anonymous123
Trådstartare
Ponera att ni har en renrasig hund från en skk-reggad kennel. Hunden har ställts ut som valp (8 månaders), inofficiellt och på en internationell utställning med god kritik, blev 2:a bästa valp på den internationella men har sedan inte ställts mer p.g.a totalt ointresserad ägare.
Har däremot röntgats med goda resultat (hd B, ed UA) och genomgått godkänt BPH med mycket goda vitsord från bedömaren.
Hunden har p.g.a foderallergi tappat mycket i kondition och muskler under hösten men man beslöt sig ändå att testa att ställa ut den på en internationell utställning i öppen klass. Där fick hunden Godkänt, p.g.a nystande framben, annars hade betyget blivit högre. Domaren trodde det skulle växa bort, alt skulle försvinna med träning. Anmärkningar om nystandet har inte kommit upp på de andra utställningarna.
Nu är planen att ställa hunden igen framöver, förhoppningsvis med bättre kritik eftersom hunden är mer igång nu. Men frågan lyder: är det orimligt att anse att hunden har i avel att göra?
Tanken är att ta en kull, ev två, då många i omgivningen tycker att hunden i fråga är en väldigt trevlig individ/bra representant för rasen och har uttryckt intresse för ev avkommor. Hur stor roll spelar utställningsresultaten när mentaliteten och hälsobiten är OK?
Har däremot röntgats med goda resultat (hd B, ed UA) och genomgått godkänt BPH med mycket goda vitsord från bedömaren.
Hunden har p.g.a foderallergi tappat mycket i kondition och muskler under hösten men man beslöt sig ändå att testa att ställa ut den på en internationell utställning i öppen klass. Där fick hunden Godkänt, p.g.a nystande framben, annars hade betyget blivit högre. Domaren trodde det skulle växa bort, alt skulle försvinna med träning. Anmärkningar om nystandet har inte kommit upp på de andra utställningarna.
Nu är planen att ställa hunden igen framöver, förhoppningsvis med bättre kritik eftersom hunden är mer igång nu. Men frågan lyder: är det orimligt att anse att hunden har i avel att göra?
Tanken är att ta en kull, ev två, då många i omgivningen tycker att hunden i fråga är en väldigt trevlig individ/bra representant för rasen och har uttryckt intresse för ev avkommor. Hur stor roll spelar utställningsresultaten när mentaliteten och hälsobiten är OK?
), och försöker tillrättalägga så du ska få just det som svar. Först finns det en förklaring till varför hunden inte gått så bra på utställning (pga allergi), och när vi alla reagerar mycket starkare på det än på utställningsresultat så var det inte allergi egentligen (faktum är att det knappt var minsta lilla pyttefel ens...). 
