Beach 2017 del II

Jag tycker man ska vara försiktig med att förutsätta att det som funkar för en själv funkar för andra. Och hur förvånande är det egentligen att tanken på att "må bra" inte funkar som motivation för ganska många? Jag tror att näst intill alla vet att man mår bra av att träna. Ändå är det en väldigt liten andel av svenskarna som rör på sig varje dag, än mindre motionerar till "svettighetsgrad" flera gånger i veckan. Det beror inte på att de inte fattar. Det beror på en massa olika saker, vilka kan vara olika för olika personer, men för de flesta är det inte bara att göra, det är mer komplext än så. Och det spelar ingen roll hur enkelt JAG tycker att det är att sticka ut och springa eller gå till gymmet för att JAG vet att JAG mår bra av det, för någon annan känns det som Mount Everest att bara tänka tanken. För det är inte självklart.

Jag spinner vidare lite på det du skriver, och håller med dig. Jag kan ju ta mig själv som ett exempel. Jag vet att jag skulle må bättre om jag rörde på mig mer. Jag vet också att det egentligen skulle behövas för ridningen (morot om nått). Jag vet också att jag älskade vissa saker innan benbrottet/när jag var mer vältränad (till exempel att springa), och skulle jag bara träna upp mig på samma nivå skulle det säkert vara lika kul igen.

Men därifrån till att verkligen sparka sig ut är en annan sak. Hästarna tar ju tid, och jobbar man till 17-18-tiden om kvällarna är det inte mycket tid över. Slutar jag 17 är jag för det mesta klar med maten och ombytt till 18, och sen är jag i stallet till kanske 20. Jag är en sån som behöver sova (har exempelvis en vän som är precis tvärtom, och det hade så klart varit skönt att vara sån, men nu är jag inte det), och ska jag upp vid sju måste jag nästan sova vid tio för att orka. Då ska man dessutom duscha och kanske göra nått hemma (städa...) på den tiden också. Jobbar jag i butiken slutar jag sällan så jag kan sitta i bilen förrän kvart över sex (eftersom det inte bara är att gå hem, utan vi måste vänta tills allt folk är ute), sen är det 20-30 minuter hem i bilen och sen matlagning på det. Jobbar jag i butiken går jag dessutom hela dagarna i klumpiga skor och brukar vara så dödligt trött i ben och fötter att det man minst av allt vill göra då är att gå ut och promenera/springa, även om det kanske hade funnits tid när stallet blir klart på förmiddagen. Jag har ju definitivt mer ork och energi efter andra jobbet när jag 1) slutar tidigare och 2) sitter still på en kontorsstol hela dagen.

För mig funkar inte "för att må bättre" heller, för viljan att slippa plåga fötterna efter en dag i butiken väger tyngre. Och de andra dagarna tar stallet och hästarna nästan all tid i anspråk. Jag är jäkligt glad att jag kan hålla igång hästen så bra som det ändå har gått, och får sänka kraven lite på allt annat.
 
@Kiwifrukt Nämen precis, det beror på en massa olika faktorer tror jag. Du nämner åtminstone tre: sömnbehov (vissa klarar sig på 6 timmar, de flesta behöver 7-8, vissa ännu mer, många sover egentligen för lite), övriga aktiviteter (t.ex. häst slukar mycket tid och är ej överhoppningsbart), typ av arbete.

Sen ska man inte underskatta vilka värderingar och vanor man fått med sig hemifrån. Jag är uppvuxen med en pappa som tränat och tävlat hela livet, jag har blivit uppmuntrad till fysisk aktivitet. Ändå har jag haft många perioder i livet utan träning alls, jag har liksom inte fått till det förrän för några år sedan. För någon annan var inte rörelse och träning normen, kanske känner man inte så många som har träning som en självklar del i livet. Och tro fan att det är svårt då.
 
Årets första orienteringstävling avklarad! :D Det började bra med att jag glömde min kompass... Suck. Som tur är hade pappa en extra som jag fick låna. Jag valde en hyfsat svår bana, den som var snäppet lättare såg lite för lätt ut med mycket stigar. Väl igång tog jag det lugnt och metodiskt, gjorde lite bommar här och var men gjorde inte bort mig totalt någonstans. Kände mig lite ringrostig, det var ett år sedan senaste tävlingen. Men jag är supernöjd med plats 11 av 33 startande :up:
 
Jag tänkte börja träna lite igen. Gym, promenader och springa lite får det bli.

Maten tänker jag inte ändra på direkt mycket denna gång. Tänker äta som jag gör men dra ner på popcorn, chips och cola.

Har varit gravid, fött barn som snart är 8 månader. Åkte på en förlossningsdepression som fortfarande hänger kvar lite. Har levt tämligen osunt med popcorn varje dag sen dotter kom. Väger cirka 8kg för mycket men vill mest av allt må bra mentalt :)
 
Idag har jag varit ledig, och passade på att dels ta en sovmorgon, dels slöa i en solstol med en bok och nu rida 70 minuter med extremt pigg och taggad ponny på kvällen. När jag bara är ledig söndagen varannan vecka är den dagen helig.

Veckan har varit helt okej som helhet.
Måndag - en timme ridning.
Tisdag - 75 minuter ridning.
Onsdag - vila, inte enligt plan men vi fick gäster.
Torsdag - 30 minuter ridning.
Fredag - vila, planerad.
Lördag - 25 minuter promenad.
Söndag - 70 minuter ridning.
Och, jag har ätit riktig middag hela veckan. Utan att fuska. :banana:
 
Jag tänkte börja träna lite igen. Gym, promenader och springa lite får det bli.

Maten tänker jag inte ändra på direkt mycket denna gång. Tänker äta som jag gör men dra ner på popcorn, chips och cola.

Har varit gravid, fött barn som snart är 8 månader. Åkte på en förlossningsdepression som fortfarande hänger kvar lite. Har levt tämligen osunt med popcorn varje dag sen dotter kom. Väger cirka 8kg för mycket men vill mest av allt må bra mentalt :)

Välkommen! Vi är några morsor här, alltid kul med fler! :up:
 
Jag tycker man ska vara försiktig med att förutsätta att det som funkar för en själv funkar för andra. Och hur förvånande är det egentligen att tanken på att "må bra" inte funkar som motivation för ganska många? Jag tror att näst intill alla vet att man mår bra av att träna. Ändå är det en väldigt liten andel av svenskarna som rör på sig varje dag, än mindre motionerar till "svettighetsgrad" flera gånger i veckan. Det beror inte på att de inte fattar. Det beror på en massa olika saker, vilka kan vara olika för olika personer, men för de flesta är det inte bara att göra, det är mer komplext än så. Och det spelar ingen roll hur enkelt JAG tycker att det är att sticka ut och springa eller gå till gymmet för att JAG vet att JAG mår bra av det, för någon annan känns det som Mount Everest att bara tänka tanken. För det är inte självklart.

Jag förutsätter inget alls, jag var seriöst intresserad av att höra @grodan21 anledning/förklaring till varför det inte kunde motivera till träning! Det är ju lättare att hjälpa en person hitta motivation om man vet vad som inte funkar och varför det inte funkar!
Och det är klart att jag vet att alla är olika och att olika saker funkar för olika människor! Vore jäkla tråkigt om alla var precis likadana! (oavsett vad det handlar om).
Det jag också vet är att "för att jag mår bra/bättre" faktiskt funkar som motivation mer än bara för mig!
Det är just olikheter/erfarenheter som gör människor så intressanta, tycker jag.
 
Idag blev det vandring med kidsen i bärselarna, ca 4 timmar aktiv vandring plus ett par fika- och lunchpauser. Så himla mysigt!

När vi var hemma hade jag lite krafter kvar plus att jag börjar jobba imorn så tänkte att det kanske blir klurigare att få till träningen framöver så jag avslutade semestern med en kvällslöptur på 4,3 km. Uppenbarligen fanns det lite krafter kvar för jag gjorde PB med snabbaste genomsnittstiden, 5 min och 4 sekunder per km! Snabbaste kilometrarna gick på lite drygt fyra och en halv minut. :banana:
 
Jag förutsätter inget alls, jag var seriöst intresserad av att höra @grodan21 anledning/förklaring till varför det inte kunde motivera till träning! Det är ju lättare att hjälpa en person hitta motivation om man vet vad som inte funkar och varför det inte funkar!
Och det är klart att jag vet att alla är olika och att olika saker funkar för olika människor! Vore jäkla tråkigt om alla var precis likadana! (oavsett vad det handlar om).
Det jag också vet är att "för att jag mår bra/bättre" faktiskt funkar som motivation mer än bara för mig!
Det är just olikheter/erfarenheter som gör människor så intressanta, tycker jag.

Men dåså. Jag tolkade det som att du var förvånad över att ditt tankesätt inte funkade för @grodan21 men det är ju bara bra om jag tolkade fel.
 
Välkommen! Vi är några morsor här, alltid kul med fler! :up:

Tack!

Kl
Natten var hemskt med en jätte ledsen bebis som vaknade varannan timme gråtandes. Jag har sovit skit alltså :arghh:

Skulle egentligen ta en promenad med vagnen till gymmet för att tanka på kortet men tar det lugnt i stället.

Ska ut och springa med en kompis sen så laddar batterierna till det.
 
Förra veckan blev det totalt fyra pass om jag räknar ridningen, det är jag nöjd med! Känns som att jag är inne i ett riktigt härligt flow med träningen just nu, mycket självförtroende, motivation och styrka :)

Jag kände mig lite krasslig i lördags eftermiddag, men i går kände jag inte av det alls. Vilade dock ändå för säkerhets skull, då vi har ett stort bröllop fredag-söndag denna veckan som jag inte vill bli sjuk till! Idag känns halsen lite tveksam igen, så jag får se om jag ställer in PT-passet jag skulle ha haft efter jobbet eller om jag bara ber att vi tar det lite lugnt. Så sjukt svårt att bestämma sådant tycker jag!
 
Vännen ställde in löpningen men jag var så taggad på att ge mig ut så direkt sambon satte foten innanför dörren drog jag på mig träningskläderna och gick ut.

Både sprang och gick. I skogen bredvid en jätte fin bäck. Det var terapi. Blev en hel timme :up:

Slängde ihop en sallad när jag kom hem med kyckling och lax. Mums!
 
Om exakt en vecka börjar jag psykologprogrammet! En dröm sen gymnasiet så det är något jag velat i typ 12-13 år men som jag alltid varit för sjuk för att börja. Jag har en svacka nu också men den här gången tänker jag verkligen ge det ett försök och jag tror och hoppas att det här kommer få mig att känna att mina dagar fylls av någon sorts mening och mål. Att jag ska få till någon sorts bättre rutin med maten för att klara av studierna och flytta fokuset från maten till skolan.

Det kommer bli tufft men jag ser fram emot skolan, jätte nervös och det kommer bli en stor förändring. Jag måste få tillbaka någon sorts vettig mathållning, som det är nu går det 10-11 timmar mellan mina måltider. Jag går helt enkelt hela dagen utan att äta något alls och det får mig inte direkt att må bra. Jag äter frukost och sen kvällsmellis, det är allt och inget att rekommendera.

När skolan börjar har jag bestämt att jag måste lägga till minst en måltid till, i början kommer det kanske inte vara något stort, kanske en frukt eller sallad men även det känns svårt. Men någon förändring måste ske om jag ska kunna fokusera. Som det är nu är jag så borta i huvudet att jag inte hänger med i samtal, serier, läsning, poddar eller vad det nu än är. Jag är långt ifrån underviktig men kroppen gillar inte mitt sätt att äta och inte jag heller, den enda som gillar det är anorexin och den ska ju bort. Så jag planerar och förbereder för mitt nya hälsosamma liv som jag ska inleda. Mer mat och aktivitet anpassad efter mitt näringsintag.
 
Hur länge har ni som tränar så mycket hållit på med er träning? Hur började ni? Hur valde ni vilken form av träning som ni skulle börja med? Många verkar styrketräna mycket, är det för att det är effektiv träning eller för att det är roligast?
 
Jag är långt ifrån underviktig men kroppen gillar inte mitt sätt att äta och inte jag heller, den enda som gillar det är anorexin och den ska ju bort.
Har inte läst här på länge, men med tanke på din historia och hur du beskriver ditt ätande så tvivlar jag verkligen på att du är "långt ifrån underviktig".

Kul med studierna!
 
Har inte läst här på länge, men med tanke på din historia och hur du beskriver ditt ätande så tvivlar jag verkligen på att du är "långt ifrån underviktig".

Kul med studierna!
Ja det ska bli jätte kul med studierna! Jag gick upp 23 kg under behandlingen varav flera av dom kilona var över den målvikt dom satt för mig och sen på hemmaplan fortsatte det upp ytterligare ett par kilo så jag har god marginal viktmässigt till en undervikt och känner mig verkligen inte bekväm i den kroppen jag har nu. Så nej, det är inte bara en sjuk tanke eller känsla utan jag har gått upp runt 25 kg totalt på ett år.
 

Liknande trådar

  • Låst
Kropp & Själ I Bukes mest peppande tråd fortsätter vi att prata om allt från yoga och promenader till löpning och styrketräning - och allt...
99 100 101
Svar
2 009
· Visningar
107 849
Senast: Tassetass
·
  • Låst
Kropp & Själ Ny tråd! Tjoho! :banana: I Bukes mest peppande tråd fortsätter vi att prata om allt från yoga och power walks till löpning och...
99 100 101
Svar
2 001
· Visningar
95 853
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp