Sv: Barn och Hästar
Jag vill inte låta pessimistisk men jag tror det blir svårt för dig att kombinera barn, 3 hästar, sköta allt själv samt ha hästarna på "avstånd". När jag började känna av barnlängtan så hade jag just flyttat hästen till lösdrift = inga tider att passa. Jag provade med medryttare men det fungerade inte trots att hästen var väldigt välutbildad och välriden, han hade för mycket nerv och explosivitet.
Nu blev jag gravid med tvillingar och slutade rida vid 4,5 månader eftersom jag inte ville riskera en ev. avfallning (och vad det skulle medföra för våra efterlängtade barn) och jag kände att balansen ändrades. Barnen föddes 6 veckor tidigt, det blev akut kejsarsnitt efter en långdragen förlossning och de var så små att de inte riktigt orkade suga så vi blev inlagda dygnet runt i en månads tid (då betalade jag en tjej som skötte hästen).
Vissa kan vara superaktiva (och rätt dumdristiga enl. min mening ifråga om ridning och graviditet) ända fram till förlossningen, pluppar fram barnet som sover åtminstone 4 i streck mitt på dagen och börjar rida en vecka efter förlossningen.
Sedan har vi de som får sådana foglossningar att de inte kan gå under graviditeten (svårt att rida och sköta hästen då), svåra förlossningar med komplikationer och barn som max sover en timme i streck. Förutsättningarna kan vara helt olika!
Att hänga upp sitt liv på medryttare som kanske inte kommer när de ska är heller ingen modell jag tror fungerar med så många hästar.
Att ha småbarn med sig i stallet är inte heller alltid helt lätt, det finns så många faror när barnen är rörliga men för små för att inse ev. risker.
Mitt råd är att försöka hitta ett annat stall där det ingår helservice vid begäran eller hitta en annan uppstallningsform (gärna så nära dig som möjligt). Gör du det så att du får mer hästsällskap så kan du sälja en av avkommorna=pengar i fickan, låna ut moderstoet till avel och sällskap och ha kvar en av avkommorna med möjlighet till medryttare. Överhuvudtaget är det skönt med annat människosällskap i stallet som kanske till och med kan tänka sig att någon gång hålla kolla på barnen medan du rider.
Tänk igenom det hela noga och släpp sentamentalitetet (även med bilen!
). Vad är värsta scenariot? Häng inte heller upp ditt hästliv p.g.a. andras välvilja (mormors eller medryttare m.fl.), se till att du kan ordna det ändå.
Jag tyckte ändå det gick rätt lätt så länge jag var barnledig, det var värre sedan man började arbeta och vill vara med barnen varje ledig stund ända till läggdags! Man prioriterar faktiskt annorlunda sedan man väl fått barnen, gör man det inte skulle jag hellre bli oroad å barnens vägnar.
Jag tycker däremot att det är viktigt att inte ge upp sitt intresse, det blir ett andningshål och man känner sig mer som samma person som tidigare.
Jag var tyvärr tvungen att avliva min tävlingshäst i våras och står nu med ett föl som förhoppningsvis ska födas i april. Det blir nu bara lite extraridning på stoet var mage jag lånat och rätt lång tid innan jag kan rida en egen häst mer aktivt igen med det känns rätt i den fas i livet jag är nu. Livet är helt enkelt större med barn och då blir hästen inte prio ett igen.
Lycka till, jag tror säkert det kommer att bli bra!
