävlas kan hamna på ridskolan och en häst som tycker det är för mycket folk på ridskolan kan gå och börja tävla.
Ja precis, de ridskolor som köper från utlandet gör det oftast för att det är smidigt och billigt. Det är inte för att de svenska hästarna är galna eller för svåra för ridskolan. Inte som jag någonsin hört iaf.
Men det ska ju till ganska mycket ekonomi och tar lång tid om de köper "fin volvo" och de köper gärna från Tyskland istället eller tar med en PRE hem från ridsemestern. Om de ändå har den ekonomin. Eller köper en de blev kära i på ridskolan. Hade jag fått en uppfattning om.
I min omgivning så har en SWB ganska hög status. Man uppskattar att köpa svenskfött, uppskattar att ha mer kunskap om hästens historik än vid import och dessutom så får man ofta mer fördelaktiga försäkringsvillkor nuförtiden.
De jag känner som har köpt häst från tyskland eller dylikt är ute efter samma typ av häst. Prestationsavlat halvblod.

Alla svenskfödda halvblod modell "fin volvo" är ju inte svindyra. Det beror på ålder och utbildningsnivå såklart.

Det ser säkert olika ut, men i min omgivning så väljer hobbyryttare gärna prestationsavlade halvblod. Men jag har många "ambitiösa hobbyryttare" omkring mig, alltså som inte ligger på någon GP-nivå eller nära men som ändå uppskattar hästtypen för träning och tävling på lägre/medelnivå.
Det är ju inte nerv som är problemet egentligen? Om man läser det som vilja att gå, intensitet och huvudet på skaft. Utan hjärncellerna i kors, fattar ingenting! PANG, Panik, som är problemet. Eller -jag lyckas inte få de här fina bakbenen i ordning för att fatta kort galopp så jag bockar eller springer helt vilt omkring istället, i ren stress och jag vill så gärna att jag panikar lite vid tanken på galopp.

Och iofs har jag inte ridit islänning jättemycket, men just hjärnceller i kors panik har de inte haft? om än en vilja att gå gå gå. Men det kanske kommer på de yngre iofs?
Varför tänker du att SWB-hästarna har hjärnceller i kors panik? Återigen en sak jag verkligen inte känner igen. Eller hur menar du?
Jag känner inte alls igen det beteendet du beskriver. Det låter iaf mer som dålig utbildning och det kan man ju inte beskylla hästarna för.
Det är ju ingen som vill avla fram galna hästar. Även bland de högpresterande så vill man ju ha ett vettigt temperament.

Kanske är det så att om man tänker sig en uppfödare av volvohästar som gick Grand Prix förr kunde tänka sig att gå back på några om hen bara gick rejäla mängder plus på en eller två. Tex de skickliga tog de mest explosiva och rörliga.

Men nu har den uppfödaren ett stall med hela och trasiga Ferraris istället, så "resterna" är inte lika kul längre.

Dvs vissa av resterna kan ju vara ratade av Grand Prix ryttarna av samma orsaker som gör att de inte går att rida för kreti och pleti. Blev för rörlig, för explosiv för...
Men har du egentligen något belägg för att uppfödarna står med en massa "trasiga ferraris"? Jag känner inte igen det.
Hästarna som inte når GP-ryttarnas nivå verkar ju fortfarande vara trevliga hästar.
 
De hästar jag syftade på i inlägget är svenskfödda halvblod, så jag vet med säkerhet att det inte är andra raser.

Jag känner inte heller igen att det skulle vara normaliserar med skador, att inte kunna rida ut eller att behöva inspänningar. Så ser det iaf inte ut bland de hästar och hästägare som finns i min omgivning.

Välkommen på besök där jag bor ;)
Vi har flera stall alldeles i närheten och det är rätt ledsamt att se hur nästan alla rider sina hästar inspända eller med graman när de rider ut. Det underligaste är att jag har delat stall med flera av ekipagen och då behövdes det inte - men på flera av de andra anläggningarna verkar det vara nödvändigt. Detta gäller inte SWB särskilt utan egentligen alla raser
 
Ja precis, de ridskolor som köper från utlandet gör det oftast för att det är smidigt och billigt. Det är inte för att de svenska hästarna är galna eller för svåra för ridskolan. Inte som jag någonsin hört iaf.

I min omgivning så har en SWB ganska hög status. Man uppskattar att köpa svenskfött, uppskattar att ha mer kunskap om hästens historik än vid import och dessutom så får man ofta mer fördelaktiga försäkringsvillkor nuförtiden.
De jag känner som har köpt häst från tyskland eller dylikt är ute efter samma typ av häst. Prestationsavlat halvblod.

Alla svenskfödda halvblod modell "fin volvo" är ju inte svindyra. Det beror på ålder och utbildningsnivå såklart.

Det ser säkert olika ut, men i min omgivning så väljer hobbyryttare gärna prestationsavlade halvblod. Men jag har många "ambitiösa hobbyryttare" omkring mig, alltså som inte ligger på någon GP-nivå eller nära men som ändå uppskattar hästtypen för träning och tävling på lägre/medelnivå.

Varför tänker du att SWB-hästarna har hjärnceller i kors panik? Återigen en sak jag verkligen inte känner igen. Eller hur menar du?
Jag känner inte alls igen det beteendet du beskriver. Det låter iaf mer som dålig utbildning och det kan man ju inte beskylla hästarna för.
Det är ju ingen som vill avla fram galna hästar. Även bland de högpresterande så vill man ju ha ett vettigt temperament.


Men har du egentligen något belägg för att uppfödarna står med en massa "trasiga ferraris"? Jag känner inte igen det.
Hästarna som inte når GP-ryttarnas nivå verkar ju fortfarande vara trevliga hästar.

Jag har samma upplevelse i stort sett!
De flesta letar svenskfött och ett av skälen är just hållbarheten.
Jag tror att många hästar som är stolliga är det väldigt mkt pga annat än gener.
 
Ja precis, de ridskolor som köper från utlandet gör det oftast för att det är smidigt och billigt. Det är inte för att de svenska hästarna är galna eller för svåra för ridskolan. Inte som jag någonsin hört iaf.
Men var det inte det som själva grundartikeln uttryckte i helt andra ordalag iofs. Dvs den som startade tråden. Ett par andra. (galna tror jag inte någon skrivit, svåra eller vassa.)
Någon till del i artikeln. Alla uttrycker sig i mycket milda ordalag.

https://www.hippson.se/artikelarkivet/avel/vi-kan-inte-tillverka-ridskolehastar-som.htm
https://www.hippson.se/artikelarkivet/hippsonnews/maja-har-varit-ridlarare-i-40.htm

Hittade inte den som handlade om stora steg osv.

I min omgivning så har en SWB ganska hög status. Man uppskattar att köpa svenskfött, uppskattar att ha mer kunskap om hästens historik än vid import och dessutom så får man ofta mer fördelaktiga försäkringsvillkor nuförtiden.
De jag känner som har köpt häst från tyskland eller dylikt är ute efter samma typ av häst. Prestationsavlat halvblod.

Ja kanske det, det är väl det med omgivning att den liksom är just det, en omgivning, och inte ett genomsnitt. Så min är ju inte lika.

Alla svenskfödda halvblod modell "fin volvo" är ju inte svindyra. Det beror på ålder och utbildningsnivå såklart.

Det beror ju helt och hållet på vad man betraktar som dyrt och svindyrt skulle jag säga. Jag gissar ju spontant att du tycker 100 000 är billigt tex. Och jag tror köpta hästar i omgivningen har legat mellan 40 000 - 130 000. Alltså gissar helt vilt för folk brukar inte säga.

Varför tänker du att SWB-hästarna har hjärnceller i kors panik? Återigen en sak jag verkligen inte känner igen. Eller hur menar du?
Jag känner inte alls igen det beteendet du beskriver. Det låter iaf mer som dålig utbildning och det kan man ju inte beskylla hästarna för.
Det är ju ingen som vill avla fram galna hästar. Även bland de högpresterande så vill man ju ha ett vettigt temperament.

Galen skrev jag inte. Alla skrev jag inte, vissa, kanske.
Dålig utbildning, ja självklart! Jag tror vissa hamnat på ridskolan för att inridningen kan ha misslyckats och ridskolan tänker att de kan fixa det, vilket de ofta också verkar göra. Känns så i alla fall.

Tror vi uppfattar ordet panik olika. Så tex. Urvacker häst, fantastisk balanstrav, "på tygeln" alltid (vi har en med ngt slags cirkusskritt också som flashar upp frambenen om den blir obalanserad). Helt oreglerbar att korta eller länga traven. Panik vid galoppfattning i stil med, kan inte, vill inte, klarar inte, (du fixar, släpper) bockar små mjuka bocksprång, låter gå i fri galopp, stötig ovan. Öppna till volt, vad, nej, kan inte, vill inte, vet inte, förstår inte. okok, ställa lite? puh. Volt från "öppna" förstår inte kan inte vill inte klarar inte, panik, (ok släpper).
Av fem sådana de senaste åren tror jag de har kvar 4 (och alla börjar bli riktigt fina, två år senare..) och den sista (som småreste sig om ryttaren inte släppte snabbt i panik, blev såld till elev och fick omutbildas helt.)

De blir ju jättefina för ridskolan efter ett tag, eller säljs när de är lite fixade men det är därifrån min uppfattning om panik hjärnceller i kors kommer. Fattar inte, kan inte, klarar inte, förstår inte, hjälp. Istället för, jahopp vad vill hon nu, aja, whatever jag går hitåt o ser om hon blir nöjd.

Men har du egentligen något belägg för att uppfödarna står med en massa "trasiga ferraris"? Jag känner inte igen det.
Hästarna som inte når GP-ryttarnas nivå verkar ju fortfarande vara trevliga hästar.

Ja det är väl klart de kan, det är väl det man normalt utgår från. Men iom debatten tänkte jag att det måste ju inte vara så alltid. Det kan ju vara så att vissa är ratade pga egenskaper ingen vill ha.

Men överhuvudtaget har jag inte använt uttryck som galen, alla, osv. Utan vissa osv. Sedan tycker inte jag att personliga erfarenheter egentligen har någonting med det här att göra. För de spelar ingen roll vad jag ev upplevt eller ej. Det som spelar någon roll är vad riktiga aktörer skriver om. För de har översikt, trender, erfarenhet. Så jag ville inte diskutera det personliga. Personligen har jag ingen aning, personligen spelar inte just mina upplevelser någon roll. (medan det såklart finns andra i tråden som har mer översiktliga personliga erfarenheter!)
 
Senast ändrad:
Men ÄR verkligen problemet uppfödningen i sig och inte det som i allafall jag försöker påtala - de vill inte betala vad uppfödarna vill sälja för?
En förändring har ju skett på ena eller andra sättet från tidigare tycker de tydligen. Sedan är det skillnad på vill och kan.
 
De hästar jag syftade på i inlägget är svenskfödda halvblod, så jag vet med säkerhet att det inte är andra raser.

Jag känner inte heller igen att det skulle vara normaliserar med skador, att inte kunna rida ut eller att behöva inspänningar. Så ser det iaf inte ut bland de hästar och hästägare som finns i min omgivning.

Det är ju bara att titta runt på diverse olika hästforum för att upptäcka att det kryllar av folk som inte ens kommer ifrån stallplan. Det gäller väl just inte bara SWB utan oavsett ras.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Jag har absolut ingen att prata med om detta. Satt och googlade "karriärrådgivning" och kände att jag kanske ska betala för det (så...
2
Svar
22
· Visningar
4 155
M
Hästhantering Hej! Slänger ut det här på forumet mest för att se vad ni har för tankar, jag kommer givetvis att prata mer med förra ägarna och...
2
Svar
38
· Visningar
9 544
Senast: agtatoon
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp