Hmmm. Jag gissar nu att det handlar om ytlighet i form av att man bryr sig onödigt mycket om hur man ser ut, vad man har på sig och hur man uppfattas av andra?
På vilket sätt skulle det yttra sig hos dig? Jag har fått uppfattningen att du är sådär cool liksom och inte bryr dig så mycket om vad andra tycker och några ytliga skäl till att du tränar har jag då inte märkt av. Att träna och äta bra för att man vill ta hand om sin kropp, må bättre, bli starkare och för att det är så himla roligt kan väl aldrig vara ytligt och dåligt?
Jag har ju inte tränat regelbundet mer än ett halvår, men jag känner inte av några "ytlighetseffekter". Däremot får man ju kommentarer, mormor som säger att "snart springer du ihjäl dig så mycket som du springer!" Yeah right, 3 pass i veckan på typ 3-5 km, jag tror inte det va
Jag tror att människor i ens närhet kanske reagerar när man inte tidigare tränat så mycket och nu är det "helt plötsligt" (för dem) jätteviktigt att man får komma iväg på just det passet som man har planerat. Jag funderar på om det liksom är för att de är rädda att man tränar ohälsosamt mycket? Obs att jag inte tycker att du gör det, men för någon som inte tränar alls så kanske det uppfattas som det.
Svammel svammel men du kanske förstår. Jag är nyfiken på att höra vad det var som din syster uppfattade som ytligt hos dig!