Bara jobbigt temperament?

Sv: Bara jobbigt temperament?

Nu vet jag inte om du alls vill ha fler svar men jag svarar ändå, jag har i hela mitt hästägande liv bara ägt ston så jag är alltså hårt prövad ;)

Det jag spontant känner är att din häst testar dig när du rider i ridhuset eller på ridbanan. Hon har någon gång märkt att du kanske får hjärtat i halsgropen, spänner dig eller kanske slutar rida när hon hittar på att skygga för något. Kort sagt så försöker hon komma undan arbetet och det kanske hon lyckas med en del gånger, tillräckligt ofta för att fortsätta. Det är ju jobbigt att jobba som du skrev själv tidigare men du formulerade det annorlunda.

När jag råkar på sådant beteende, vilket händer med jämna mellanrum då jag har flera ston, så ringer jag min instruktör om det jag kan tänka ut själv att göra inte funkar. Med senaste hästen så har jag blivit osäker och det har hon ju märkt och så har showen varit igång. Mitt tips blir alltså att du ringer en duktig instruktör och ber denne komma ut och hjälpa dig även om det kostar multum för det är det värt i det långa loppet. En instruktör ska kunna komma med handfasta råd i en sådan situation och hjälpa dig med att hitta en lösning, annars är det bara att byta instruktör.

Skönt med någon som förstår problematiken. Ja, jag har på min att-göra-lista att leta upp en bra instruktör, det är nästa steg. Den förra jag använde förstod inte alls kände jag, men det måste ju finnas någon som kan rå på även min häst. Tack för tipset.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Som jag ser det finns det också en typ av hästar som man måste jobba sig in i successivt. Så länge det finns överskottsenergi är hästen ofokuserad. Frågan är då vad man ska lägga huvudvikten på under ridpasset, det som inte fungerar eller det som fungerar? Jag föreslår att du börjar ridpasset med saker du vet att hon kan bra och sedan när du får henne med dig, lägger in saker som kräver mer uppmärksamhet. Ev får du vara väldigt repetativ från början också och ligga kvar i samma övning med 2-3 moment om och om igen.

Tyvärr är det ju så att man inte kan ändra på hästen utan man får anpassa sig till hästens dagsform även om man själv tycker att det är ett nerköp. Det svåraste är ju just den tid då hästen ska börja jobbas men ännu inte är tillräckligt genomriden och stark för att verkligen jobba, så det är bara att hoppas att hon inte behöver lida av fler skador... Koner, bommar och andra konkreta saker brukar hjälpa till att få hästen fokuserad på uppgiften, ett tips kan vara att titta på westerngrenarna för inspiration även om man inte har tänkt att rida i barrel-racetempo.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Om hon är mentalt med när hon vet vad som väntas av henne så kanske det funkar att bara vara konsekvent på banan där hon skyggar? Prova inte massa olika saker utan gör samma grej varje gång. Gör det som fungerar bäst helt enkelt och håll dej till det.
Bara en tanke.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Du verkar ha en nyanserad bild av problemet och jag önskar dig varmt lycka till med ditt sto!

Elektron har dock en poäng, så håll bara på så länge du tycker det är kul.:)
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Asa_S: Ja du har rätt i att hon är ofokuserad när hon är pigg alt stel eller i värsta fall både ock :). Hon har en herrans massa energi så av den anledningen har jag valt att skritta ut först för att gå in i paddocken sen. Jag vill hellre att hon skrittar bort överskottet än galopperar som en galning i longer-lina, just för att hon ska förbli skadefri. Skulle jag vara tvungen att göra om den här grejen med att sätta igång denna häst så skulle jag inte göra det. Då skulle jag sälja eller lämna bort henne som avelssto, något jag vet att hon både gillar och är bra på.

Magnum: jag har märkt att det mest effektiva är om hon är såpass lösgjord att jag kan ignorera 'faran' helt, förbli mjuk i handen osv. Då kan hon gå relativt lugnt förbi och har vi väl kommit dit så blir hon bättre och bättre för varje gång vi rider förbi stället. Mot slutet av passet går hon till 99% förbi faran utan att protestera. Problemet är att jag får börja om från början nästa pass. Så faran hänger väldigt mycket samman med hur pigg och lösgjord hon är. Är hon för pigg eller stel så går hon emot så mycket att jag inte kan låtsas som ingenting utan måste ju parera med hand och skänkel för att inte volten skall bli en halvmåne :).
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Du verkar ha en nyanserad bild av problemet och jag önskar dig varmt lycka till med ditt sto!

Elektron har dock en poäng, så håll bara på så länge du tycker det är kul.:)

Tack, jadu det finns många nyanser... vet inte den sten jag inte kikat under. Det återstår en sak som jag skall göra och det är att undersöka hennes livmoder. Det kan ju vara hormonrelaterat tex pga tumör på äggstocken eller annat.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Min första tanke, när en häst blir tittig på ridbanan men klarar utan vidare att skritta ut en sväng utan dramatik, är att den är kaxig och testar dig.
Kan det vara så att hon varje ridpass i paddocken vill testa dig och se hur mycket hon behöver jobba idag, se hur mycket du är på hugget just den dagen?

Sitter själv med en ny häst som precis har blivit varm i kläderna och skall testa sin nya matte, med titt och släng hit o dit. :grin:
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Min första tanke, när en häst blir tittig på ridbanan men klarar utan vidare att skritta ut en sväng utan dramatik, är att den är kaxig och testar dig.
Kan det vara så att hon varje ridpass i paddocken vill testa dig och se hur mycket hon behöver jobba idag, se hur mycket du är på hugget just den dagen?

Sitter själv med en ny häst som precis har blivit varm i kläderna och skall testa sin nya matte, med titt och släng hit o dit. :grin:

Ja, så kan det absolut vara. Och i så fall är hon väldigt tuff i psyket för igår var jag inte att leka med. Trots att jag var konsekvent och hård i min tillrättavisning så valde hon gång på gång att hoppa till för 'faran'. Hon gav sig dock till sist och gick förbi utan att gå emot hand och skänkel, hon insåg väl att det var enklast, trots allt, vilket var lite mitt mål. Men skillnaden mellan mig och min häst är att hon verkar gilla att argumentera, men det gör inte jag. Jag mådde inte bra efter passet igår och därav denna tråden. Det ironiska dock är att hon idag var superlydig :) så kanske måste jag 'hålla henne kort' - men jag vill ju helst att hon ska VILJA träna och tycka det är roligt.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Är hon för pigg eller stel så går hon emot så mycket att jag inte kan låtsas som ingenting utan måste ju parera med hand och skänkel för att inte volten skall bli en halvmåne

Kan du inte välja dina strider? Du skriver ju att hon blir bättre och bättre ju längre in i passet du kommer men att du måste börja om varje gång. Då skulle jag acceptera att det är så - varje gång. Hästen har en väldigt liten komfortzon i början av passet men om det blir större vartefter passet fortskrider och dessutom större även från början vartefter hästen "kommer in" i träningen så det går ju faktiskt framåt, även om det inte är på det sätt du skulle önska. Naturligtvis måste man rida hästen, inte vänta ut den, men ju mjukare du kan rida desto mer slappnar väl hästen av, gissar jag? Ju mindre väsen du gör av spökerier desto snabbare kanske hästen kommer till ro?

Om du hade beskrivit att spökerierna blir värre och värre skulle jag nog säga att du har ett problem du behöver lösa men i det här läget kanske du gör problemet större genom att fokusera på det. Då får du vara listig istället.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Trots att jag var konsekvent och hård i min tillrättavisning så valde hon gång på gång att hoppa till för 'faran'.

Som jag ser det har du precis här beskrivit varför hästen inte slappnar av och fokuserar. Du vill ju ha bort hennes fokus från det hon skyggar för, inte förstärka det. Du tycker att du visar henne att det inte är farligt, men i hennes hjärna kan det lika gärna vara så att du visar henne det som är farligt, så att hon verkligen ska akta sig!
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Kan du inte välja dina strider? Du skriver ju att hon blir bättre och bättre ju längre in i passet du kommer men att du måste börja om varje gång. Då skulle jag acceptera att det är så - varje gång. Hästen har en väldigt liten komfortzon i början av passet men om det blir större vartefter passet fortskrider och dessutom större även från början vartefter hästen "kommer in" i träningen så det går ju faktiskt framåt, även om det inte är på det sätt du skulle önska. Naturligtvis måste man rida hästen, inte vänta ut den, men ju mjukare du kan rida desto mer slappnar väl hästen av, gissar jag? Ju mindre väsen du gör av spökerier desto snabbare kanske hästen kommer till ro?

Om du hade beskrivit att spökerierna blir värre och värre skulle jag nog säga att du har ett problem du behöver lösa men i det här läget kanske du gör problemet större genom att fokusera på det. Då får du vara listig istället.

Tack det var klokt och tänkvärt. Jag är ganska mycket problemlösare (som så många andra hästmänniskor) vilket kanske gör att jag fokuserar för mycket på problemet och glömmer allt som faktiskt går bättre. Jag ska tänka på detta!
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

men jag vill ju helst att hon ska VILJA träna och tycka det är roligt.

Ja, förstår vad du menar, men alla hästar är av naturen lata, även de mest arbetsvilliga - eller rättare sagt - de som vill vara till lags, för det är ju det de arbetsvilliga är.
När de får välja så är det ju bara äta, sova, fisa och bli pysslade med som gäller.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Vi har ett sto som är precis likadan, har vart livrädd för ridhusdörren i 4 år:mad: och när folk satt på läktaren och bytte korslagt ben drog hon tvärs över hela ridhuset förut. Hon har sista året blivit mycket bättre (är 8 år nu) men är superfjantig på hemmaplan i invand miljö, när vi däremot åker på träningar eller tävlingar så blir hon mycket lugnare. Trodde första gången dottern ställde upp i dressyrtävling att de kommer komma till första halt/hälsning sen kommer hästen ställa sig på bakbenen och dra ut från banan, men hon gick som en klocka:love: och har så gjort varje tävling. På hopptävlingar är det inga problem hoppar alla hinder hur tittiga de än är så länge de är ett hinder, om de står jämte banan är de livsfarliga. Hon har inte den bitchiga biten, men har gått omkull i gången vid sadling och fått panik åtskilliga gånger i olika sammanhang. Första året gick hon över vid stegring flera ggr. Med tanke på detta hoppas jag och tror att även din häst kan "falla på plats" rätt som det är, vi har tappat modet och hoppet många ggr men nu känns allt toppen. Lycka till!
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Som jag ser det har du precis här beskrivit varför hästen inte slappnar av och fokuserar. Du vill ju ha bort hennes fokus från det hon skyggar för, inte förstärka det. Du tycker att du visar henne att det inte är farligt, men i hennes hjärna kan det lika gärna vara så att du visar henne det som är farligt, så att hon verkligen ska akta sig!

Jo jag förstår hur du tänker, men detta läget hamnade jag i igår efter att ha försökt ignorera henne utan resultat. Igår var en sån dag då hon drog nytta av att jag inte satte emot och till slut fick jag nog och det löste oxå situationen. Idag var hon dessutom väldigt lydig så någonstans förstod hon nog trots allt vad det var jag kommunicerade.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Kanske kommer hon kommer vilja träna när hon inser att hennes faror inte accepteras av dej. Håll henne kort om hon fungerar på det. HON lär antagligen må bättre när hon vet sin plats även i den situationen. Håller du henne så kort så behöver du kanske inte traggla -varje- gång längre.
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Vi har ett sto som är precis likadan, har vart livrädd för ridhusdörren i 4 år:mad: och när folk satt på läktaren och bytte korslagt ben drog hon tvärs över hela ridhuset förut. Hon har sista året blivit mycket bättre (är 8 år nu) men är superfjantig på hemmaplan i invand miljö, när vi däremot åker på träningar eller tävlingar så blir hon mycket lugnare. Trodde första gången dottern ställde upp i dressyrtävling att de kommer komma till första halt/hälsning sen kommer hästen ställa sig på bakbenen och dra ut från banan, men hon gick som en klocka:love: och har så gjort varje tävling. På hopptävlingar är det inga problem hoppar alla hinder hur tittiga de än är så länge de är ett hinder, om de står jämte banan är de livsfarliga. Hon har inte den bitchiga biten, men har gått omkull i gången vid sadling och fått panik åtskilliga gånger i olika sammanhang. Första året gick hon över vid stegring flera ggr. Med tanke på detta hoppas jag och tror att även din häst kan "falla på plats" rätt som det är, vi har tappat modet och hoppet många ggr men nu känns allt toppen. Lycka till!

Härligt att höra! Saken är att min häst har en väldig karisma och hon gillar publik och att vara i centrum. Hon gillar oxå action, minst sagt. Så jag misstänker att hon kan vara en sån som faktiskt glänser lite extra på tävlingsbanan. Jag hoppas det.. många bra tävlingshästar är ju galningar på hemmaplan. :)
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Kanske kommer hon kommer vilja träna när hon inser att hennes faror inte accepteras av dej. Håll henne kort om hon fungerar på det. HON lär antagligen må bättre när hon vet sin plats även i den situationen. Håller du henne så kort så behöver du kanske inte traggla -varje- gång längre.

Hoppas det, men det är säkert glömt om en vecka ;)
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Jag kan bara säga att fuxmärrar är inte alltid att leka med;)
Har också haft sådana...

Jag tror säkert att det kommer lösa sig för er! Det är bara att kämpa på så lossnar det säkert förr eller senare. Ibland kan det kännas som att man står still och stampar på samma ställe när man är "mitt uppe" i det hela. Det är otroligt frustrerande! Som du säger själv så har det blivit stora förbättringar. Det känns bara inte så när man sitter där och sliter med samma problem dag ut och dag in...
Lycka till!!:)
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Ja, förstår vad du menar, men alla hästar är av naturen lata, även de mest arbetsvilliga - eller rättare sagt - de som vill vara till lags, för det är ju det de arbetsvilliga är.
När de får välja så är det ju bara äta, sova, fisa och bli pysslade med som gäller.

Hehe ja. Varför plågar vi dem så då?
 
Sv: Bara jobbigt temperament?

Vår häst har också dressyrstam är otroligt vacker och precis som din gillar hon att visa upp sig. Det har känts helt hopplöst till och från i 3 år men nu har vi fått lön för mödan, hon är otroligt lättlärd och nu fokuserar hon nästan till 100% även på dressyrträning hemma. Det är ju som du säger att de bästa hästarna oftast är lite galna :D det har vi fler bevis på i vår familj. Känslan när man ser dottern tävla detta sto är nästan obeskrivlig jag hoppas att du kommer dit också.
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
2
Svar
20
· Visningar
2 320
Senast: lirco11
·
Hästhantering Hej! Jag känner att jag måste få bolla lite med folk som har mer vana av sånna här typer av hästar än mig. I ungefär ett år nu har jag...
Svar
6
· Visningar
1 042
Hästmänniskan Hej! Vill nog egentligen mest skriva av mig, det känns tungt och jobbigt och vet inte hur jag ska tänka. Jag har haft egen häst...
Svar
15
· Visningar
716
Senast: Bison
·
Hästmänniskan Har börjat ridskola för nybörjare (ingen erfarenhet) och gått 3 tillfällen, överväger att sluta då jag inte känner mig välkommen. Första...
2
Svar
20
· Visningar
2 418
Senast: Brynja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp