Det är helt logiskt i sak som du tänker ur ekonomisk aspekt och inte i sak alls irrelevant
Men debatten som jag följt/följer handlar ju mycket om det jag tog upp och det har blivit poppis bland hobbyryttare att just köpa på sig ”för mycket häst” vilket är trenden aveln gått åt senare år. Dessa hästar är ju inte billiga utan snarare tvärtom , men sen står ryttare där med mer häst än de reder ut/mer häst än som passar typen av hästhållning ryttaren har i sin vardag, osv osv.
Det är den aspekten jag tagit del av i debatten. Och utifrån det då som tex ridskolor, högvakten osv letar efter, blir svårare då den marknaden helt enkelt minskat utifrån avlandet senaste decenniet .
Hoppas det blev lite tydligare hur jag avser utifrån diskussionen i ämnet ?
Jag brukar inte ”ropa” på användare som inte deltar i tråden, men jag tror tex
@tuaphua har en liknande bild av det hela ?
Ja, jag håller med.
Knapplån:
Vi pratar ju rätt mycket om det med både varann hemma och med vänner som är tränare, behandlare, vet, tandisar, hovisar, foderåterförsäljare etc.
Man upplever att kunskapen utarmas och hästmaterialet i många fall går åt andra hållet: blir svårare.
Och det "svårare" kan bestå av både ökad rörlighet, ökad mankhöjd, ökad steglängd, ökad känslighet inför både ryttarens sits/hjälper och ljud/rörelse etc, svårare munnar(för både ryttare och tandisar), Kissing Spines, problem i halskotor etc.
Nu med ökad rörlighet så behöver den rörligheten inte vara ekvivalent med större och flottare steg alltid. Det kan vara en ökad rörlighet som bara innebär minskad stabilitet i leder och en ökad risk för skador pga den överrörliga leden. Det gäller både ben, hals etc.
Med överrörlighet kommer också känsligare balans. Många ryttare kan inte rida hästar i balans och kan inte påverka balansen väl nog. Både pga av att de inte är ett system där såna hjälper lärs in. Men också för att de själva skulle behöva behandling och träning för att kunna sitta korrekt i balans.
Det är så härligt med balanskänsliga hästar då man kan kontrollera det. Men kan man inte det kan det både bli skador och hästar som blir utåtagerande.
Jag personligen tror att hästar kan tuffa på med rätt mycket smärta, tyvärr. Men balans är ännu värre för ett fluktdjur att sakna. Man känner inte som flyktdjur att man kommer kunna fly och överleva om man är i obalans.
Många av de stegrande hästar som "måste ha graman" etc som jag rings ut till är felaktigt formgivna och i obalans. När de märker att de är i balans så kan de äntligen slappna av.
Många av de som både är i behov av rehab och de som är farliga har jag märkt också har felaktigt gjorda munjobb och har väldigt ont i käkled och nacke som sprider sig sedan. Det här var inte vanligt förr på samma sätt som nu med införsel av högre blod.
Vi har också högblodiga hästar som ska gå lite med någon halvrädd i ridhuset och någon mysritt ute. Sen ska de fodras med foder som är lämpligt för atleter. Det finns ju idag sätt att genom foder och tillskott hjälpa de som har lite för mkt häst.
Sen är det ju alltid det här med att folk med för mkt häst ska byta foder, sadel, träns, etc etc istället för att byta häst och äntligen slippa vara rädd och ha kul.
Av de jag lyckats övertala sälja den för svåra hästen är det ingen som ångrat sig. Men av de som fortsatt ser man ju ofta att glädjen aldrig riktigt infinner sig.
Jag har då i flera fall rekommenderat annan ras än halvblod om man har tight budget.
Iom att tex högvaktens hästar väl som jag förstår det ska ridas en del av rätt gröna ryttare så bör det vara en som inte är för balanskänslig, inte är så känslig i truten, inte är så lättriggad öht.
Iom att ingen vill betala vad en häst kostar om man nu inte ska ha en kapabel tävlingsindivid möjligen så förstår jag att man inte avlar så mycket på kompishästen och lite mer mot tävlingshästen. De som vill ha en polare endast brukar inte gärna vilja betala så mycket. Och man kan ju inte gå back hur mkt som helst för att avla på kompismodellen. Så att den modellen mer och mer försvinner är inte otippat.
De som vill ha tävlingsindivid söker tyvärr ofta häst för de klasser de vill till. Och inte för där de är nu. Resultatet blir ju då ofta att man inte tar sig vidare så värst mycket. Och att man under vägen bryter ihop då och då, är rädd etc.