Sv: Barn & Internet
Jag litar inte på att en ungdom förstår vilka gränser man ska ha angående sitt privata, sin identitet och annan personlig information.
Det är ju sådant man
lär dem; som förälder, tänker jag. Speciellt i nutid när internet är en faktiskt verklighet som vi lever med. Och självklart beror det på barnets ålder. Vad är "en ungdom"?
Det är ju en viss skillnad på att vara 12 och 17 menar jag. I alla fall för de flesta. Och när man fyller 18 så är man myndig och då har föräldern ändå ingen laglig rättighet att vara förmyndare längre. Det är ju liksom
på vägen dit som man måste göra jobbet med att lära dem något om ungefärliga gränser.
Sen ska man ju komma ihåg att alla är individer. Ens barn och ungdomar också. Det som du eller jag anser vara "personligt" är det inte säkert att andra tycker är något alls problem att dela med sig av om sig själva. Oavsett om det är en vuxen bekant eller ens eget tonårsbarn eller unga vuxna barn. Man måste ju också ha respekten för att ens barn någonstans på vägen mot vuxenlivet också måste få vara den DE är. Som exempel kan jag ta min sambo som absolut
aldrig skulle vilja figurera på kort på nätet. Skulle hans värderingar vara någon slags "facit" så skulle ju då han förbjuda sina två barn att lägga ut några som helst bilder på sig själva förrän de är myndiga. Och det är ju totalt orealistiskt (vilket han också inser).
Det är ju inte alltför sällan som det rapporteras på nyheterna om att det begås övergrepp mot barn som initierats via internet. Att lägga upp en nakenbild på sig själv är ingen harmlös hemlighet enligt mig.
Inte enligt mig heller om det nu var just nakenbilder vi talade om. Men alla ungdomar gör ju faktiskt inte det, även om de INTE är övervakade av sina föräldrar. Det är ju just det exemplet som du tar som det faktiskt är vettigare att lära dem att fullt ut
förstå istället för att använda "jag förbjuder" eller "bara för att jag säger så" som argument. Jag menar att det handlar om tillit, förtroende och prata, prata, prata. I
första hand.
Visst kan man hålla reda på vilka siter som besöks från en viss dator, det gäller bara att ha rätt programvara.
Ja, från EN viss dator ja. Det vet nog säkert ungdomarna av idag oftast MER om än sina föräldrar. Det går ju dock alldeles utmärkt att besöka siter från helt andra datorer än den övervakade därhemma.
När tiden för mig väl är inne så kommer jag nog att satsa på information, exempelvis om hur lätt det är att ta reda på någons identitet även om man inte skriver i klartext. Det räcker ju med att ens klass-kompis avslöjar namn och skola, för att ta ett exempel.
Ja, det tänker jag mig också måste vara den bästa vägen. Information och diskussion. Sen är det ju också så att alla kontakter på webben inte är livsfarliga, alla man får kontakt med är inte pedofiler som låtsas vara 15. Ibland är det faktiskt en annan 15åring som sitter och chattar på "andra sidan". Förmodligen till och med rätt ofta så är det så. Men just försiktighet, att informera sina föräldrar osv är viktigt om/när man får kontakt med en okänd person som man t ex vill träffa IRL. (En av mina yngre kusiner träffade sin numera make via nätet. De var kring 14 och hade stämt träff på en musikaffär. Två väldigt blyga tonåringar. Och det tog säkert något år eller två innan sanningen om hur de verkligen träffades kom fram till föräldrarna. De var så rädda att få skäll för att de gjort det man "inte får"; gått iväg till en träff med en okänd person. Å andra sidan gjorde de ju båda rätt som ordnade träffen på en offentlig plats där andra människor närvarade. De har alltså hållit ihop i över 10 år och är gifta sedan en tid tillbaka).
