Bästa livsråden

[Hyacinth]

Praktiskt, sade Bobergskan när hon fick en unge med handtag på ryggen" brukade min farmor säga.

Det uttrycket har jag adopterat mest för att min farmor verkligen inte försökte se det positiva i saker, hon såg alltid en katastrof närma sig.

 

[lizzie]

Mitt mantra sedan tonåren:

"Att oroa sig för problem i förväg, det är som att betala ränta på lån man aldrig tagit".

När räntan låg på 12 % var ovanstående citat mycket mer talande . Nu kanske inte så många förstår

/Lizzie

 

[Sofie_B]

Det som gett mig mest glädje genom åren är att tänka;

1. Hur svårt kan det vara?! och bara prova. Känns det väldigt läskigt så gärna hitta en "förebild" som redan gör det man vill göra men som man kanske inte har så höga tankar om. Så tänker man helt enkelt "kan hen kan jag!" och så gör man bara. Såhär långt i mitt liv har det visat sig att det inte är så svårt. Inte det jag har velat göra i alla fall och då är jag väldigt nöjd med vad jag har uppnått och vart jag är i livet.

2. Ta alltid ut segern/lyckan i förskott. Då vet du att i vart fall har fått uppleva det en gång. Det här är en variant på att inte oroa sig i onödan eller för saker som inte har hänt än, något som jag är extremt bra på att inte göra. Istället gläds jag för allt jag kan och firar gärna alla framgångar i ett projekt, även om ett steg framåt idag långt ifrån alltid innebär att det inte blir två steg bak imorgon.

Det som varit svårast för mig är att leva efter råd som "om du alltid står med ett ben i dåtiden och ett i framtiden så innebär det att du pissar på nuet". Jag har haft sååååååå svårt att leva i nuet och vara närvarande, inte hela tiden vara på väg framåt, vidare, bort. Det här har skapat så otroligt mycket livsstress och fått mig att må så dåligt, så det har jag jobbat massor med.

 

[Plommonlila]

Brukar handla efter mottot "vad gör det om hundra år?", alltså lev ditt liv här och nu och våga testa!

 

[Sleepy]

Det som varit svårast för mig är att leva efter råd som "om du alltid står med ett ben i dåtiden och ett i framtiden så innebär det att du pissar på nuet". Jag har haft sååååååå svårt att leva i nuet och vara närvarande, inte hela tiden vara på väg framåt, vidare, bort. Det här har skapat så otroligt mycket livsstress och fått mig att må så dåligt, så det har jag jobbat massor med.

Jag tror att för att kunna njuta av nuet på bästa sätt, behöver en ha gjort upp med det förflutna (bearbetat, accepterat, hanterat) och känna sig trygg inför framtiden; då blir det lättare att avslappnat se världen omkring sig - att notera den lilla ekorren som leker sig upp för trädstammen, att känna den friska fuktiga morronluften, att dra in doften av nybakt när en passar bageriet på hörnan osv.
Det är ju inte svartvitt då, utan oftast befinner vi oss väl nånstans på en skala, då livet händer oss hela tiden med nya utmaningar och påfrestningar. Men i princip. Sen är det nog till viss del en träningssak, att lära sig bromsa upp ibland och stanna till i nuet.

Ett ordspråk till jag gillar, påtal om ben:

"Den som väntar för länge med nästa steg, blir stående på ett ben."

 

[Skjøldur]

Två grejer har fastnat hos mig och båda gäller trafik, konstigt nog.

När jag som ung tyckte att jag kunde vara utan bälte i bilen för att det var så kort sträcka och bara i villasamhället så sa min pappa "Olyckan vet inte hur långt du åkt" och det har satt sig som berget. Bilskolan vi känner har börjat anamma det också.

Min mamma sa någon gång när hon hörde någon säga att olyckan (bil) hände så plötsligt och att det var så oförutsägbart att; "Det är väl ingen som sitter på sängkanten på morgonen och säger att ´ idag ska jag råka ut för en olycka ´ "?

Med det sagt så är det ju aldrig så att man planerar en olycka och att man kanske ska tänka lite längre än näsan räcker och köra som om du faktiskt tror det ska hända något.

" I min gröna Amazon hade jag en dekal där det stod: Bättre bortkommen och omkörd än omkommen och bortförd".

 

[tigerflicka]

Ett Annat av favoriterna "every day may not be good, but there is something good in every day".

 

[Snubbelfot]

En samling livsråd som jag gillar är den som Mary Schmich, då kolumnist i Chicago Tribune, skrev 1997. Och som regissören Baz Luhrmann sedan gav ut på skiva 1998. Och Rikard Wolff 2005.

 

[krus]

Kom ihåg att jämföra lite med hur det kunde ha varit i stället så blir man ofta lyckligare!

(Tex: Vi har på tok för liten lägenhet för en familj på fyra om man vill ha det bekvämt, men vad tusan, vi har en bostad!)

 

[Teilani]

"Man har inte roligare än man gör sig" sa alltid min älskade mormor.

 

[VLMF]

Jag bär med mig Kristian Gidlunds fina och kloka ord som kompass:

Kanske får vi bara den tid som tilldelas oss på jorden. Därför ser jag det ännu tydligare nu: jobba inte för mycket. Låt inte känslorna stanna i bröstet. Prata. Bråka aldrig om pengar. Våga säga nej. Våga säga ja.
Paradiset kan vara en plats på jorden.

 

[TygerTyger]

Nu mindes jag något som jag har lärt mig själv: Se upp med soundtracket.

Jag älskar musik och om det finns en skala från personer som bara har det som en ljudmatta i bakgrunden till dem som verkligen lever sig in och påverkas så ligger jag åt det sistnämnda hållet. Jag har i flera år använt det och t ex lyssnat på lite deppiga låtar för att framkalla rätt mysmelankoliska stämning under långa höstpromenader, och om jag behöver lite pepp så räcker det med att lyssna på något energifyllt i 10-15 min. Riktigt praktiskt.

Baksidan är att om jag inte tänker mig för så kan musiken styra mina känslor på ett icke önskvärt sätt. Jag har t ex i efterhand insett att ett långvarigt on/off-ragg som gjorde mig ganska förkrossad hade varit betydligt lättare att släppa om det inte vore för att jag lyssnade på några särskilda låtar alldeles för mycket under den perioden. Deras stämning påverkade mig och jag började inbilla mig att texten var applicerbar på min/vår situation och sen blev det som ett självspelande piano. Egentligen var jag nog mer kär i musiken än i honom. Hörde något rykte (kanske här?) för några år sedan om att det fanns psykavdelningar där t ex Kents musik var bannlyst och för personer som fungerar ungefär som mig så känns det inte som en dålig idé.

 

[Ninjakatten]

När jag jobbade i Frankrike fick jag höra många gånger "Get on with it!" och det har jag tagit med mig och försöker leva efter! Jag skjuter alltid upp allting som är jobbigt, så jag hade behövt en broderad tavla över sängen med orden "Gör det bara".

 

[Tussinussen]

Mitt klanmotto från Clan McLeod: "hold fast". Typ stå på dig/fortsätt på den inslagna kursen.

Har gett mig mycket i livet.

 

[Asko]

Mitt gamla motto som jag knåpade ihop under tidiga tonåren: "Erfarenheten gör Människan"
Vilket kan egentligen tolkas på många sätt. Erfarenheterna är de som skapar ens själv och gör en till en unik människa med just dessa erfarenheter. Både dåliga och bra erfarenheter inräknas, så om någon "beter sig dåligt" så är sannolikheten ganska stor att det beror på dåliga erfarenheter. Dock så kan även en som "beter sig bra" ha dåliga erfarenheter som fått dem att göra just dessa bra saker. Det är komplicerat.
Det har tröstat mig lite på något vis, även av all denna röra av erfarenheter så blir det också en rätt skaplig människa. Och mina nackdelar/sämre sidor har påverkats av de erfarenheter jag har, dvs det är inte alltid "mitt fel".

 

[Lovisaleonora]

Fick precis tre livsråd sänt:
1. Ligg alltid steget före i huvudet.
2. Vik aldrig ner dig.
3, Ta aldrig nån skit.

Livet har nämligen ingen backväxel.

 

[iNHALE]

Man får vara som man är när man inte blev som man skulle.

 

[athena_arabians]

Man får vara som man är när man inte blev som man skulle.

Det säger svärmor också

 

[escodobe]

Jag måste erkänna att jag mer än en gång tänkt "vad skulle @Ramona göra" när jag behöver peppas för att våga.

 

[Ramona]

Jag måste erkänna att jag mer än en gång tänkt "vad skulle @Ramona göra" när jag behöver peppas för att våga.

Men gud, sluta genast med det!! Jag har ju typ någon diagnos och det kommer sällan någonting bra ut ur skiten jag utsätter mig för.