Sv: Behöver snabbt svar ang avlivad häst
Fast hur vet man det?
Frågar därför att jag ju själv har en gammal pensionär i stallet.
Han är 25 år snart, visserligen pigg och fräsch av vad jag kan döma.
Han rullar i hagen och sover i boxen liggandes och är alltid upp utan bekymmer, men en dag så kanske han inte längre kan komma upp.
När det sker så kanske man inte alls är förberedd på det.
I dagsläget så skulle jag säga att min gubbe kommer att leva fräsch minst tills han blir 30 år, men i morgon, ja, man vet ju aldrig.
Håller med. Min första ponny blev 33 år. Frisk och fräsch ända in till 'slutet'. Men från han var sisådär 28 - 29 började man ju mentalt 'förbereda sig' på att det kunde vara slut närsomhelst, och det nog inte var så 'himla länge' kvar.
När han fick gå var det ju alltså något man haft ÅR på sig att förbereda. För hur friska de än är vet man ju att åldern förr eller senare hinner ikapp dem.
Han var pigg och glad in i det sista som sagt, men sista vintern, strax innan jul, så blev han 'gammal'. Var ute i hagarna hela dagen, åt etc, men började falla ur. Syntes fortfarande - om än på stelare ben än i sin ungdom - fräsa fram i snön. Men strax efter nyår då 'slocknade ljuset' i ögonen. Han gick mest bakom kompisen, stod still och vilade väldigt mycket när kompisen åt, och jag kan inte beskriva det bättre än att gnistan slocknade, åldern hann ikapp honom och att han blev gammal och trött. Han somnade den 20:e januari samma år som han blev 33 år.
Och han kunde mycket väl inte rest sig ur boxen en morgon med. Och såvida han 'bara' varit för trött, men varit pigg och som vanligt dagen innan, hade jag tyckt det var ett BRA slut. Pigg och glad in i det sista, sen få somna direkt när det var dags. Ingen tvekan, inget utdraget förlopp, ingen sjukdom. (Allra helst skulle han ju ha somnat in stilla den där natten då, men..)
Så tycker det var ett himla magstarkt påstående.
Ålderdom i sig påverkar och gör att man mentalt förbereder sig. Det är inte förunnat sjukdom.
Jag vet att min farmor kan/kommer dö snart med, och 'förberedd' är man ju aldrig, men medvetenhetern finns där, och jag skulle inte bli överraskad om jag fick ett samtal att 'Stina har dött'. Tanten är 90 år, pigg och frisk (hör lite illa bara), bor ensam i hus på landet utan behov av hemhjälp etc. Men varje dag KAN vara den sista. (Och jag ÖNSKAR att hon 'får gå' utan sjukdom, utan plågor etc).
