bollen__
Trådstartare
Måste skriva av mig lite, detta kommer kanske bli lite virrigt men måste bara..
Vi har haft 2 st hundar i vår familj, mamma har varit halvtids-sjukpensionär och pappa jobbat heltid. Vi bor på landet och hundarna har aldrig behövt sitta i hundgård.
Mamma och pappa skiljde sig.. Pappa jobbade halvtid(sjukskriven resten pga op.) sen blev pappa heltidssjukskriven, pga ny op.
Han funderade och ojade sig hur det skulle bli när han skulle börja jobba igen. Byggde en hundgård o började lära in den unga hunden där(hunden blev 2 år i juni). Den gamla var också med från början, men hon är van vid att vara inne, iaf när de jobbar heltid(hon har en hel balkong att ligga på också). Sen blev den gamla hunden sjuk, gick inte att rädda
så hon somnade in..
Nu börjar pappa oja sig igen..han börjar jobba halvtid i sep. det är okej säger han, 4 timmar kan han tänka sig att ha henne i hundgården/inne i värsta fall. Men när han börjar jobba heltid..
Han pratar om att AVLIVA henne.. för han säger att bo i hundgård inte är ett riktig liv för en hund.. Jag älskar denna hund..har gått hundkurser etc med henne. hon älskar mig!
Jag försöker säga massa alternativ.
*Grannen har erbjudit sig att kommma o släppa ut hunden ur hundgården, antingen ta med henne hem till sig, eller vara hos oss. Det negativa är att hon har en hund som vill para sig med vår hela tiden, och vår springer bara undan o gömmer sig och får springa iväg hela tiden. Detta gillar INTE pappa.
*Har sagt att vi kan ha hunden hos oss. Vi bor i lägenhet, och jobbar båda heltid, men pojkvännen får ha hunden med sig på jobbet, de har rastgård där, och hundarna får också vara i fikarummet/kontoret. Jag har även "jour" ibland då jag är hemma.
*Sälja
*Sätta ut på foder
* "hunddagis" (kan bli för dyrt dock, pappa har inte mkt pengar)
Just nu bara gråter jag. Gråter och är arg. Ledsen. Uppriven. Jag älskar denna hund! Men vet inte hur jag ska få min far att inse att han inte får avliva henne. Det är ju han som står på ägarpapprena, så jag kan ju itne göra något på så sätt.
Behövde mest skriva av mig. FÖrlåt för eventuella stavfel och liknande, tårarna rinner.. Tips, råd? Eller vad ska jag göra...jag älskar min pappa också men vi har inte riktigt samma syn på det här..
Vi har haft 2 st hundar i vår familj, mamma har varit halvtids-sjukpensionär och pappa jobbat heltid. Vi bor på landet och hundarna har aldrig behövt sitta i hundgård.
Mamma och pappa skiljde sig.. Pappa jobbade halvtid(sjukskriven resten pga op.) sen blev pappa heltidssjukskriven, pga ny op.
Han funderade och ojade sig hur det skulle bli när han skulle börja jobba igen. Byggde en hundgård o började lära in den unga hunden där(hunden blev 2 år i juni). Den gamla var också med från början, men hon är van vid att vara inne, iaf när de jobbar heltid(hon har en hel balkong att ligga på också). Sen blev den gamla hunden sjuk, gick inte att rädda
så hon somnade in..Nu börjar pappa oja sig igen..han börjar jobba halvtid i sep. det är okej säger han, 4 timmar kan han tänka sig att ha henne i hundgården/inne i värsta fall. Men när han börjar jobba heltid..
Han pratar om att AVLIVA henne.. för han säger att bo i hundgård inte är ett riktig liv för en hund..
Jag älskar denna hund..har gått hundkurser etc med henne. hon älskar mig!Jag försöker säga massa alternativ.
*Grannen har erbjudit sig att kommma o släppa ut hunden ur hundgården, antingen ta med henne hem till sig, eller vara hos oss. Det negativa är att hon har en hund som vill para sig med vår hela tiden, och vår springer bara undan o gömmer sig och får springa iväg hela tiden. Detta gillar INTE pappa.
*Har sagt att vi kan ha hunden hos oss. Vi bor i lägenhet, och jobbar båda heltid, men pojkvännen får ha hunden med sig på jobbet, de har rastgård där, och hundarna får också vara i fikarummet/kontoret. Jag har även "jour" ibland då jag är hemma.
*Sälja
*Sätta ut på foder
* "hunddagis" (kan bli för dyrt dock, pappa har inte mkt pengar)
Just nu bara gråter jag. Gråter och är arg. Ledsen. Uppriven. Jag älskar denna hund! Men vet inte hur jag ska få min far att inse att han inte får avliva henne. Det är ju han som står på ägarpapprena, så jag kan ju itne göra något på så sätt.
Behövde mest skriva av mig. FÖrlåt för eventuella stavfel och liknande, tårarna rinner.. Tips, råd? Eller vad ska jag göra...jag älskar min pappa också men vi har inte riktigt samma syn på det här..
