Barn och jämställdhet

Verkligen inte! Jag är faktiskt väldigt tveksam till om det går att göra ett särkönat tvåsamhetsförhållande helt jämställt. Parterna har så olika grundförutsättningar.
Man får vara försiktig bara så man inte drar den slutsatsen som vissa gör. Att man gör fel om man inte istället väljer en kvinnlig partner. (Jo jag har läst dylika artiklar så jag hittade inte på det ;) men det är nog sällsynt.)
 
Vilken lösning föreslår ni?
(Eftersom ni ser det som ett problem, medan vissa av de som lever med det inte ser det som ett problem, menar jag.)

Ett första steg måste vara att problematisera och diskutera problemet. Jag har själv pratat mycket om det här med min man. Vad innebär det för kvinnan att mannen är the breadwinner, ekonomiskt, praktiskt, och ur ett självständighetsperspektiv? Vad betyder det för relationen? Vad innebär det för mannen om kvinnan skulle vara den som betydligt mer pengar? Finns bilden av "the breadwinner" inbakad i den manliga identiteten?

Jag tror att det skulle vara bra att ta med de här slutsatserna när man planerar sin ekonomi. Jag önskar att fler kvinnor slutade tänka i banorna att pengar och bra jobb inte betyder så mycket, för det gör de i ett skarpt läge. Att ha ett arbete med tillräcklig inkomst att rå sig själv och barnen plus ev djur borde vara en grundplåt. Jag känner dock flera kvinnor som lämnat ojämställda förhållanden som sover mycket dåligt på nätterna, trots hyfsad lön. Det är dessutom en direkt hälsofälla att vara/uppleva sig som fattig (bortsett från att det inte är särskilt kul). Och ev skuldsättning och problem hos kronofogden är straff som ligger kvar länge, ibland under hela livet.

Att relationen påverkas vid skev fördelning är också något som jag inte tycker att man ska bortse ifrån. Vad händer när han säger: "jag drar in mest pengar, nu kräver jag att du säljer din häst" eller liknande? Eller bara lite fint påminner om att det är han som försörjer familjen, och att du inte klarar dig på egen hand? (det har jag vänner vars män har gjort). Tar du risken och separerar när måttet är rågat, eller klänger du dig fast och hoppas att allt ska bli bättre, för att det är enklare? Min misstanke är att många stannar i destruktiva relationer för att de inte har råd att skilja sig. Skilsmässofrekvensen bland mer jämställda par är nämligen högre.

Men jag hyser inga större förhoppningar om att par som anser sig vara jämställda med mycket ojämlika resurser ska göra just detta. Jag upplever också att förvånansvärt många verkar angripa denna diskussion personligt.
 
Man får vara försiktig bara så man inte drar den slutsatsen som vissa gör. Att man gör fel om man inte istället väljer en kvinnlig partner. (Jo jag har läst dylika artiklar så jag hittade inte på det ;) men det är nog sällsynt.)
Fel och fel. Att vara i en samkönad relation kommer ju med sina unika problem men jag tror att det finns problem som är unika för särkönade relationer och som då såklart undviks.

Jag kan se politiska poänger med att söka sig till samkönad tvåsamhet hellre än särkönad. Men så pass romantiskt lagd är jag att jag inte tror på att försöka styra sådant för mycket. Jag kan ibland önska att min sambo också var kvinna men jag betraktar inte genus som en deal-breaker.
 
Tror ni inte att vi med olika lön har diskuterat hur vi på bästa sätt lever med det? Att vi inte snackar ekonomi?

Jag tycker vi har on inte ett jämställt förhållande så ett bra sätt att lösa det som gynnar båda. Just eftersom vi prioriterar bådas jobb, delar föräldraledighet och vab och fördelar ekomin jämnt mellan gemensamt spar, individuella pensionsspar etc ,

Handlar inte om att stoppa huvudet i sanden. Vi pratar om saken, är medvetna om olikheten men fokuserar på en lösning.

Ska man bli lesbisk för jämställdhet så tycker jag det gått lite väl långt...
 
Missade du inläggen i tråden med kritiken gentemot ojämställda förhållanden där den ena, mannen, tjänade mer pengar? Svaren där var ganska envisa med att delat hushållsarbete, delat vab och att familjen lade lika mycket vikt vid båda föräldrarnas arbete inte räckte. Men samhället i sig påverkar också, det är därför folk är feminister.
Javisst, jämställdhet är svårt också i det privata eftersom samhället i stort inte är jämställt. Men det är väl inget skäl för dig att separera? För mig är den tolkningen riktigt underlig.
 
Tror ni inte att vi med olika lön har diskuterat hur vi på bästa sätt lever med det? Att vi inte snackar ekonomi?

De flesta kvinnor här i tråden med låg inkomst i förhållande till sin sambo/man verkar landa i slutsatsen att det är en bra lösning att ha det så. Det tyder ju på att man följer normen, snarare än man tänker på sin egen självständighet.
 
De flesta kvinnor här i tråden med låg inkomst i förhållande till sin sambo/man verkar landa i slutsatsen att det är en bra lösning att ha det så. Det tyder ju på att man följer normen, snarare än man tänker på sin egen självständighet.
Vad tycker du att dom skall göra då?

Och hur tycker du att det skall vara?
 
Så två lesbiska som bor ihop är per automatik jämställda?
:banghead:

De grundförutsättningar som ens genus ger en i samhället blir givetvis mer lika i ett par där båda har samma genus än i ett par där de har olika genus.

Det betyder självklart inte att alla särkönade par är helt jämställda i allt.
 
:banghead:

De grundförutsättningar som ens genus ger en i samhället blir givetvis mer lika i ett par där båda har samma genus än i ett par där de har olika genus.

Det betyder självklart inte att alla särkönade par är helt jämställda i allt.
Jag ser att du fortfarande har lika tråkigt sätt att diskutera saker med sådana som inte håller med dig.

Betackar mig för dina :banghead: . Ogillar din härskarteknik och sådana barnsliga saker du håller på med.

När du kan diskutera på ett normalt sätt utan att dumförklara mig bara för att jag inte håller med dig så kan vi fortsätta diskussionen.
 
De flesta kvinnor här i tråden med låg inkomst i förhållande till sin sambo/man verkar landa i slutsatsen att det är en bra lösning att ha det så. Det tyder ju på att man följer normen, snarare än man tänker på sin egen självständighet.
Jag kan ju inte tala för någon annan. Men bra lösning är hur vi löst problemet. Det hade ju varit ännu bättre om jag oxå tjänat samma summor som mannen.
Men jag hade precis som många i tråden sagt klarat mig själv i nuläget oxå!
 
Jag ser att du fortfarande har lika tråkigt sätt att diskutera saker med sådana som inte håller med dig.

Betackar mig för dina :banghead: . Ogillar din härskarteknik och sådana barnsliga saker du håller på med.

När du kan diskutera på ett normalt sätt utan att dumförklara mig bara för att jag inte håller med dig så kan vi fortsätta diskussionen.
Så trevligt av dig att diskutera min person och försöka läxa upp mig som om jag var en av dina ungar.
 
Så trevligt av dig att diskutera min person och försöka läxa upp mig som om jag var en av dina ungar.
Som sagt jag fortsätter gärna diskussionen när du kan diskutera på ett vuxet, civiliserat sätt. Din nedlåtande besserwisser attityd är inget jag accepterar vare sig det kommer från en man, kvinna eller hen.
 
Det är såklart viktigt att skilja på jämställdhet på ett individuellt och strukturellt plan. Här i tråden finns flera exempel på föräldrar som är väldigt nöjda med uppdelningen av barn- och hushållssysslor, trots att det egentligen är ojämställt ur ett större perspektiv.

Nu när jag funderat en runda extra och ser på vårt förhållande ur det större perspektivet så är vi inte helt jämställda, även om jag nog tycker att vi är det i mångt och mycket. Vi tar ut lika många föräldradagar och tjänar lika mycket. Vi är lika delaktiga i inköp till både barnet och boendet och ser till att båda bidrar lika mycket ekonomiskt till detta. Men sambon byter nästan alltid däck och städar toaletterna medan jag nästan alltid dammsuger och tvättar. Vad gäller barnet så nattar vi i stort sett lika många nätter i veckan. Jag tar något fler uppvak om nätterna just nu, men planen är att sambon står för merparten när han är fl.

Jag skulle vilja veta hur ni definierar jämställdhet? Någon nämnde att det är när man skulle klara sig lika bra utan sin partner som med, det är väl en del av jämställdheten. Där tror jag dock det finns praktiska aspekter som ställer till det när man har barn. Ofta bor barnen mer hos den ena föräldern än den andra och då blir det per automatik ojämställt.
 
Vad tycker du att dom skall göra då?

Och hur tycker du att det skall vara?

Som jag skrev, så tycker jag att kvinnor överlag tänka mer själviskt när det gäller ekonomi och vara mer inriktade på att öka sina inkomster på bekostnad av att ta hand om hus och hem. Låt den som tjänar mest vara hemma längst och ta flest vabbdagar om det går. Avsätt tid för den som har lägst lön att gå fortbildningar, testa nya jobb, eller till och med byta bransch om det så behövs. De kvinnor jag har omkring mig som tjänar bra har inte lagt sin fritid på heminredning och städning, utan i stället lagt extratimmar på att bättra på sin CV, med gott resultat.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp