Barnskrik

[Timsetim]

Det är oundvikligt att mina barn får ligga och skrika emellanåt. Jag mår bättre efter att ha förlikat mig med den tanken. Det är jobbigt men det går bättre och bättre för varje dag.

Men hur går det för er andra? Låter ni era barn skrika ibland eller tar ni upp dom direkt? Hur blir ni bemötta när era barn skriker? Själv upplever jag att andra blir mer stressade än jag när mina gör det. Framförallt så blir min bm på bvc jättestressad och då har det bara varit lite gnäll från mina barn när vi varit där.

/Timsetim

 

[KisseNova]

Sv: Barnskrik

Jag får ångest när min son skriker, och har alltid fått.

Jag känner mig så elak mot honom om han skriker, speciellt när han var mindre då det ofta ser ut på mindre knottar att dom inte får tillräckligt med luft. Iofs så är och var min son rätt tyst av sig, men ändå.

Tycker att det är strongt gjort av dom föräldrar som klarar av barnskrik och inte stressar trots det..

 

[Coop]

Sv: Barnskrik

Barn MÅSTE får skrika ibland. Man kan och enligt mitt tycke bör man inte springa så fort barnet piper. Måste lära sig att vänta. Annars kan man få ett väldigt kinkigt barn men det är så klart olika också.

Vissa dagar så orkar man bara inte och då kan den lille ligga i sin säng och bara skrika några minuter så man får en paus om det är jobbigt. Där är bebisen skyddad från faror och barnet mår inte dåligt av det om det inte händer hela tiden förstås.

Det står skrivet någonstans minns ej vart att om man har två barn och det äldre barnet är ledset för någonting och den lille skriker samtidigt ska man ta hand om det äldre barnet, bebisen "klarar" sig de få minutrar det handlar om. Det finns säkert andra åsikter om detta men jag springer absolut inte varje gång han gnäller, ibland går det över och då var det ju onödigt att gå dit.

Ha inte dåligt samvete om du låter bebisen skrika en stund.

 

[cirkus]

Sv: Barnskrik

Klart att barnen skriker ibland ! Jag var ju ensam med mina två när de var bebisar så det var verkligen oundivkligt, de fick somna gråtande även om jag var där och sjöng (kanske därför de grät ibland ????) och pratade med dem, men jag tog ALDRIG upp om de inte var hungriga eller blöjbytesdags. ibland tyckte min katta att jag var en värdeelös mamma, så hon la sig hos bebborna och spann så högt hon bara kunde, när jag kom så glodde hon anklagande - ögonen sa ungeför att " fattar du INGENTING här ligger din avkomma och skriker och då tar man hand om den..."

Jag kände aldrig att bvc var jobbiga på det viset, men jag minns särskilt en gång när flickorna sov och det var vår tur att mäta och väga, jag klädde av en sovande bebis som vaknade alldeles naken och blev JÄTTELEDSEN, då kände jag mig riktigt elak. Sen bestämde jag mig att det där tänker jag inte göra om, jag gör sånt som passar mig och mina barn, inte sånt som passar andras tider. Jag fick trots detta bvc-svettningar....

 

[oz_joj]

Sv: Barnskrik

Jag blir stressad när han skriker och försöker ofta åtgärda det ganska direkt. Å andra sidan har jag en rätt nöjd son som inte skriker så ofta. Men bara därför har han i säkert en timme nu försökt somna men mest bara gråtit, somnade äntligen nyss. Pust!

 

[Zaria]

Sv: Barnskrik

Jag blir mest stressad om han skriker i affären då känner jag mig riktigt vidrig,mest för att jag tror att alla tycker att jag är hemsk

Är ensamstående och för att få något att gå ihop så får sonen vänta ibland,vid toabesök och sånt som inte tar lång tid.
Nu har jag iofs ett barn som inte ofta gnäller.

Så gnälla får han ibland,däremot inte vara ledsen eller känna sig ensam,men ibland hinner jag inte göra allt i hans tempo,och har man flera barn så antar jag att man får prioritera lite vilket barn som får vänta om båda skriker.

 

[ulda]

Sv: Barnskrik

Det är lite humörberoende. Ibland tycker jag det är helt ok att hålla på med vad jag nu gör, även om Sara gnäller lite. Men ofta övergår gnällandet till riktigt skrik och då är det jobbigt att orka med och man tar upp henne.

 

[Madick]

Sv: Barnskrik

Barn MÅSTE får skrika ibland. Man kan och enligt mitt tycke bör man inte springa så fort barnet piper. Måste lära sig att vänta. Annars kan man få ett väldigt kinkigt barn men det är så klart olika också.

Det var tur du la till det där sista.

Min första behövde aldrig säga pip, jag hann dit innan det blev missnöjt på något sätt.

Den andra hinner man inte ge samma "uppassning", utan den fick ju vänta ibland.

Gissa vilken av ungarna som snällt väntar, och vilken som ska ha sitt NU PÅ EN GÅNG... jupp, den som fick sina behov tillfredsställda direkt är lugn och väntar.

Men så är de helt olika personligheter också.

Att låta barnet ligga och skrika bara för att de "ska lära sig" tror jag inte ett dyft på.

 

[Mustasukka]

Sv: Barnskrik

Jag låter inte min bebis skrika i onödan. Ibland är det oundvikligt eftersom jag måste ta hand om storebror också.
Men blir bebis hysterisk tar jag upp honom.
Men han är inte särskilt skrikig av sig. Han får sina behov tillfredställda och behöver inte skrika.

 

[Kalaspinglan]

Sv: Barnskrik

Borde väl inte läsa denna tråd eftersom
1. mitt böna kommer aldrig skrika ysteriskt, varken som nykläckt eller tonåring
2. och om den nu gör det ska jag minsann inte skämma bort den genom att direkt springa dit, den ska lära sig direkt.

Påminn mig gärna i december *peppar peppar om nu allt går bra* när jag skriver desperata trådar om hur jag ska trösta min stackars bebis som är hysterisk trots att jag ammat, sovit, varit ute och gått i vagn, gett napp osv osv... :-)


Allvarligt talat så tror jag att jag har samma inställning som du. Försöka att inte ta upp barnet i tid och otid, utan försöka lära sig skillnad mellan "jag vill ha uppmärksamhet NUUUU-skriket" och "nu är något fel, kom och hjälp-skriket".

 

[TinyWiny]

Sv: Barnskrik

Varför låta barnen skrika Bebisar skriker för att något är fel de behöver hjälp med att rätta till det!
Nej jag har aldrig låtit mina barn skrika i onödan varken som nya eller som tonåringar.
Klarar verkligen inte folk som låter bebisen skrika när de tex går i affärer stackars barn.
Barn blir inte bortskämda av att få sina behov tillfredsställda, de blir lugna lyckliga individer som vet att de är viktiga och älskade.

 

[Timsetim]

Sv: Barnskrik

Varför låta barnen skrika Bebisar skriker för att något är fel de behöver hjälp med att rätta till det!
Nej jag har aldrig låtit mina barn skrika i onödan varken som nya eller som tonåringar.
Klarar verkligen inte folk som låter bebisen skrika när de tex går i affärer stackars barn.
Barn blir inte bortskämda av att få sina behov tillfredsställda, de blir lugna lyckliga individer som vet att de är viktiga och älskade.

Jag låter absolut inte mina barn skrika i onödan. MEN efter att ha varit smått hysterisk första veckorna när båda var ledsna så har jag fått förlika mig med tanken på att jag kan bara byta på en åt gången, kan bara bada en åt gången, maten tar ett par minuter att fixa osv. Det sägs ju att tvillingar så småningom lär sig och blir duktiga på att vänta på sin tur. Jag ser fram emot när den dagen inträffar!

/Timsetim

 

[cirkus]

Sv: Barnskrik

Jaha - så kul att höra en expert på området- Mina barn som till och från har fått skrika är alltså stressade och olyckliga individer som inte känner sig älskade och viktiga....intressant.

Jag har facit och så är det INTE. Mina numera tonåringar är otroligt harmoniska, det tycker ALLA som genom åren har haft med dem att göra. Inte för att jag tror att det beror på att det ibland har fått skrika, men jag tror att det beror på gränssättning från dag 1. Jag har varit lyhörd på behov - men jag har inte släpat runt på mina ungar - de har fått trygghet i sig själva och sin närmiljö utan att jag har burit på dem i tid och otid.

 

[Timsetim]

Sv: Barnskrik

Barn blir inte bortskämda av att få sina behov tillfredsställda, de blir lugna lyckliga individer som vet att de är viktiga och älskade.

Detta önskar jag att mina barn också blir, av hela mitt hjärta önskar jag det!!

/Timsetim

 

[Tokmaja]

Sv: Barnskrik

Låter inte mina barn skrika. Ser ingen anledning i det.
Nu skriker dottern sällan, utan "klagar" mest, och håller jag på med nått, lagar mat eller gör nått med sonen kan hon få klaga lite. Men börjar hon skrika så hämtar jag henne.
Sonen har heller aldrig fått lega och skrika, ändå är han idag sådan att han kan vänta på sin tur osv.
JAG anser att barn, speciellt bebisar, vill något när de skriker, de försöker ju komunicera med oss på det enda sätt de kan, lyssnar vi inte när de klagar eller jollrar, ja då får man ju skrika högre.
Jag skulle inte ignorera en vuxen som säger något, varför ska jag ignorera mina barn?

Och ja, jag blir stressad när mina barn skriker.
Men sen är det ju som sagt inte alltid man kan släppa allt man har för händer för att rusa till den lill*, men annars skriker de alltså inte..

 

[Coop]

Sv: Barnskrik

 

[havreflinga]

Sv: Barnskrik

Jag börjar svettas och mår dåligt när lillen skriker. Men jag måste, precis som du, vänja mig vid att lite skrik är okej. Jag måste ju t ex kunna gå på toa.

Men när jag låter honom skrika är det absolut INTE för att han ska härdas/vänja sig eller något liknande! Det är bara för att tiden helt enkelt inte räcker till för att uppfylla både hans och mina behov direkt.

 

[havreflinga]

Sv: Barnskrik

Mina numera tonåringar är otroligt harmoniska, det tycker ALLA som genom åren har haft med dem att göra.

Tvivlar inte på att dina barn mår bra, men det är väl inte ANDRA som ska avgöra om de är harmoniska eller inte?!! Det är ju en känsla man själv äger.

När jag var tonåring var jag väldigt väluppfostrad, smidig och enkel att ha att göra med. Men inte fan kände jag mig älskad och trygg för det. Det syntes dock inte på utsidan. (Om man inte tittade riktigt noga förstås, men det orkar/vill de flesta inte. Inte ens mina föräldrar.)

 

[cirkus]

Sv: Barnskrik

De ÄR harmoniska och upplever sig som harmoniska och älskade. Men även omgivningens reaktion tycker jag att man kan räkna på. Den spelar roll - även för deras självkänsla - om omgivningen upplever dem som harmoniska och nöjda så påverkar det dem.

Förtydligande - jag har aldrig låtit mina barn skrika för att de skall härdas - men tex så har vissa saker varit praktiskt omöjligt, tex att ha dem i famnen i timmavis (en vuxen på två - det går liksom inte) då har de fått "lära" sig trygghet nånannanstans. Det har dessutom inte varit ngt som jag upplevde som jobbigt. Antaligen inet för dem heller eftersom behoven tillfredställdes, men kanske inte enligt den mall som de flesta andra verkar tycka vara den enda.

 

[Scilla]

Sv: Barnskrik

*KL*
Det viktiga är att lära sig förstå varför barnet skriker. Det finns många olika skrik. Min minsting tex kan ligga och skrika på lekfilten men det skriket betyder inte alltid att hon vill att jag ska lyfta upp henne utan ibland är hon bara frustrerad över att inte nå en viss leksak och då låter jag henne skrika för efter en liten stund har hon själv kommit på hur hon ska nå den. Samma sak ibland när jag vet att hon är jättetrött så kan hon gnällskrika lite för att efter bara någon minut ha somnat.
Jag tror snarare att om man är för snabb med att tro att ALLA skrik betyder ta upp mig ge mig tröst och närhet kan göra att man inte låter barnet undersöka sina egna möjligheter att lösa problem och på så sätt få en bra självkänsla och självförtroende.