Barn med ångest, fortsättning

miumiu

Trådstartare
Skrev en tråd här för ett tag sen om min då 5 år gamla numera 6åring som lider mycket av ångest.

Sen dess har det blivit 100 resor värre.

Han har klaustrofobi, vilket tar sig uttryck i att han inte kan vistas i vissa rum. Absolut inga rum med stängd dörr. Inte åka hiss eller vistas i andra trånga utrymmen. Var på barnkalas i helgen och då satt han ute i korridoren pga vägrade gå in i kalasrummet som kompisarna hyrt på Leos lekland.

Han har också generell ångest och mycket svårt att vara själv i ett rum. Han kan vara själv kortare stunder när han leker och ”glömmer bort” att han är själv men annars inte. Då börjar han gråta och får panik.

Vi har sökt hjälp. Min mamma råkar vara barnpsykolog och hon hjälper oss så gott hon kan med tips och stöd. Men hon är ju också mormor/mamma och känner att vi behöver hjälp av någon utomstående. BVC är han för gammal för nu, och VC har patientstopp. Skolan har han ju inte börjat ännu men jag minst sagt oroad över hur det ska gå.

Någon som har tips, råd, stöd att ge? Känner mig såååå trött och ledsen över hela situationen, känns som att andra tittar snett på en för att han har ”så mycket konstigheter” för sig, typ som att han blivit utsatt för nåt och vi är världens sämsta föräldrar.
 
Kan det vara så att han oroar sig för skolstarten och därför har ångesten ökat? Min äldsta son var verkligen orolig inför skolstarten. Han visste inte vad som skulle hända och det oroade honom så det spillde över på många andra delar av livet.

Kontakta BUP och se om de har rådgivning utan remiss. Kolla om kommunen har någon hjälp. För det verkar som du behöver någon att bolla med.
 
Kan det vara så att han oroar sig för skolstarten och därför har ångesten ökat? Min äldsta son var verkligen orolig inför skolstarten. Han visste inte vad som skulle hända och det oroade honom så det spillde över på många andra delar av livet.

Kontakta BUP och se om de har rådgivning utan remiss. Kolla om kommunen har någon hjälp. För det verkar som du behöver någon att bolla med.
Jo, delvis tror jag att det är så. Han ser fram emot att börja skolan också då han är väldigt intresserad av siffror, lära sig läsa och sånt också men såklart är det en stor omställning i livet. Jag tror också att denna tid vi lever i med pandemin har påverkat till viss del. Att det finns ett osynligt "hot" mot mänskligheten kan nog påverka känsliga barn väldigt negativt. Ska få gå någon föräldrakurs som VC anordnar för föräldrar som har barn med ångestproblematik, men den drar igång först i Augusti. Det mesta är nog lite knöligt att få tid till innan alla går på semester kan jag tänka mig, och hans problematik ses väl inte som "akut".
 
Min son blev mycket lugnare när skolan väl hade börjat. Han märkte att det inte var farligt med skolan och det okända blev känt.

Så det kan bli bättre i augusti när skolan väl har börjat och ni får stöd av att gå er kurs.

Lite telefonrådgivning skulle ni väl kunna få innan semestrarna börjar, bara ni vet vem ni ska ringa.

Vi har ju fritt vårdval i Sverige. Jag läste en artikel om att folk i Göteborg sökte vård på BUP i Halland. I teorin borde vem som helst få ringa BUP i Stockholm som har sin ”väg in” för rådgivning. Hur det funkar i verkligheten vet jag inte dock.
 
Skrev en tråd här för ett tag sen om min då 5 år gamla numera 6åring som lider mycket av ångest.

Sen dess har det blivit 100 resor värre.

Han har klaustrofobi, vilket tar sig uttryck i att han inte kan vistas i vissa rum. Absolut inga rum med stängd dörr. Inte åka hiss eller vistas i andra trånga utrymmen. Var på barnkalas i helgen och då satt han ute i korridoren pga vägrade gå in i kalasrummet som kompisarna hyrt på Leos lekland.

Han har också generell ångest och mycket svårt att vara själv i ett rum. Han kan vara själv kortare stunder när han leker och ”glömmer bort” att han är själv men annars inte. Då börjar han gråta och får panik.

Vi har sökt hjälp. Min mamma råkar vara barnpsykolog och hon hjälper oss så gott hon kan med tips och stöd. Men hon är ju också mormor/mamma och känner att vi behöver hjälp av någon utomstående. BVC är han för gammal för nu, och VC har patientstopp. Skolan har han ju inte börjat ännu men jag minst sagt oroad över hur det ska gå.

Någon som har tips, råd, stöd att ge? Känner mig såååå trött och ledsen över hela situationen, känns som att andra tittar snett på en för att han har ”så mycket konstigheter” för sig, typ som att han blivit utsatt för nåt och vi är världens sämsta föräldrar.
Är han verkligen för gammal för bvc? Nog för att rutinkontrollerna där är slut för er men trodde inte skolhälsan tog över före skolan startat.
 
Kontakta BUP. Även om de har köer så se till att i alla fall få igång en dialog med dem.

Kontakta skolan och rådgör. Börja med rektorn som får peka er rätt. Skolhälsovården som skolläkare och psykolog kan behöva bli informerade. Ta även upp er oro med barnets förskolelärare på skolan.

Vad säger nuvarande förskolan? Har de upplevt problem av något slag?
 
Kontakta BUP. Även om de har köer så se till att i alla fall få igång en dialog med dem.

Kontakta skolan och rådgör. Börja med rektorn som får peka er rätt. Skolhälsovården som skolläkare och psykolog kan behöva bli informerade. Ta även upp er oro med barnets förskolelärare på skolan.

Vad säger nuvarande förskolan? Har de upplevt problem av något slag?

Vi har kontakt med skola och fritids där han ska börja efter sommaren så dom är lite medvetna om läget. Det var egentligen på förskolan som allting började, så som jag har uppfattat det. Dom har dörrar med hasp uppe vid dörrkarmen dit barnen inte når. Vid vissa tillfällen har dom alltså haspat in barnen kortare stunder för att förflytta andra barn. Min son har upplevt sig inlåst och det var där det började nånstans. Numera har dom anpassat lite så han slipper vara inlåst men som jag fattar det missar han även vissa aktiviteter pga detta.
 
Kan ni förbereda honom ännu mer kring skolstarten? Det löser givetvis inte hela problematiken (ring BUP/"En väg in" så snart ni kan) men det är iallafall något. Gå förbi skolbyggnaden, åk/gå den vägen han kommer att ta till/från skolan, lek på skolgården om ni kommer åt. Gör det flera gånger om. Vissa barn har hjälp av att smyga igång med att gå på fritids veckan innan skolstart, det ger en chans att få komma in i ett mindre sammanhang först och, i bästa fall, få bekanta sig med lokaler och personal i förväg.

Men som sagt, ring BUP redan nu så att den processen kommer igång så snart som möjligt.
 
Vi har kontakt med skola och fritids där han ska börja efter sommaren så dom är lite medvetna om läget. Det var egentligen på förskolan som allting började, så som jag har uppfattat det. Dom har dörrar med hasp uppe vid dörrkarmen dit barnen inte når. Vid vissa tillfällen har dom alltså haspat in barnen kortare stunder för att förflytta andra barn. Min son har upplevt sig inlåst och det var där det började nånstans. Numera har dom anpassat lite så han slipper vara inlåst men som jag fattar det missar han även vissa aktiviteter pga detta.
Det verkar inte vara en bra förskola om de inte kan anpassa verksamheten så han varken blir inlåst eller missar aktiviteter. Hoppas skolan är bättre/mer flexibel.

Ett förslag på förberedelse är att läsa böcker om förskoleklass. Det har kommit flera böcker om hur det är att gå i förskoleklass. De flesta kom efter mina barn började förskoleklass så jag har inte läst dem t.ex. Börja skolan med Alfons, Ninna börjar skolan, Nu börjar vi skolan.

Sagasaga har tagit upp hur det är sorgligt att sluta på förskolan men det kanske inte är aktuellt. Min minsta upprepade hur många gånger som helst att det var sorgligt att sluta förskolan trots att hon var egentligen klar med förskolan och redo för förskoleklass.
 
Vi har kontakt med skola och fritids där han ska börja efter sommaren så dom är lite medvetna om läget. Det var egentligen på förskolan som allting började, så som jag har uppfattat det. Dom har dörrar med hasp uppe vid dörrkarmen dit barnen inte når. Vid vissa tillfällen har dom alltså haspat in barnen kortare stunder för att förflytta andra barn. Min son har upplevt sig inlåst och det var där det började nånstans. Numera har dom anpassat lite så han slipper vara inlåst men som jag fattar det missar han även vissa aktiviteter pga detta.
Jag vill inte riva upp nåt "i onödan", men hur kan man som förskola fungera så pass kasst att man måste behandla barn så?
Så många frågor. Fanns det någon pedagog/vuxen närvarande i rummet under tiden? Varför behövde de stänga in vissa barn för att förflytta andra? Hur förberedde de barnen? Hur lång stund var dörren haspad? Var det någon som märkte oron?
Varför måste de låsa in barn regelbundet/ofta?

Hur försvarar sig förskolan i detta?
 
Jag vill inte riva upp nåt "i onödan", men hur kan man som förskola fungera så pass kasst att man måste behandla barn så?
Så många frågor. Fanns det någon pedagog/vuxen närvarande i rummet under tiden? Varför behövde de stänga in vissa barn för att förflytta andra? Hur förberedde de barnen? Hur lång stund var dörren haspad? Var det någon som märkte oron?
Varför måste de låsa in barn regelbundet/ofta?

Hur försvarar sig förskolan i detta?
Jag håller med. Så många frågor verkligen.
 
Jag vill inte riva upp nåt "i onödan", men hur kan man som förskola fungera så pass kasst att man måste behandla barn så?
Så många frågor. Fanns det någon pedagog/vuxen närvarande i rummet under tiden? Varför behövde de stänga in vissa barn för att förflytta andra? Hur förberedde de barnen? Hur lång stund var dörren haspad? Var det någon som märkte oron?
Varför måste de låsa in barn regelbundet/ofta?

Hur försvarar sig förskolan i detta?

Alltså det har väl varit lite vår reaktion också. Men dom är ju kraftigt underbemannade tyvärr, covid har ju påverkat också såklart + att dom har fått ett antal nya inskolningsbarn som är under 2 år (blandad avdelning). Dom stora barnen har lämnats själva ”kortare stunder” medan man flyttat dom små.

Vi förstod att nånting hade hänt när sonen inte längre ville vistas i ateljén. Han älskar att måla och pyssla nämligen men då kröp detta fram. Vi pratade med personalen och dom gav sin story. Sen blev han tydligen inlåst igen men då hade hans bästa vän, en handlingskraftig unge, tagit en sopkvast och petat upp haspen. Sedan dess har han sluppit vara i dom rummen som måste ha stängd dörr fattar jag det som.

Idag har vi i alla fall haft en toppendag. Han har precis lärt sig cykla och det märks att det har stärkt självförtroendet enormt. Han har till och med gått på toaletten själv igen(!) men med öppen dörr då. Gick absolut inte förut så det känns som en vinst.
 
Alltså det har väl varit lite vår reaktion också. Men dom är ju kraftigt underbemannade tyvärr, covid har ju påverkat också såklart + att dom har fått ett antal nya inskolningsbarn som är under 2 år (blandad avdelning). Dom stora barnen har lämnats själva ”kortare stunder” medan man flyttat dom små.

Vi förstod att nånting hade hänt när sonen inte längre ville vistas i ateljén. Han älskar att måla och pyssla nämligen men då kröp detta fram. Vi pratade med personalen och dom gav sin story. Sen blev han tydligen inlåst igen men då hade hans bästa vän, en handlingskraftig unge, tagit en sopkvast och petat upp haspen. Sedan dess har han sluppit vara i dom rummen som måste ha stängd dörr fattar jag det som.

Idag har vi i alla fall haft en toppendag. Han har precis lärt sig cykla och det märks att det har stärkt självförtroendet enormt. Han har till och med gått på toaletten själv igen(!) men med öppen dörr då. Gick absolut inte förut så det känns som en vinst.
Får man verkligen göra så?

Jag hade gått vidare med det. För mitt barns skull (nu men framför allt när barnet är äldre och bearbetar detta) och för alla andra drabbade barns skull.

Jag har förståelse för om ni inte orkar det. Det är mycket lätt för mig att sitta här och skriva om anmälan och att gå vidare, när jag inte är drabbad. Men vill ni gå vidare med det så hejar jag på er.

Vad härligt att kunna känna sig så stolt! Det hjälper verkligen självbilden!

Tycker det verkar redan som att ni är närvarande, stöttande och lyssnande föräldrar. Prata, vänta in honom, var i nuet. Han gör framsteg och vågar. Ni verkar inte förneka honom hans "monster" och ni verkar vara en trygghet. Hoppas ni får bra hjälp från skolan sen.
 
Så skönt att både toalettbesök och cykling går bra!!!
Kom ihåg att barn hinner "mogna" ( dåligt ordval kanske?) Men det händer i alla fall massor med en kille i den åldern över en sommar.
Finns det chans att ni kan besöka skolan innan terminsstart? Kanske till och med tillsammans med läraren eller annan vuxen som kommer att följa klassen i höst?
Ni verkar vara kloka medvetna föräldrar, jag hoppas och tror att de kommer att lösa sig stegvist.

Men en fråga? Hur kunde pedagogen låsa in barnen med en hasp, i det rum barnen var ensam i? Var det verkligen en hasp? eller ett lås som kunde låsas utifrån? Men hur kunde då kompisen trycka upp haspen? De är inte viktigt, men jag får bara inte ihop det :o
Hur som haver verkar det vansinnigt att låsa in barn...

* Jenny *
 
Så skönt att både toalettbesök och cykling går bra!!!
Kom ihåg att barn hinner "mogna" ( dåligt ordval kanske?) Men det händer i alla fall massor med en kille i den åldern över en sommar.
Finns det chans att ni kan besöka skolan innan terminsstart? Kanske till och med tillsammans med läraren eller annan vuxen som kommer att följa klassen i höst?
Ni verkar vara kloka medvetna föräldrar, jag hoppas och tror att de kommer att lösa sig stegvist.

Men en fråga? Hur kunde pedagogen låsa in barnen med en hasp, i det rum barnen var ensam i? Var det verkligen en hasp? eller ett lås som kunde låsas utifrån? Men hur kunde då kompisen trycka upp haspen? De är inte viktigt, men jag får bara inte ihop det :o
Hur som haver verkar det vansinnigt att låsa in barn...

* Jenny *

Tack! Det stämmer ju verkligen, och nu känns det som att det börjar gå åt rätt håll. Vi har varit och hälsat på en gång och han ska skolas in på fritids någon vecka innan skolan börjar. Dom verkar förstående och bra så jag hoppas verkligen att det kommer bli bra!

Alltså jag har svårt att förklara hur dom här dörrarna funkar, men det sitter liksom som ”små handtag” (tänk fönsterhandtag/balkongdörrshandtag) högt uppe på dom utom barnens räckhåll. Trycker man ned det handtaget går dörren inte att öppna från något håll.
 
Vi har kontakt med skola och fritids där han ska börja efter sommaren så dom är lite medvetna om läget. Det var egentligen på förskolan som allting började, så som jag har uppfattat det. Dom har dörrar med hasp uppe vid dörrkarmen dit barnen inte når. Vid vissa tillfällen har dom alltså haspat in barnen kortare stunder för att förflytta andra barn. Min son har upplevt sig inlåst och det var där det började nånstans. Numera har dom anpassat lite så han slipper vara inlåst men som jag fattar det missar han även vissa aktiviteter pga detta.

Det hade jag anmält. Det kan inte vara tillåtet att låsa in förskolebarn utan en närvarande vuxen! Fy vad upprörd jag blir!!

Jag hade pratat med rektorn i första hand, och sen tagit det vidare om jag inte kände att jag fick gehör. Jag hade inte låtit dem komma undan med det oavsett hur underbemannade de än är.
 
Tack! Det stämmer ju verkligen, och nu känns det som att det börjar gå åt rätt håll. Vi har varit och hälsat på en gång och han ska skolas in på fritids någon vecka innan skolan börjar. Dom verkar förstående och bra så jag hoppas verkligen att det kommer bli bra!

Alltså jag har svårt att förklara hur dom här dörrarna funkar, men det sitter liksom som ”små handtag” (tänk fönsterhandtag/balkongdörrshandtag) högt uppe på dom utom barnens räckhåll. Trycker man ned det handtaget går dörren inte att öppna från något håll.

Tack! Jag har grubblat mej blå 😉
Jag tycker ändå inte de är okey att låsa in barn!

*Jenny*
 
.
Tack! Det stämmer ju verkligen, och nu känns det som att det börjar gå åt rätt håll. Vi har varit och hälsat på en gång och han ska skolas in på fritids någon vecka innan skolan börjar. Dom verkar förstående och bra så jag hoppas verkligen att det kommer bli bra!

Alltså jag har svårt att förklara hur dom här dörrarna funkar, men det sitter liksom som ”små handtag” (tänk fönsterhandtag/balkongdörrshandtag) högt uppe på dom utom barnens räckhåll. Trycker man ned det handtaget går dörren inte att öppna från något håll.
Tror du inte det ändå är bäst att kontakta förskolechefen på kommunen och fråga om det här? Det låter inte säkert och det verkar som att föräldrar som gör det kan få böter, men jag blev inte helt på det klara, men kommunen centralt måste ju veta om det verkligen är ok. (Och personalen lär ju få lika mycket problem som de ”löser”)

var bara tvungen o surfa lite på det.

vpr förskola hade ju skambänk o det var verkligen varken lagligt eller gynnande för personalens lugn i gruppen, barnen blev ju uppstressade o oroliga. (Vi mailade förskolechef o chef förskola centralt (googla eller fråga kommunväxel) o frågade om det var ok och det var det verkligen inte. De fick hjälp av centrala pedagogen.)
 
Alltså jag har svårt att förklara hur dom här dörrarna funkar, men det sitter liksom som ”små handtag” (tänk fönsterhandtag/balkongdörrshandtag) högt uppe på dom utom barnens räckhåll. Trycker man ned det handtaget går dörren inte att öppna från något håll.
Sånt kan inte vara tillåtet. Hur blir det om det börjar brinna, t.ex. och ingen vuxen kommer åt att öppna …
Man får ju inte ens låsa in dementa.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 766
Senast: Anonymisten
·
Kropp & Själ Min story: Jag kraschade på mitt sommarjobb efter mitt sista år på gymnasiet. Betygspressen hade haft mig på högvarv i tre år och pga av...
2
Svar
20
· Visningar
4 528
Senast: Ramona
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp