Attityd till häst

Sv: Attityd till häst

Åh, du tänkte till=mot istället för på? verkar det som...:)

Men det var väldigt intressant att läsa, allt runt omkring är ju lika viktigt som bara ridningen. Hur duktig man än är på hästen behöver den nödvändigtvis inte trivas om allt annat är mögigt.

Och det där med rovdjur och "du-ska-göra" attityden hänger ju ihop till viss del, och säskilt där kan jag få problem... kan bli en riktig diktator.

Men idag var där en stor brasa vi behövde gå förbi (den var jätteläskig) men jag var klok och hoppade av, höll mig glad (var på väg att bli surig men det det gick inte riktigt), var lugn osv och så gick det bra och vi var fortfarande kompisar. (var bara tvungen att berätta :D)

Så idag tänkte jag på saker från hästens synpunkt.

Och dina synpunkter var riktigt kloka och passar faktiskt in riktigt bra :bow:.

smygerivassen (varning; börja rid med en liten svart tyngdpunktsprick i magen och hästen vägrar lyssna på annat :devil:)
 
Sv: Attityd till häst

Respekt kan vara att jag är medveten om att jag "inkräktar" på dess integritet (det är inte normalt att släpa runt på ett rovdjur på ryggen för ett flyktdjur som hästen) och därför anpassar min ridning och även handhavande till detta.

Har funderat på detta med att vi skulle vara rovdjur... och om hästen ser oss som rovdjur etc. Många tänker att det är så - jag gjorde det länge jag med. Nu är jag inte vetenskaplig eller så, men nu mer upplever jag inte att jag är ett rovdjur (jag äter ju faktiskt inte kött, har inte gjort på 12år:angel:). Jag tänker nog mer att jag är en varelse, och hästen är en annan varelse som lever här på jorden. Hästen är normalt skygg för det mesta okända, även en sköldpadda kan utlösa dess flyktbeteende. Så för mig känns det inte bra att tänka att jag är ett rovdjur - för det är jag ju inte. Jag tror inte min häst upplever mig som rovdjur - mer som en konstig grej som är ganska kul att leka med.

hmm, vad jag tänkte med detta? Tja, bara att jag inte ser på mitt hästeri som rovdjur/gräsdjur längre. I min värld känns det bättre. Jag är människa och kan anpassa mitt kroppspråk, jag kan bete mig som ett rovdjur, men jag kan oxå bete mig som en växtätare. Jag har upplevt att växtätarkroppspråket går hem mycket bättre hos hästen.
_________________________
Smygerivassen:
Jag ÄLSKADE tipset om glittret! Jag ska börja glittra med min häst imorgon redan! :D
_________________________
Sweet_knorven:
Jag tror helt klart på att hästen är för oss vad vi behöver se. Det är en magisk varelse!
 
Sv: Attityd till häst

Jag förstår dig. ;)

Tack för tipset! :laugh: Jag tror att det lätt blir så när man rider med avlastningssits som jag gör. Men det tar också väldigt mkt på musklerna i början. När jag började med det för ngt år sen så tog det nästan lika mkt trots att jag ridit regelbundet sen jag var 7 år. :D Så delvis beror det nog på det. *hoppas jag* :o Minns att vi tränade, jag och en vän, i ridhuset varje dag i minst 1 vecka, med att bara skritta runt i avlastningssits på lång tygel och "balansera". :o Måste ha sett roligt ut.
 
Sv: Attityd till häst

Ja, jag tolkade det som sagt helt annorlunda. Som med mycket annat, jag vrider och vänder gärna på saker för att hitta nya svar, lösningar och se saker ur andra perspektiv.

Om man lär sig eller iaf försöker tänka som en häst har man svar på mycket. Det är intressant att läsa lite om det, man får nya infallsvinklar på ibland lätta "problem". De behöver inte ens bli problem....
 
Sv: Attityd till häst

Har funderat på detta med att vi skulle vara rovdjur... och om hästen ser oss som rovdjur etc. Många tänker att det är så - jag gjorde det länge jag med. Nu är jag inte vetenskaplig eller så, men nu mer upplever jag inte att jag är ett rovdjur (jag äter ju faktiskt inte kött, har inte gjort på 12år:angel:). Jag tänker nog mer att jag är en varelse, och hästen är en annan varelse som lever här på jorden. Hästen är normalt skygg för det mesta okända, även en sköldpadda kan utlösa dess flyktbeteende. Så för mig känns det inte bra att tänka att jag är ett rovdjur - för det är jag ju inte. Jag tror inte min häst upplever mig som rovdjur - mer som en konstig grej som är ganska kul att leka med.

hmm, vad jag tänkte med detta? Tja, bara att jag inte ser på mitt hästeri som rovdjur/gräsdjur längre. I min värld känns det bättre. Jag är människa och kan anpassa mitt kroppspråk, jag kan bete mig som ett rovdjur, men jag kan oxå bete mig som en växtätare. Jag har upplevt att växtätarkroppspråket går hem mycket bättre hos hästen.
QUOTE]


Enligt hästen i det stora hela har vi människor ett rovdjursutseende, med ögonen tätt placerade mitt på huvudet och klor på tassarna. Nu tror jag inte att våra hästar som är tama tänker på oss som om vi verkligen var rovdjur, men trots det liknar vi mer rovdjur än växtätare, till utseendet alltså. Sen kan vi ju bete oss som växtätare, men det är en annan sak.
Min tanke var mer åt hållet att hästen inte är skapad för att bära någon eller något på ryggen alls. Har man nåt på ryggen i det vilda livet så är det läge att skaka av sig faran med bockhopp. Att hästen mentalt är så god att den tillåter oss att klänga runt där uppe visar att den är en mycket tillmötesgående individ.
 
Sv: Attityd till häst

Vad roligt att det är så uppskattat! Vi behöver nog en glittersmilie tror jag :idea:.

smygerivassen (kortaste inlägget hittills :o)
 
Sv: Attityd till häst

Tintilar

Det måste vara hysteriskt jobbigt!!! Eller jag vet iofs att det är äckel jobbigt, har bara förträngt det, nu rider jag dressyr :-P och tränar på att vara utan stigbyglar :devil:. Och mitt problem är snarare omfånget på låren... :O

Helan

Det är verkligen roligt att snurra runt på diskussioner osv.

Och att tänka som en häst borde kunna vara lätt, men det är nog för lätt ungefär som ridningen :eek:. När man var liten var det aldrig några problem... Jag skulle kunna tänka mig att en del av svårigheten skulle kunna vara att man tänker för "logiskt"... Jag börjar kunna släppa på det och igentligen bara känna efter mer... men som sagt svårt... men roligt :laugh:

smygerivassen (börjar man kan man aldrig sluta igen :crazy:)
 
Senast ändrad:
Sv: Attityd till häst

Respekt för hästen är något jag försöker tänka på i all hantering, och även ridningen. Sen är det nog som du säger att det är lätt att det omedvetet blir respektlöst ibland, att man inte märker av det.
Jag märker det nog tydligare när andra håller på med hästen, att den liksom blivit lite "bortskämd" av hanteringen, visar tydligt missnöje om så någon bara går fram och klappar utan att hälsa först eller "frågar" om man får klappa den! :p Artighet kanske man kan kalla det också.

Fast människor ÄR olika. Tycker det är intressant det där med "barn gör inte som du säger, barn gör som du gör!" vilket borde stämma in på hästar också. Jag vill behandla min häst med respekt/artighet/viss "försiktighet" alltså motsatsen till högljutt och burdust skulle man kunna säga, för att jag vill att hästen ska bete sig likadant tillbaka. Alla kanske inte prioriterar just dom bitarna fast det för mig nästan är ett krav för att jag ska palla med att hantera hästen! :p




Läste först rubriken i tråden och började fundera lite. Läste sen alla inlägg i tråden, och insåg att det inte riktigt var vad jag tänkte.

Attityd till häst, så här tänkte jag:
För mig är det att visa hästen respekt. I alla lägen. Respekt betyder inte att den får göra som den vill, utan att vi samspelar på en rimlig nivå.
Respekt kan vara att jag är medveten om att jag "inkräktar" på dess integritet (det är inte normalt att släpa runt på ett rovdjur på ryggen för ett flyktdjur som hästen) och därför anpassar min ridning och även handhavande till detta. Att jag är lugn och konsekvent och alltid (nja, oftast) försöker sätta mig in i varje situation som vi utsätts för så att jag tänker som hästen och inte analyserar allt på människovis.
Att respektera hästen att den tillåter oss att dressera den, sitta på den och få den att göra allt för oss tvåbenta. Den har ingen som helst anledning till att göra det egentligen.
Det är många som beter sig oartigt mot sina hästar, omedvetet. Sen finns det lika många som gör det medvetet genom att vara orättvis i sin behandling (du ska banne mig göra som jag säger oavsett vad-attityden), med lite eller mycket våld inblandat.
Min attityd till häst har utvecklats med åren. Från att ha hästen som ett träningsredskap (dock alltid ett älskat sådant) till att den blir en tänkande individ. Om man förstår hur godtrogen och vänlig hästen är mot oss blir man nästan tårögd. Hästen är ibland mer trogen än hunden, eller maken. Trots att den utsätts för sparkar, hugg och slag kommer den oftast i hagen dagen efter och säger; visst, vi rider i dag också, trots att det inte var varken bekvämt, roligt eller givande.
Jag vill att den ska komma och säga; visst, vi rider idag också för att vi hade så trevligt igår.

Attityd till häst innebär också att den har rätt till ett så bra liv som möjligt med hästkompisar, utevistelse, fri tillgång på bra hö och god omvårdnad med väl anpassad och medveten träning som ger den omväxling och bra motion.
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 349
Senast: Juli0a
·
Hästmänniskan Hej! I början av det här året fick jag ta bort min gamla ponny som jag haft i 13 år, sedan jag var 14. Redan efter en vecka var jag...
Svar
10
· Visningar
1 649
Senast: Fiorano
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Nu under våren har jag gått på ett flertal anställningsintervjuer och även gjort personlighetstester i samband med...
Svar
4
· Visningar
1 960
Senast: cewe
·
Gnägg Nu kära vänner har jag råkat ut för ett problem som känns både fånigt och ytligt, nästan pinsamt til och med. Men jag bjuder på det och...
4 5 6
Svar
109
· Visningar
17 149
Senast: BornAgain
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Sabotage?
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp